Sakråd kan stärka regeringens kontakter med det civila samhället

Tisdagen den 3 november samlades representanter från drygt sextio organisationer från det civila samhället för att höra statssekreterare Per Olsson Fridh presentera en modell för hur regeringen på ett bättre sätt kan samråda med organisationer i sakfrågor. Arbetet startade den 2 oktober då hundra representanter samlades för att ge synpunkter på vad som är viktigt att regeringen tänker på i framtagandet av en modell.

–Vi har försökt att få med det viktiga utan att krångla till några moment i onödan. Vi tror att vi är på rätt spår, säger Per Olsson Fridh, statssekreterare hos kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Att tillvarata de synpunkter som framkom under den första hearingen har varit en viktig del i det intensiva arbete som pågått den senaste månaden.

– Jag uppfattar en genuin vilja från Regeringskansliets företrädare att hitta sätt att fördjupa samtalet med civilsamhällets företrädare. Att komplettera mer kontinuerliga former för samråd med en modell för att fokusera en sakfråga tycker jag är riktigt bra. Det stärker civilsamhället att det finns en modell för hela Regeringskansliet som ger möjlighet till öppenhet och transparens. Vi har haft en snabb process där vi tagit fram förslaget i god samverkansanda. Nu återstår piloter och därefter får vi alla hjälpas åt att se till att det här blir bra i praktiken, säger Ann-Katrin Persson, ordförande i Partsgemensamt forum, och en av deltagarna i den arbetsgrupp som agerat som bollblank till regeringen under oktober månad.

Modellen kallas i dagsläget för sakråd. Tanken är att kvaliteten i kontakterna med det civila samhällets organisationer och i regeringens underlag kan bli bättre om regeringen arbetar mer strukturerat och blir tydligare i sin kommunikation. Exempelvis behöver regeringen bli tydligare med varför organisationer bjuds in till samtal med regeringen och vad det ska leda till, men också hur processen dit ser ut och vilken förväntad arbetsinsats det innebär för organisationerna. Återkoppling till organisationerna efter sakråd är en av de delar som blir obligatoriska.

Statssekreterare Per Olsson Fridh menar också att modellen är ett sätt att få ett mer samstämmigt kansli i kontakterna med det civila samhällets organisationer. Den ska också fungera som ett stöd för Regeringskansliets handläggare att tänka nytt, t.ex. gällande vilka organisationer som bjuds in till samtal med regeringen och i vilken fas av beslutsprocessen det sker.

Synpunkter som framkom på hearingen den 3 november gällde exempelvis ytterligare förtydliganden, till exempel vad sakråd innebär och vad det betyder att regeringen utöver organisationernas kunskap även ska ta tillvara organisationernas perspektiv.

– Skrivningen utgår från mångfaldsprincipen och att olikheter är att betraktas som en tillgång i sig. Med skrivningen vill regeringen bejaka alternativa synsätt och utmana invanda arbetssätt, förklarar kansliråd Maria Nilson.

Ytterligare en synpunkt som framfördes är att det är viktigt att sakrådsprocessen blir transparent och att det finns möjlighet för organisationer att signalera intresse i olika sakfrågor.

Ludvig Sandberg från Forum – idéburna organisationer med social inriktning, menar att sakrådsmodellen är ett steg i rätt riktning:

– Sakråd utgår från tanken att de aktörer som är mest relevanta för att lösa en fråga sitter runt bordet, inte vilket departement som äger en viss fråga. Modellen öppnar också för tidig dialog innan alltför mycket är bestämt och definierat, säger Ludvig Sandberg.

Det fortsatta arbetet med att modellen nu ska testas på ett antal piloter som kommer att tas fram under den kommande månaden och genomföras under våren 2016.

– Jag vill understryka att det vi i dag presenterar inte är en färdig modell förrän den är prövad och justerad och vi är redo att ge den en inramning av ett beslut. Men vi börjar redan nu att "tänka" sakråd i våra processer, avslutar Per Olsson Fridh.