Regeringens insatser för att utveckla solenergin

Solceller är en förnybar teknik som är gynnsam i ett klimatperspektiv och som kommer att spela en viktig roll i ett framtida energisystem. Användningen av solceller i Sverige är idag liten men det finns en potential för att solel ska kunna ge väsentliga bidrag till energisystemet. Regeringen har därför presenterat ett antal insatser för att underlätta för en förstärkt utveckling av solel.

Foto: Folio

Förstärkt stöd för solceller

I budgetpropositionen för 2016 föreslog regeringen en förstärkning av solinvesteringsstödet för att skynda på utbyggnaden av solcellsanläggningar. Det stora intresset för solceller har gjort att tidigare solcellsstöd inte räckte till och det är fortfarande kö med ett stort antal ansökningar. Regeringen ökar stödet till 390 miljoner kronor per år mellan 2017-2019. För 2016 satsade regeringen 225 miljoner kronor (tidigare budget var 50 miljoner kronor per år).

Strategi för solel

Energimyndigheten fick 2015 i uppdrag att analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska uppnå 100 procent förnybar energi. En preliminär analys och ett preliminärt förslag till strategi lämnades den 28 mars 2016.
Den 17 oktober 2016 presenterade Energimyndigheten sitt förslag till strategi för hur användning av solel ska kunna utvecklas och öka i Sverige. Underlaget har skickats på remiss med svarsdatum i januari 2017.

Energimyndighetens förslag till strategi för ökad användning av solel

Stöd till energilagring

Utvecklingen av teknik för att lagra förnybar energi är ett viktigt steg i ett hållbart energisystem. För att öka möjligheterna att lagra egenproducerad el har regeringen infört ett stöd till energilagring i hushåll. Totalt omfattar satsningarna 25 miljoner kronor 2016 och 50 miljoner kronor per år 2017-2019.

Förordningen (2016:899) om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi trädde i kraft den 15 november 2016.

Pressmeddelande: Regeringen främjar lagring av egenproducerad el

Nationellt forum för smarta elnät

De så kallade smarta elnäten ger bland annat möjligheter för elkunder att styra sin elanvändning till att bli mer energi- och kostnadseffektiv. Smarta elnät bidrar till effektivt utnyttjande av förnybar elproduktion, energieffektivisering och minskad total energianvändning.

Regeringen beslutade i december 2015 att tillsätta ett forum för smarta elnät. Forumets fokus är att utveckla dialogen om smarta elnäts möjligheter samt utarbeta en nationell strategi i syfte att främja smarta elnät som en tillväxtbransch på en global marknad.

Forumets ledamöter är tillsatta för att tillsammans kunna belysa utvecklingen kring smarta elnät ur flera perspektiv. Statssekreterare Nils Vikmång är forumets ordförande.

Pressmeddelande: Stark sammansättning av representanter från näringsliv och myndigheter utsedda till Forum för smarta elnäts styrgrupp

Elcertifikatsystemet

Regeringen anser att det teknikneutrala elcertifikatssystemet är ett viktigt och effektivt styrmedel för att nå målen för produktion av förnybar el. Elcertifikatsystemet är det främsta styrmedlet för att öka produktionen av el från förnybara energikällor.

Regeringen höjde ambitionen för elcertifikatsystemet till 2020 under 2015. Ambitionshöjningen innebar att Sverige ska finansiera 30 TWh ny förnybar elproduktion till 2020 jämfört med 2002. Det tidigare målet var 25 TWh till 2020. Nya kvoter för att genomföra ambitionshöjning från och med 2018 beslutades av riksdagen i samband med hanteringen av propositionen Ambitionshöjning för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 (prop. 2014/15:123). För att genomföra ambitionshöjningen omförhandlades avtalet med Norge. Avtalet med ändringar av tidigare avtal om den gemensamma marknaden för elcertifikat godkändes av riksdagen i samband med budgetpropositionen för 2016.

Webbartikel: Höjd ambition för förnybar el inom elcertifikatssystemet

I överenskommelsen om Sveriges långsiktiga energipolitik, som slutits mellan regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, togs ett nytt mål fram för elcertifikatssystemet. Det nya målet innebär att elcertifikatsystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh elcertifikat till 2030. 

Energiöverenskommelsen

Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikatsystemet har skickats på remiss. Remissvaren ska ha kommit in till Miljö- och energidepartementet senast den 25 november 2016.

Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el

Den 1 januari 2015 infördes en möjlighet att få skattereduktion för den överskottsel som matas in till elnätet från egen produktion av förnybar el. Skattereduktionen innebär att man kan få 60 öre per kilowattimme (kWh) för all el som matas in till elnätet, dock max 18 000 kronor per år.

Skatteregler för solceller

Den 1 juli 2016 infördes ett förenklat regelverk för skattebefrielse av egenproducerad el som innebär att el producerad i solcellsanläggningar upp till 255 kW befrias från skatt även för dem som säljer den egna överskottsproduktionen eller som säljer inköpt el.
Förändringen innebär en utvidgad skattebefrielse jämfört med nuvarande regler för de producenter som redan idag säljer överskottselen och på grund av försäljningen förlorar skattebefrielsen även för den el som man själv konsumerar.

Översyn av förutsättningarna för att skattemässigt gynna solenergi

Regeringen presenterade den 21 november 2016 förslag för att skattemässigt gynna solenergi, där regeringen ger besked om en väg framåt i tre steg. Läs om denna lösning i pressmeddelande med faktapromemoria från 21 november.