Röster om afrofobi i Malmö

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnkes höstturné rullar vidare, denna gång till Malmö. Den 9 oktober högtidlighölls årsdagen för slaveriets avskaffande. Ministern medverkade vid en konferens ”Slavhandelns arv – röster från dagens afrosvenskar” och ägnade eftermiddagen åt ett dialogmöte med bland andra representanter för afrosvenskar och lokala politiker.

  • Alice Bah Kuhnke vid dialogmötet

    Under eftermiddagen bjöd ministern in representanter för afrosvenskar, representanter från Malmö stad och lokala politiker för att diskutera vilka utmaningar som identifierats när det gäller afrofobi.

    Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

  • Jallow Momodou talar

    Jallow Momodou, ordförande för Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa (AFR).

    Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

  • Simon Woolley

    Simon Woolley talade om mobilisering, rätten till politiskt deltagande och lika rättigheter - lärdomar och exempel från Storbritannien.

    Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

  • Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

  • Kitimbwa Sabuni

    Kitimbwa Sabuni, talesperson för Afrosvenskarnas riksförbund, talade om Sveriges koloniala historia och roll i den transatlantiska slavhandeln.

    Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

  • Maria Dexborg

    Maria Dexborg från Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa.

    Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

  • Syna Quattara

    Syna Quattara, från Malmö Stad och författare till förstudien om afrofobi i Malmö deltog vid dialogmötet.

    Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

  • Lollo Fajte

    Lollo Fajte, HBTQ-aktivist och utbildad förskollärare, talade om brister som finns i utbildningen kring rasism och afrofobi.

    Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

  • Osman Karim

    Osman Karim, kulturarbetare och filmregissör, menade att det är viktigt att synliggöra rasismen i Sverige.

    Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

  • Simon Woolley och Kiqi Dumbuya

    Simon Woolley, grundare och verksamhetschef för Operation Black Vote och Kiqi Dumbuya, Afrope.

    Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Jallow Momodou, ordförande för Afrosvenskarnas Forum för rättvisa (AFR) inledde konferensen med att det denna dag är 168 år sedan den siste slaven i svensk ägo frigavs. Detta skedde på ön Saint Berthélemy, en dåvarande svensk koloni.

Slavhandel under 200 år

Organisationsutvecklaren och samhällsdebattören Kitimbwa Sabuni berättade om Sveriges koloniala historia och roll i den transatlantiska slavhandeln. Svenska Afrikakompaniet, som bildades 1649 fick ett kungligt privilegium av drottning Kristina att bedriva handel söder om Kanarieöarna. De köpte tillfångatagna afrikaner och fraktade dem över Atlanten där de såldes eller utbyttes mot varor, till exempel socker och kaffe.

Kitimbwa Sabuni berättade om skeppet Sankt Jakob som fraktade 260 slavar från Guldkusten till Västindien, varav endast 150 slavar kom levande fram. Där byttes de mot socker, förutom tre barn som gavs till högt uppsatta personer i Sverige som present.

Sveriges koloni

1784 fick den svenske kungen Gustav III ön Saint Berthélemy av Frankrike i utbyte mot att landet fick använda Göteborgs hamn för handel. På Saint Berthelémy fanns redan slavar men antalet ökade kraftigt under det svenska styret. Det fanns också lagstiftning som gjorde tydlig skillnad på svarta och vitas rättigheter på ön.

Kitimbwa Sabuni berättade också om en präst och hans fru som flyttade tillbaka till Hudiksvall och tog med sig två av sina slavar, det var två barn 10 år och 14 år gamla. I Sverige behandlades barnen så illa av prästparet att ortsbefolkningen i Hudiksvall reagerade och anmälde dem. Myndigheterna beslöt att barnen skulle skickas tillbaka till Västindien. Barnen var i så dåligt skick och båda dog i lunginflammation vid ankomsten.

FN-dekaden för personer med afrikanskt ursprung

Jallow Momodou framhöll att FNs generalförsamling antagit ”Programme of activities for the implementation of the International Decade for People of African Descent”, genom vilken man uppmanar stater att genomföra program och aktiviteter i syfte att främja respekten, skyddet och uppfyllandet av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna för människor av afrikansk härkomst. Den så kallade dekaden löper mellan 1 januari 2015 och 31 december 2024.

 I vår första regeringsförklaring slog vi fast att det inte ska finnas någon plats för afrofobi i Sverige. Den fanns i vårt samhälle under det transatlantiska slaveriet och den finns här i Sverige i dag. Afrofobin är ett samhällsproblem som måste bekämpas på såväl nationell som regional nivå. Rasismen ser olika ut för utsatta grupper och det är viktigt att vi ser de olika formerna, sa Alice Bah Kuhnke.

Simon Woolley, grundare och verksamhetschef för Operation Black Vote talade om mobilisering, rätten till politiskt deltagande och lika rättigheter. Han gav bland annat exempel och lärdomar från Storbritannien. Han menade att det inte bara handlar om en kamp för svarta, utan pekade på den blandade publiken:

 Det är er kamp också. Vi är alla tillsammans ett kalejdoskop av identiteter. Ni har en minister som vill kämpa mot rasism och ni måste stötta henne.

Många förslag och kloka ord på dialogmöte

Under eftermiddagen bjöd ministern in representanter för afrosvenskar, representanter från Malmö stad och lokala politiker för att diskutera vilka utmaningar som identifierats när det gäller demokrati, inkludering och inflytande och när det gäller afrofobi. Ministern var också angelägen om att diskutera åtgärder för att möta dessa utmaningar.

Många lyfte fram behovet av fakta och att kartlägga situationen, hur den ser ut idag. Det gäller till exempel att se ojämlikheten på arbetsmarknaden. ”Det går inte att hantera problemet om man inte gör analysen först”. En annan viktig faktor som diskuterades är behovet av kunskap. Det behövs mer kunskap. Det är vanligt att inte ha koll på begrepp som afrofobi eller rasifiering. Man måste arbeta på flera nivåer och börja redan tidigt i skolan med barn.

Samling mot rasism

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke bjuder in till kunskapshöjande aktiviteter för allmänheten och dialoger med utsatta grupper om rasism och liknande former av fientlighet på olika platser i landet under hösten. Representanter från civilsamhället, politiker och tjänstepersoner deltar vid aktiviteterna. Dessa aktiviteter är en del av det löpande arbetet inom området men även ett förarbete för den nationella plan mot rasism och liknande former av fientlighet som planeras. Planen, som inkluderar hatbrott, kommer att omfatta afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi, rasism mot samer och liknande former av fientlighet, till exempel homofobi och transfobi.