Det svenska försvaret

Genom att kunna möta ett väpnat angrepp ska försvaret tillsammans med politiska, diplomatiska och ekonomiska medel utgöra en tröskel för den som skulle vilja angripa Sverige, eller utöva påtryckningar med militära maktmedel. Det viktigaste för det svenska försvaret under perioden 2016–2020 är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret.

Svenska soldater under övning
Svenska soldater under övning. Foto: Jimmy Croona / Försvarsmakten

Totalförsvar

Totalförsvaret består av militärt försvar och civilt försvar. För att säkerställa totalförsvarets samlade förmåga föreslår regeringen i den försvarspolitiska inriktningspropositionen för 2016–­2020, att en sammanhängande planering återupptas.

Det civila försvaret

Det civila försvarets uppgift är att planera stöd till Försvarsmakten vid höjd beredskap. Det civila försvaret utgörs av verksamhet som genomförs i syfte att göra det möjligt för samhället att kunna hantera situationer då beredskapen höjs. Det civila försvaret är inte en organisation utan verksamheten bedrivs av statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilligorganisationer. Det samlade totalförsvaret kräver därför ett brett engagemang och förankring i samhället.

Målet för det civila försvaret ska från och med 2016 vara att:

  • Värna civilbefolkningen.
  • Säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna.
  • Bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

Det militära försvaret

Målet för det militära försvaret ska från och med 2016 vara att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja landets säkerhet. Detta ska ske genom att:

  • Hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna rättigheter och nationella intressen.
  • Förebygga och hantera konflikter och krig.
  • Skydda Sveriges handlingsfrihet vid politisk, militär eller annan påtryckning och om det krävs försvara Sverige mot incidenter och väpnat angrepp.
  • Skydda samhället och dess funktionalitet i form av stöd till civila myndigheter. 

Krigsförbanden

Krigsförbanden utformas i första hand för att kunna möta ett väpnat angrepp. Dessa förband har också en god grund för att lösa uppgifter i fredstid, till exempel värnandet av den territoriella integriteten och deltagandet i internationella krishanteringsoperationer. Krigsförbanden måste vara bemannade, utrustade och samövade för att lösa sina uppgifter. Alla krigsförband har uppgifter såväl i fred som vid höjd beredskap.

Personalförsörjningen

Den enskilt viktigaste förutsättningen för att höja den operativa förmågan är att försvaret kan rekrytera och behålla personal över tiden. Regeringen ser över flera åtgärder som kan stärka personalförsörjningen, till exempel förlängd grundutbildning och repetitionsutbildning för krigsplacerad personal. Personalförsörjningen av det militära försvaret bygger på såväl frivillighet som på plikt. Folkförankringen av totalförsvaret har en avgörande betydelse för försvarsviljan och ytterst för Sveriges försvarsförmåga.

Veteranpolitiken

Den svenska veteranlagstiftningen omfattar Försvarsmaktens personal, såväl militära som civila, som genomfört internationella militära insatser. Kunskaperna om veteraners situation och reaktioner ökar kontinuerligt, och den svenska veteranpolitiken behöver täcka alla delar i kedjan från det att en insats inleds till långt efter att den avslutats. Veteranpolitiken syftar till att ge personal som tjänstgör i internationella insatser och deras anhöriga ett stöd som står i proportion till de risker och påfrestningar som de utsätts för.

Materiel

De svenska militära förbandens tillgänglighet avgörs också av fungerande utrustning och materiel. Regeringens målsättning är att dessa grundläggande delar i det svenska försvaret säkras. Detta rör inte bara större materielsystem som till exempel flygplan, fartyg, luftvärn och artilleri, utan också soldaters utrustning, kommunikationssystem, fordon och logistiska förmåga.