Arkiv: Åsa Romson, Klimat- och miljöminister, vice statsminister

-

Sverige visar ledarskap på klimatmötet

I dag börjar FN:s klimatmöte i Paris. Sverige vill ha ett ambitiöst och rättvist avtal som sänker utsläppen. Med ett starkt klimatarbete på hemmaplan, klimatfinansiering till fattiga länder och en utmaning till världen att bli fossilfri, uppbackade av svenska storföretag och städer, sätter regeringen kraft bakom orden.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Grunden för mänsklig välfärd är ett stabilt klimat och fungerande ekosystem. Torka och översvämningar och ett mer oberäkneligt klimat slår hårt mot jordbruk och fiske och äventyrar tillgången på mat för miljarder människor. Den globala ekonomiska utvecklingen hotas och år av arbete med att utrota fattigdomen riskerar att gå förlorade. Effekterna har klimatförändringarna börjar synas. Men det är inte för sent.

Alla länder behöver ställa om till ett hållbart samhälle med låga utsläpp och hög motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter. De globala utsläppen måste ner till noll eller under noll inom detta århundrade. En sådan omställning har, om den görs på rätt sätt, även positiva effekter på ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning, säkerhet och förbättrad hälsa.

Sverige ska vara ledande i klimatomställningen och bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Regeringen satsar på grönare transporter, mer förnybar energi och en hållbar konsumtion – och vi låter förorenaren betala för sig. Genom att ta ansvar för vår klimatpåverkan på hemmaplan visar vi ledarskap för världens länder i enlighet med FN:s klimatkonvention, som slår fast att rika länder har ett särskilt ansvar.

Att ta täten är inte bara moraliskt rätt, utan också ekonomiskt smart. Genom att investera i klimatomställningen skapas förutsättningar för att driva fram innovationer och handel som ger nya svenska jobb. Att det finns stora vinster med att ligga i framkant visar inte minst engagemanget från alla svenska företag, kommuner och organisationer som nu mobilserar för ett globalt klimatavtal.

Regeringen har med initiativet Fossilfritt Sverige samlat ett nätverk med aktörer som bedriver ett aktivt klimatarbete och vill utmana andra att också sänka utsläppen. På bara några veckor har över åttio företag, kommuner och organisationer slutit upp i en utmaning till världen om fossilfrihet. IKEA, Ericsson, Fjärde AP–fonden, H&M, Volvo Group, Preem, Stockholms stad, Göteborgs stad, Malmö stad och Östersund är några av dem. Vi är stolta över att åka till Paris med ett så starkt engagemang i ryggen, ett engagemang som den svenska delegationen kommer att lyfta fram under toppmötet.

I Paris kan världen för första gången få ett klimatavtal som alla länder bidrar till. Det vore en milstolpe för världssamfundet och inte minst för Sverige, som drivit detta under decennier.  De klimatplaner som ligger på bordet kommer dock inte att leda till så stora utsläppsminskningar som krävs. Ett nytt globalt klimatavtal måste därför ses som ett dynamiskt ramverk för ökade ambitioner över tid. Parismötet är inte mållinjen utan startskottet för ett upptrappat klimatarbete, i Sverige och i världen.

Mycket av förhandlingarna i Paris väntar kretsa kring tre knäckfrågor: ambitioner, juridiska former och rättvisa. Sverige har en viktig roll som pådrivare inom EU för en konstruktiv samlad europeisk förhandlingslinje. Regeringens prioriteringar är:

1) Sänkta utsläpp
Sverige driver på för sänkta utsläpp och att den globala temperaturökningen ska hållas så långt under två grader som möjligt. Alla länder ska vara med i klimatarbetet och bidra efter ansvar och förmåga. Avtalet behöver innehålla ett långsiktigt mål som utgår från vetenskapen, som säger att de globala utsläppen måste ner till noll, eller under noll, inom detta århundrade. Det är viktigt att avtalet omfattar så många länder som möjligt. 

2) Höjda ambitioner
Det är positivt att drygt 170 länder har lämnat in sina klimatplaner till det nya avtalet. Men  uppskattningar visar att den samlade ambitionsnivån är för låg för att möta kravet om att hålla uppvärmningen så långt under två grader som möjligt. Frågan ser inte ut att kunna nå en färdig lösning på plats i Paris. Sverige driver därför i förhandlingarna som ett av våra viktigaste krav, att alla länders åtaganden ska ses över vart femte år och att ambitionerna ska trappas upp över tid. Ett krav som nu även EU står bakom.

3) Rättvisa
Utvecklade länder ska fortsatt gå före med ambitiösa åtaganden. Utvecklingsländer, särskilt de minst utvecklade länderna, små ö–stater och afrikanska länder, är i behov av stöd. Stödet ska omfatta såväl finansiering som teknikspridning och kapacitetsuppbyggnad. Både utvecklingssamarbete, annan offentlig och privat finansiering kommer att krävas. Det handlar inte om välgörenhet, utan om nödvändighet för att alla länder ska kunna göra sitt.

För att kunna följa hur de globala utsläppen minskar i förhållande till vad vetenskapen kräver måste länder rapportera sina utsläppsminskningar. Sverige driver därför på för transparens och uppföljning av åtaganden i avtalet.  Vi lyfter även vikten av att sätta pris på koldioxid, styra om investeringsflöden och få fram nya tekniska lösningar.

Regeringens strategi är att sätta kraft bakom orden i förhandlingarna genom att vi själva gör det vi begär av andra. Utöver att vi trappar upp arbetet med att sänka utsläppen på hemmaplan – och att verka för att EU ska ligga i framkant i klimatarbetet – stärks vi av vårt internationella arbete. Sverige har högre trovärdighet då vi bidrar stort med internationell klimatfinansiering. Med 4 miljarder till FN:s gröna klimatfond för perioden 2015–2018 är vi största givare per capita. Sedan det bidraget tillkännagavs har flera länder ökat sin finansiering. Vi hoppas att fler följer efter.

Klimatet är vår tids ödesfråga. Tillsammans med EU, världens länder, företag, städer och organisationer vill regeringen göra Parismötet till ett startskott för ett upptrappat klimatarbete. Sverige visar ledarskap genom att sänka utsläppen, lyfta fram positiva exempel och stödja de hårdast drabbade länderna. Målet är att säkra möjligheten till en god framtid på jorden för oss själva, våra barn och kommande generationer.

Statsminister Stefan Löfven
Klimat- och miljöminister Åsa Romson