Frågor och svar om extra ändringsbudget

Regeringen lämnade den 12 november en ändringsbudget till riksdagen med förslag om ändringar i statens budget för 2015. Den 10 december antog riksdagen förslagen.

Vad föreslår regeringen i ändringsbudgeten?

I ändringsbudgeten föreslår regeringen att utgifterna i budgeten för 2015 ökas med 11 miljarder kronor.

  • 9,8 miljarder kronor ska tillföras som en engångsutbetalning till kommuner och landsting för att hantera den rådande flyktingsituationen.

  • 200 miljoner kronor tillförs det civila samhället i syfte att stödja dess insatser för asylsökande och nyanlända.

  • 961 miljoner kronor tillförs anslaget för ersättningar och bostadskostnader för asylsökande.

Tabell: Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag 2015

Hur får pengarna användas?

  • Anslaget under utgiftsområdet Migration får användas till stöd, ersättningar och boendekostnader för flyktingar.

  • Anslaget Stöd till idrotten får användas av idrottsrörelsen för insatser för asylsökande och etablering av nyanlända.

  • Anslaget Insatser för den ideella sektorn får användas av civilsamhällets organisationers insatser för asylsökande och arbete med etableringen av nyanlända.

  • Anslaget Särskilda insatser inom folkbildningen ska stärka studieförbundens insatser för asylsökande och personer med uppehållstillstånd i anläggningsboenden när det gäller kunskaper i svenska.

  • Anslaget Tillfälligt stöd till kommuner och landsting är ett nytt anslag som får användas för bidrag till kommuners och landstings hantering av flyktingsituationen för att minska trycket på den kommunala ekonomin. Medlen avses även täcka kostnader som förväntas uppstå 2016.

Varför föreslår regeringen ändringarna?

Ökningen av utgifterna i statens budget för 2015 är en av de insatser som regeringen och Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna enades om den 23 oktober med anledning av flyktingsituationen. De 11 miljarderna kommer att underlätta arbetet för kommunerna och civilsamhällets organisationer med att hantera det stora antal flyktingar som kommer till Sverige och arbetet med etableringen av nyanlända.

Varför har inte detta gjorts tidigare?

Antalet personer som söker asyl i Sverige har ökat kraftigt de senaste månaderna. Antalet överstiger nu långt de antaganden som låg till grund för tidigare förslag om medel för hantering av asylsökande.

Kommuner och landsting såväl som det civila samhället genomför omfattande insatser för att hantera situationen. För att snabbt kunna vidta åtgärder som minskar trycket på den kommunala ekonomin samt underlätta för civilsamhällets organisationer i deras arbete med den rådande flyktingsituationen och etableringen av nyanlända, gör regeringen bedömningen att det föreligger särskilda skäl för att lämna förslag till ytterligare ändringar i statens budget för 2015. Så snart en uppgörelse fanns mellan regeringen och de fyra borgerliga partierna påbörjades arbetet med en extra ändringsbudget för 2015 skyndsamt.

Hur fördelas medlen mellan kommuner och landsting?

Vid fördelningen av medel mellan kommunerna kommer antalet asylsökande och nyanlända i en kommun samt fördelningen mellan barn och vuxna att beaktas. Vid fördelning mellan landstingen kommer hänsyn tas till antalet asylsökande och nyanlända i respektive landsting.

Fördelningen mellan kommun och landsting baseras på hur mycket statsbidrag som har betalats till kommuner respektive landsting för mottagande av asylsökande och nyanlända.

Hur mycket pengar får respektive kommun/landsting?

Hur pengarna fördelas mellan olika kommuner och landsting redovisas i nedanstående tabell.

Tabell: Beslutad fördelning av det extra tillfälliga stödet till kommuner och landsting

Hur ska förslagen finansieras?

De kommer att leda till ett större underskott i statens budget för 2015 – med andra ord en ökad statlig upplåning, vilket är en vanlig ordning för hantering av oförutsedda kostnader under pågående budgetår. Samtidigt pågår ett arbete med att hitta sätt att dämpa kostnadsökningarna vi nu ser och hitta besparingsmöjligheter inför kommande budgetar.

Varför finansieras inte detta krona för krona?

Samarbetsregeringen har som den enda regeringen i svensk historia hitintills finansierat reformer enligt krona-för-krona principen. Det har gjort att vi kunnat halvera underskotten under regeringens första år. Den stora mängden asylsökande innebär däremot oförutsedda och på kort sikt så gott som ofrånkomliga utgifter. Regeringen betraktar därför de oförutsedda utgifterna på samma sätt som utgiftsökningar i rättighetsbaserade transfereringssystem. Vidare är det rimligt att tänka sig att flyktingmottagningen på lång sikt också ger positiva effekter för de offentliga finanserna.

Vad innebär detta för regeringens möjligheter att nå överskottsmålet?

De extra medlen är ett tillfälligt stöd som belastar de offentliga finanserna under 2015 och 2016. Prognoserna på längre sikt är mycket osäkra. Regeringen avser dock att under mandatperioden bedriva en politik som leder till att de offentliga finanserna förstärks, samtidigt som stabiliseringspolitisk hänsyn tas.

Kommer de extra resurserna att räcka?

Det är ett väl tilltaget tillskott till kommunernas och landstingens verksamhet. Därtill finns förslag i budgetpropositionen för 2016 som kommer att förbättra läget för kommunsektorn, t.ex. satsningar på höjd schablonersättning för kommuner som tar emot nyanlända och höjd schablon för asylsökande barns skolgång, samt förslag för att begränsa kostnaderna för ensamkommande barns boende.

Vad innebär förslagen generellt för budgeten och ekonomin?

Anslagsförändringarna som föreslås innebär sammantaget att de takbegränsade utgifterna ökas med 11,0 miljarder kronor 2015 och att budgeteringsmarginalen minskar med motsvarande belopp. Underskottet i statens budget 2015 ökar också med samma belopp.

Vilka partier ställer sig bakom förslagen i ändringsbudgeten?

Förslaget bygger på den uppgörelse om insatser med anledning av flyktingkrisen som regeringen, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna ställt sig bakom.

Har regeringen en ny prognos för svensk ekonomi?

Regeringen återkommer med en ny prognos runt årsskiftet.

Fakta: Ändringsbudget

I en ändringsbudget kan regeringen föreslå ändringar i den statsbudget som riksdagen redan har beslutat. Anledningen kan vara oförutsedda händelser som regeringen inte planerat för.

Regeringen lämnar normalt förslag till ändringsbudgetar till riksdagen två gånger per år, först i samband med vårpropositionen i april och sedan i samband med budgetpropositionen i september. Om det finns särskilda skäl kan regeringen lämna ändringsbudget även vid andra tillfällen, vilket nu sker. Det har tidigare till exempel skett hösten 2012 i samband med hanteringen av SAS liksom våren 2009 i samband med finanskrisen.