Landsbygdsprogrammet förväntas få ett godkännande under 2015

Ett nytt svenskt landsbygdsprogram för perioden 2014-2020 förväntas få ett godkännande under första halvan av 2015. Åtgärderna i det nya landsbygdsprogrammet kommer öppnas för ansökan successivt under perioden 2014 till 2016.

I juni 2014 fattade regeringen det formella beslutet att överlämna förslaget till nytt landsbygdsprogram för perioden 2014-2020 till EU-kommissionen. EU-kommissionen har efter detta haft sex månader på sig att granska och godkänna programmet.

I augusti 2014 återkom EU-kommissionen med kommentarer och frågor på det utkast till program som skickades innan sommaren. För närvarande pågår arbete med att utifrån de 333 frågorna ta fram kompletteringar och förtydliganden. Under processen sker löpande kontakter med EU-kommissionen för att reda ut frågor så långt det är möjligt.

EU2020-strategin

Landsbygdsprogrammet ska bidra till att uppfylla den så kallade EU2020-strategin om en smart och hållbar tillväxt för alla. Detta konkretiseras på EU-nivån i följande sex prioriteringar för insatserna inom den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare:

  1. Kunskapsöverföring och innovation 
  2. Jordbrukets konkurrenskraft
  3. Organisationen av livsmedelskedjan samt riskhantering (inklusive djurvälfärd)
  4. Jordbrukets miljöpåverkan
  5. Klimatåtgärder
  6. Social inkludering och ekonomisk utveckling på landsbygden

Regeringens övergripande målsättning för landsbygdsprogrammet är ett konkurrenskraftigt och miljöanpassat näringsliv i hela landet. Programmet ska bidra till lönsamma och livskraftiga företag, aktiva bönder som ger oss öppna marker med betande djur och en modern landsbygd.

Programmet kommer vid starten 2014 ha en total budget på cirka 36 miljarder kronor för hela programperioden. Av dessa medel kommer 14,8 miljarder kronor från EU:s budget, 20,6 miljarder kronor från statsbudgeten och resterande medel från andra offentliga finansieringskällor, främst kommuner.

Fördelning av medel

Fördelningen av programmets medel per prioritering följer nedan:

  1. Kunskapsöverföring och innovation, är en horisontell prioritering och ska enligt regelverket inte ha någon egen budgetallkoring.
  2. (jordbrukets konkurrenskraft) 8 %
  3. (Korta livsmedelskedjor, djurvälfärd och riskhantering) 3 %
  4. (Jordbrukets miljöpåverkan) 60 %
  5. (Klimatåtgärder) 2 %
  6. (Allmän landsbygdsutveckling) 21 %
  7. (Administration) 4 %

Budgeten ska fördelas mellan ett flertal ersättningsformer. Den viktigaste delen i programmet sett till budget är åtgärder för jordbrukets miljöpåverkan, både att öka den positiva delen som biologisk mångfald och minska den negativa som näringsläckage. Det nya programmet innehållet också en stor förstärkning service och bredband jämfört med föregående programperiod.

Genom att inom ramen för Lokalt ledd utveckling (LLU) öppna upp för samordnade insatser från alla fyra europeiska struktur- och investeringsfonder (Regionalfonden, Socialfonden, Landsbygdfonden samt Havs- och fiskerifonden) möjliggörs i den nya programperioden en större helhetssyn på den lokala utvecklingen. Ytterligare en nyhet är införandet av EIP, det europeiska innovationspartnerskapet för ett hållbart och konkurrenskraftigt lantbruk, en ny arbetsmetod som syftar till att nyttiggöra forskning och innovation på lantbruksområdet för det konkurrenskraftiga lantbrukets räkning.

Gemensam jordbrukspolitik

EU-kommissionens förslag för en ny gemensam jordbrukspolitik kom hösten 2011. Ministerrådet och de folkvalda politikerna i Europaparlamentet förhandlade sedan förslaget och den nya politiken kunde antas i december 2013.