Ny försvarspolitisk inriktning

Riksdagen godkände den 16 juni regeringens proposition Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016–2020. Riksdagens beslut innebär att Sverige nu har en ny försvarspolitisk inriktning för perioden 2016–2020. Försvaret går från att vara ett insatsförsvar till att bli ett försvar som tydligare inriktas mot nationella uppgifter.

Inriktningspropositionen
Inriktningspropositionen Foto: Mikael Kiesbye/Regeringskansliet

Målet för det militära försvaret blir från och med 2016, enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, att försvara Sverige och främja svensk säkerhet. Detta ska ske genom att hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna rättigheter och nationella intressen, förebygga och hantera konflikter och krig, skydda Sveriges handlingsfrihet vid olika typer av påtryckningar och, om det krävs, försvara Sverige mot kränkningar och väpnat angrepp. Det militära försvaret ska också skydda samhället och dess funktionalitet i form av stöd till civila myndigheter.

Försvaret ska i första hand vara utformat för att kunna möta ett väpnat angrepp. Det är en del i utvecklingen av ett totalförsvar för att kunna hantera de utmaningar och hot som följer av det förändrade säkerhetspolitiska läget.

Vad händer nu?

Riksdagens beslut anger en inriktning för Försvarsmaktens ekonomiska ramar under perioden. Regeringen kommer sedan i budgetpropositionen med preciserade förslag om nivåerna på anslagen.

Efter riksdagens beslut inleder regeringen ett viktigt arbete med att omvandla riksdagens beslut till styrning till Försvarsmakten och andra relevanta myndigheter. Myndigheternas regleringsbrev och instruktioner ska ses över och förordningar behöva uppdateras.

Särskilda inriktningsbeslut

För att skapa en större tydlighet och för att göra det lättare att följa utvecklingen över tiden förbereder regeringen också särskilda beslut för att inrikta såväl Försvarsmaktens som Försvarets materielverks verksamhet (FMV) under perioden. I dessa beslut tydliggörs de centrala inriktningarna under perioden.

I och med detta upphör också det uppdrag till Försvarsmakten angående personalförsörjning som regeringens gav den 14 mars 2013 (Regeringsbeslut 5) att gälla.

Totalförsvarsplanering

Regeringen kommer också att besluta om anvisningar för den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Totalförsvaret består av militärt och civilt försvar. En sammanhängande planering för totalförsvaret säkerställs genom regeringens planeringsanvisningar till berörda myndigheter.

Särskilda styrningar

Vissa frågor kommer att hanteras i särskilda beslut. Det kan handlar till exempel om underrättelseverksamhet och cyberförsvar.

Utredningar

I den nya försvarspolitiska inriktningen finns ett antal frågor som kräver ett särskilt utredningsarbete, exempelvis internationella samarbeten, personalförsörjning och framtida materielanskaffning. Regeringen kommer att återkomma med direktiv för det fortsatta arbetet med dessa frågor.

Mer om inriktningspropositionen

Försvarsgruppen

Den nya försvarspolitiska inriktningen för perioden 2016-2020 har en bred politisk förankring.

För att vårda den försvarsuppgörelse som fattades den 17 april 2015 mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna kommer chefen för Försvarsdepartementet att sammankalla en grupp, Försvarsgruppen, som samråder om frågor som gäller överenskommelsen.

Försvarsgruppen består av representanter för de fem partier som står bakom överenskommelsen.