Kritiskt vägval för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft – dags att våga välja
Publicerad
Debattartikel av energi- och näringsminister Ebba Busch, bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell, utbildningsminister Mats Persson och Tobias Andersson, ordförande i Näringsutskottet i riksdagen, Dagens industri, 15 maj 2024.
Sverige är och ska fortsätta vara en ledande tekniknation. Med långsiktiga investeringar i forskning och utveckling, i samarbetet med näringslivet, kan Sverige säkra nya jobb i framtidens branscher. Som ett led i arbetet att bana väg för detta teknikledarskap ger nu regeringen Vinnova i uppdrag att leda en process för att identifiera och föreslå strategiskt viktiga tekniker för Sverige.
Framväxande och annan strategiskt viktig teknik står alltmer i centrum för global geopolitisk konkurrens, och teknikutvecklingen har utrikes- och säkerhetspolitiska dimensioner. Många länder agerar alltmer med en politisk agenda i dessa frågor. Vem kommer att sätta världens standarder och utforma framtidens marknader inom de många framväxande teknikerna och vem kommer att behöva anpassa sig?
Vi ser en hårdnande konkurrens för svensk industri. Det är också erfarenheten i de flesta europeiska länder. Europas konkurrenskraft har haft en svag utveckling alltför länge. Sverige har satt frågan på EU:s dagordning under ordförandeskapet och vi noterade ett starkt engagemang i frågan hos stats- och regeringscheferna vid toppmötet 17-18 april. För flera EU-länder ligger statsstöd nära till hands, men vi och många andra likasinnade medlemsländer ser att detta riskerar snedvrida konkurrensen inom Europa, vilket inte gynnar svenska företag. Vi ska konkurrera med de bästa produkterna och tjänsterna och inte med de mest generösa statsstöden.
Sverige har en stolt tradition som ingenjörsland med många uppfinningar som har förändrat världen och byggt vårt välstånd. Det ska vi fortsätta med. Sverige har under lång tid hamnat på medaljplats i olika globala innovationsrankningar. Innovation har blivit en del av Sverigebilden. Flera decennier av långsiktiga investeringar från staten och näringslivet ger resultat. Vi är i toppskiktet i världen vad gäller andel av BNP som går till forskning och utveckling och av den andelen står näringslivet för över 70 procent. Vi är också en stark handelsnation med över 50% av vår BNP som utgörs av export. Det ger oss välstånd, välfärd, jobb och möjlighet att genomföra den gröna omställningen.
Vi kan inte slå oss till ro. Vi vet att flera länder satsar stort på ledarskap inom forskning, innovation och teknik. Sveriges position utmanas. Den säkerhetspolitiska utvecklingen och Sveriges anslutning till Nato innebär nya förväntningar på ökad teknologisk förmåga, inte minst inom teknik med dubbla användningsområden.
Regeringen gör mycket för att möta utmaningarna. För det första har regeringen antagit en ny utrikeshandelsstrategi. Till skillnad från den tidigare strategin fokuserar den nya inte bara på export, utan också på inkommande investeringar, forskning och konkurrenskraft. Svensk export består inte längre bara av järnmalm och industriprodukter, utan minst lika mycket av världsledande tjänster och musik. Att Regeringen kan arbeta med handelsfrågorna på bredden är helt centralt om vi ska säkra Sveriges välstånd och konkurrenskraft på sikt.
Samarbetspartierna har också tagit initiativ inom kompetensförsörjning genom ett omfattande ingenjörspaket, utfärdande av uppdrag till ett flertal statliga myndigheter att samverka kring kompetensförsörjning, strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft, forskningssamarbetet med USA inom bland annat 6G, kvantteknologi och AI, regeringens nya energipolitiska inriktning med ett planeringsmål, försvarsinnovationsinitiativet. Ett intensivt arbete pågår nu med den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen, en ny industristrategi och en STEM-strategi. Men det är inte tillräckligt.
Att Sverige har världsledande teknik innebär globalt inflytande och möjlighet att attrahera såväl talang som utländska investeringar. Det innebär också att arbetstillfällen inom de branscher som blir viktiga i framtiden skapas i Sverige. Vi ser därför behov av att långsiktigt säkra investeringar i forskning och utveckling i Sverige, genom att i samarbete med näringslivet och andra berörda aktörer identifiera områden att tillsammans kraftsamla kring.
Regeringen ger därför Vinnova i uppdrag att leda en process för att identifiera och föreslå strategiskt viktiga tekniker för Sverige. Under processen ska synpunkter inhämtas från stora och små teknik- och forskningsintensiva företag, branschorganisationer, Vetenskapsrådet och övriga forskningsfinansiärer, relevanta myndigheter inom totalförsvaret, forskningsinstitut, lärosäten, relevanta utredningar och kommissioner samt andra berörda aktörer. Uppdraget ska resultera i ett kunskapsunderlag till regeringen för framtida insatser som stärker Sveriges konkurrenskraft och näringslivets investeringar i forskning och utveckling.
De teknik- och forskningsintensiva företagen har nu en möjlighet att vara med och ge vägledning för de områdena inom framväxande teknik där de vill se en kraftsamling och där Sverige ska bli ledande.
Sverige kan inte vara världsledande inom alla teknikområden men vi kan välja ut några vi samlas kring. Då måste vi våga välja. Idag är det lätt för företag att flytta sin forskning och utveckling till andra länder. Teknikledarskap är därför ett sätt att säkra Sveriges relevans för investeringar inom teknikintensiva sektorer. Vi behöver därför ett handslag mellan staten och de teknikintensiva företagen för att säkra Sveriges position i globala värdekedjor. Man ska inte kunna runda Sverige.
Vi vill därför särskilt uppmana de teknik- och forskningsintensiva företagen att dela med sig av sina strategiska avvägningar och vara med i kraftsamlingen.
Ebba Busch (KD), energi- och näringsminister
Johan Forssell (M), bistånds- och utrikeshandelsminister
Mats Persson, (L), utbildningsminister
Tobias Andersson (SD), ordförande i Näringsutskottet i riksdagen
X