Regeländringar beslutade den 25 juni 2015

Förordning om stöd till lokala klimatinvesteringar

Regeringen har beslutat en förordning om stöd till lokala klimatinvesteringar som medger att stöd i form av bidrag ges till andra än privatpersoner i syfte att varaktigt minska utsläppen av växthusgaser. Det gäller i första hand den eller de åtgärder som vid varje prövningstillfälle bedöms ge den största varaktiga minskningen av utsläpp av växthusgaser per investeringskrona.

Förordningen medger att stöd ges till ett så brett spektrum av åtgärder som är möjligt med hänsyn till EU:s statsstödsregelverk. Vissa nationella inskränkningar görs emellertid, bl.a. ska stöd inte kunna ges till åtgärder som ger rätt till elcertifikat. Möjligheten att söka stöd som avser laddningsstationer för elfordon lyfts fram särskilt i förordningen.

Naturvårdsverket får det huvudsakliga ansvaret för prövning och uppföljning, men länsstyrelserna och Statens energimyndighet ges tydliga roller i förfarandet. Länsstyrelserna tar emot ansökningar och yttrar sig över dem utifrån det lokala och regionala perspektivet. Energimyndigheten biträder Naturvårdsverket i fråga om laddinfrastruktur.

Referenser

  •  förordningen om stöd till lokala klimatinvesteringar (SFS 2015:517)

Ändringar i förordningarna om producentansvar för förpackningar och för returpapper

Regeringen har beslutat om ändringar i förordningarna om producentansvar för förpackningar och för returpapper så att tidpunkten för när de krav som avser producenternas tillståndspliktiga insamlingssystem ska vara uppfyllda skjuts fram två år. Ändringarna görs för att producenterna inte ska behöva göra stora investeringar i att förbereda för dessa system under tiden ett kommunalt insamlingsansvar genomförs.

Den 28 augusti 2014 beslutades nya förordningar om producentansvar för förpackningar och returpapper. En nyhet i dessa förordningar var ett krav på tillstånd för att få driva insamlingssystem för dessa avfallsfraktioner. Det infördes övergångsbestämmelser i förordningarna som innebär att de som avser att driva sådana insamlingssystem (i första hand producenterna) får på sig fram till 1 april 2017 att förbereda och genomföra tillståndsprocessen. I detta ingår bl.a. att anpassa insamlingssystemen så att de uppfyller kraven i förordningarna (bl.a. avseende service och geografisk täckning) och att genomföra samråd med alla kommuner. Under övergångstiden ska även Naturvårdsverket förbereda processen att pröva och besluta om tillstånd.

Regeringen avser nu att införa ett kommunalt insamlingsansvar för förpackningsavfall och returpapper. Den frågan behöver först utredas och sedan genomföras i regelverket och i praktiken. Innan detta är klart, och nya producentansvarsförordningar kan träda i kraft, bör producenterna inte parallellt behöva investera tid och pengar för att uppfylla kraven på insamlingssystem enligt de förordningar som beslutades i augusti 2014. Övergångsbestämmelserna anpassas därför så att kraven på tillstånd för producenternas insamlingssystem skjuts fram till den 1 april 2019. Fram till dess bör den nya ordningen med kommunal insamling kunna vara på plats och de krav på producenternas insamlingssystem som finns i gällande förordningar, och som inte längre är relevanta, kan tas bort.

Referenser

  • förordningen (2014:1073) om producentansvar för förpackningar (SFS 2015:514
  • förordningen (2014:1074) om producentansvar för returpapper (SFS 2015:515)

Ändringar i förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön

Regeringen har beslutat om ändringar i förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Ändringarna görs för att genomföra ett EU-direktiv om ändring av ramvattendirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område) och det s.k. prioämnesdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område).

Ändringarna innebär att vattenmyndigheterna ska fastställa reviderade resp. nya kvalitetskrav för 7 befintliga resp. 12 nya prioriterade ämnen, så att vattenförekomsterna uppnår god ytvattenstatus avseende dessa ämnen senast i december 2021 resp. 2027. Vattenmyndigheterna ska också fastställa åtgärdsprogram och övervakningsprogram för dessa ämnen. Syftet med de nya kraven är att vattenkvaliteten i EU ska förbättras. De 12 nya prioriterade ämnena omfattar ogräsbekämpningsmedel (terbutryn, bifenox), insektsbekämpningsmedel (cypermetrin, diklorvos, heptaklor, kinoxifen, dikofol, aklonifen), flamskyddsmedel (PFOS och HBCDD) samt dioxiner som bildas framför allt vid förbränning och produktion av järn och stål. Alla dessa ämnen har olika typer av miljöeffekter beroende på koncentrationen och är i många fall även skadliga för människor. Kvalitetskraven för de 7 befintliga ämnena revideras eftersom man fått bättre data och nya mätmetoder. Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2015.

Referenser

  • Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område
  • Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring och senare upphävande av rådets direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG
  • förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2015:516)

Ändring i lagen om handel med utsläppsrätter

Med anledning av att den svenska polisen (Rikspolisstyrelsen, de 21 polismyndigheterna och Statens kriminaltekniska laboratorium) den 1 januari 2015 omorganiserades och slogs samman till en myndighet, Polismyndigheten, och Säkerhetspolisen blev en fristående myndighet, har regeringen nu beslutat några följdändringar, bl.a. i lagen om handel med utsläppsrätter. Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2015.

Referenser

  • regeringens proposition Den nya polisorganisationen – några frågor om personuppgiftsbehandling m.m. (prop. 2014/15:94)
  • justitieutskottets betänkande 2014/15:JuU25 Den nya polisorganisationen – några frågor om personuppgiftsbehandling m.m.
  • riksdagsskrivelse 2014/15:260
  • lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter (SFS 2015:441)

Förordningsändringar med anledning av en ny läkemedelslag

En ny läkemedelslag kommer att träda i kraft den 1 januari 2016 och med anledning av detta har regeringen beslutat om ändringar i en rad förordningar, varav fyra faller inom Miljö- och energidepartementets ansvarsområde. De berörda förordningarna är

  • förordningen om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter,
  • förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer,
  • förordningen om producentansvar för läkemedel, och
  • miljötillsynsförordningen).

Ändringarna innebär rena följdändringar i fråga om hänvisningar till den nya läkemedelslagen.

Referenser

  • regeringens proposition En ny läkemedelslag (prop. 2014/15:91)
  • socialutskottets betänkande 2014/15:SoU16 En ny läkemedelslag
  • riksdagsskrivelse 2014/15:200
  • förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter (SFS 2015:459)
  • förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer (SFS 2015:461)
  • förordningen (2009:1031) om producentansvar för läkemedel (SFS 2015:464)
  • miljötillsynsförordningen (2011:13) (SFS 2015:467

Mer information

Författningarna har publicerats i Svensk författningssamling.

Kontaktpersoner:

Klimatinvesteringar: Christina Nordenbladh 08-405 22 65
Producentansvar: Johan Fallenius 08-405 13 49
Vattenmiljön: Ulrika Gunnesby 08-405 22 46
Utsläppsrätter: Henrik Jonsson 08-405 53 08
Läkemedelslag: Susanne Classon 08-405 32 76