Arkiv: Åsa Romson, Klimat- och miljöminister, vice statsminister

-

Strategi för en giftfri vardag

Riksdagen antog 26 mars 2014 en strategi för arbetet med att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, som grundas på propositionen ”På väg mot en giftfri vardag - plattform för kemikaliepolitiken” prop. 2013/14:39. En giftfri miljö är en förutsättning för människors hälsa. Särskilt viktigt är det att skydda barn och ungdomar då de är extra känsliga för risker som kopplas till gifter i vardagsmiljön.

Regeringen vill minska riskerna med kemikalier

Strategin och plattformen för kemikaliepolitiken består av de åtta etappmål om farliga ämnen som regeringen tidigare har beslutat, de insatser som behövs för att nå etappmålen samt insatser som i övrigt behövs för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö eller generationsmålet. Bland annat omfattas insatser om att minska kemikalieriskerna för barn, att tillämpa och stärka befintliga kemikalieregelverk, att avgifta kretsloppen och att minska riskerna med läkemedelssubstanser i miljön.

Regeringens satsning på handlingsplanen för en giftfri vardag 2011-2014 är en viktig del av strategin för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Arbetet har fokus på åtgärder för att skydda barns och ungdomars hälsa. Satsningen på handlingsplanen förlängs till 2020. I det nya uppdraget har regeringen lagt större vikt vid att nationella förbud ska tas fram där EU-lagstiftningen inte räcker till. Insatser på global nivå är fortsatt högt prioriterat och strategiska nationella insatser är viktiga komplement till arbetet inom EU.

Prop 2013/14:39 På väg mot en giftfri vardag - plattform för kemikaliepolitiken

Riksdagens beslut om propositionen

Förstärka befintlig kemikalielagstiftning 

Tyngdpunkten i strategin ligger på att tillämpa och stärka befintliga kemikalieregelverk inom EU med syfte att förbättra skyddet för människors hälsa och miljön. Tillämpningen av substitutionsprincipen behöver stärkas och hormonstörande ämnen regleras. Grupper av ämnen med liknande egenskaper, struktur eller användningsområde bör bedömas och prövas samlat. För att påbörja detta arbete föreslår regeringen att en handlingsplan för gruppen perfluorerade ämnen tas fram på EU-nivå. Nya EU-regler behöver utvecklas, exempelvis kring reglering av farliga ämnen i textilier där det idag saknas sådana.

Takten i utfasningen av särskilt farliga ämnen måste öka och risker med exponeringen för övriga farliga ämnen minska. Regeringen föreslår bland annat att en kadmiumstrategi tas fram på EU-nivå samt att prioritera begränsningsförslag för kvicksilver i dentalt amalgam.

Prioriterade varugrupper pekas ut

Det är viktigt att fortlöpande arbeta för att minska människors, särskilt barns, exponering för farliga ämnen i varor. Regeringen pekar därför ut vissa varugrupper som bör prioriteras; Byggprodukter och inredningar, elektriska och elektroniska produkter, kläder och skor samt leksaker och andra produkter avsedda för barn. Insatser mot exponering för farliga ämnen via livsmedel och dricksvatten samt kosmetiska produkter bör särskilt uppmärksammas.

Informationen om farliga ämnen i varor behöver förbättras för att möjliggöra säker hantering och köparnas informerade val. Sverige ska arbeta för att informationskraven för lågvolymämnen i Reachförordningen skärps. Arbete med att utveckla bedömningskriterier och testmetoder för nanomaterial, hormonstörande ämnen och kombinationseffekter av kemikalier är prioriterat liksom testmetoder och bedömningskriterier som tar hänsyn till barns särskilda känslighet. Styrmedel behöver utvecklas, exempelvis behöver ekonomiska styrmedel i form av en kemikalieskatt övervägas.

Riskerna med läkemedelssubstanser i miljön behöver minska. EU:s regelverk för human- och veterinärmedicinska läkemedel bör därför utvecklas så de tar större hänsyn till miljöaspekter. För att minska utsläppen av såväl läkemedelsrester som andra kemikalier i miljön är det även angeläget att utveckla och pröva ny teknik för avloppsrening.