Hur har processen sett ut?

Arbetet med att förbereda den nya filmpolitiken och regeringens beslut att lämna filmavtalet har föregåtts av ett omfattande arbete på Kulturdepartementet.

Insikten om att både det nuvarande filmavtalet och avtalsmodellen som form för filmpolitiken har omfattande brister är stor såväl bland olika politiska partier som inom filmbranschen. Det var därför den förra kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth inledde arbetet för att i dialog med branschen se över filmpolitiken i grunden. Hon tog även initiativ till en förutsättningslös översyn av möjligheten att skapa en filmpolitik utan filmavtal.

Under hela 2014 genomförde Kulturdepartementets tjänstemän en omfattande dialog med branschens aktörer inklusive flera företrädare för biografägarna. Dialogen genomfördes både genom enskilda samtal med olika företrädare för branschen och genom den process, som kallades Framtidens filmstöd, där ett 50-tal branschföreträdare gemensamt formulerade behov och önskemål för den nya filmpolitiken. Alla parter i nu gällande filmavtal har på olika sätt varit representerade i processen.

Dialogerna resulterade i ett omfattande underlag om branschens förutsättningar som legat till grund för promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) och för regeringens beslut att säga upp filmavtalet.

I maj 2015 skickades promemorian på remiss till 109 instanser med en remisstid till den 3 augusti. 78 remissinstanser svarade samt ytterligare 38 aktörer (främst enskilda biografägare). Hösten 2015 bearbetades förslagen ur promemorian samt remissvaren på denna.

De förslag från promemorian som berörde finansieringen av filmpolitiken hanterades och lämnades till riksdagen i budgetpropositionen för 2016. Riksdagen röstade ja till förslagen i december 2015.

I mars 2016 överlämnades regeringens filmpolitiska proposition till riksdagen. I propositionen föreslås bland annat nya mål för den nationella filmpolitiken.