Samling mot rasism: Dialogmöte mot antisemitism

Judar är en nationell minoritet som varit bosatta i Sverige under flera hundra år. Många förknippar antisemitism med andra världskriget och de judeförföljelser som pågick då, men judar möter fortfarande antisemitism i Sverige i dag.

  • Isak Reichel, Marina Burstein och Petra Kahn Nord vid bordet.

    Isak Reichel och Marina Burstein från Judiska Centralrådet i Sverige och Petra Kahn Nord från Judiska ungdomsförbundet.

    Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

  • Alice Bah Kuhnke hälsar på Isak Reichel.

    Alice Bah Kuhnke välkomnar Isak Reichel från Judiska Centralrådet i Sverige till mötet.

    Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

  • Niklas Olniansky

    Niklas Olniansky från Sveriges Jiddischförbund berättade bland annat om att många judar undviker platser där man känner sig otrygg.

    Foto: Martina Huber Regeringskansliet

  • Susanne Sznajderman-Rytz

    Susanne Sznajderman-Rytz, Sveriges Jiddischförbund, pekade på att judar ofta skuldbeläggs kollektivt för staten Israels politik.

    Foto Martina Huber/Regeringskansliet

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke bjöd in till ett samråd med den judiska minoriteten om aktuella frågor, i vilket även en dialog särskilt om antisemitism inom ramen för Samling mot rasism ingick. Samtalet om antisemitism handlade om huvudsakliga utmaningar och behov av åtgärder inför den nationella plan mot rasism och liknande former av fientlighet som regeringen kommer att ta fram.

Sammanblandning med staten Israel

Susanne Sznajderman-Rytz, Sveriges Jiddischförbund, pekade på att judar ofta skuldbeläggs kollektivt för staten Israels politik. Många beskyller det som händer på judarna. Det här har gjort att den judiska minoriteten känner av både hot och hat från omgivningen.

- Många tror att vi lever på lika villkor, så är det inte. Och det finns en oförmåga att hantera detta, sa Susanne Sznajderman-Rytz.

Antisemitismen är många gånger subtilt invävt i vårt samhälle. Journalister och politiker uttrycker sig ibland olyckligt vilket kan leda till antisemitism även om det inte var avsikten. De är inte medvetna om var gränserna går. Några av deltagarna på mötet menade att det är viktigt att erkänna att det finns ett antisemitiskt arv som ingen tagit tag i och att en del tror att antisemitiska påhopp kan rättfärdigas av situationen i Israel.

Rädsla att visa att man är jude

Någon berättade om att det finns en rädsla hos föräldrar att ha sina barn på en judisk förskola, någon annan vittnade om den judiska teatergruppen som inte vågade affischera för att locka besökare till föreställningarna. Rädslan har till och med sträckt sig så långt att en del judar idag inte vågar besöka sina anhörigas gravar när mörkret lagt sig. Andra väljer att inte begrava sina döda med judiska symboler eller på judiska begravningsplatser på grund av risken för vandalisering. Många judar i Sverige i dag undviker att bära judiska symboler eller att besöka miljöer där man känner sig otrygg.

Isak Reichel, Judiska Centralrådet i Sverige berättade om att kränkningar, hot och hat framför allt sker på nätet. Det finns exempel på grupper på Facebook som är gränsöverskridande, subtila och underblåser antisemitiska konspirationsteorier.

En del av det svenska kulturarvet

Ett viktigt steg i att komma tillrätta med antisemitismen är att utbilda lärare, journalister och politiker med flera. Att offentligsverige börjar uppmärksamma till exempel minoriteters högtider - och inte bara svenska - kan också bidra till att minska rasismen. Isak Reichel lyfte särskilt fram vikten av att visa den judiska historien som en del av det svenska kulturarvet.

Samling mot rasism

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke bjuder in till kunskapshöjande aktiviteter för allmänheten och dialoger med utsatta grupper om rasism och liknande former av fientlighet på olika platser i landet under hösten. Representanter från civilsamhället, politiker och tjänstepersoner deltar vid aktiviteterna. Dessa aktiviteter är en del av det löpande arbetet inom området men även ett förarbete för den nationella plan mot rasism och liknande former av fientlighet som planeras. Planen, som inkluderar hatbrott, kommer att omfatta afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi, rasism mot samer och liknande former av fientlighet, till exempel homofobi och transfobi.