Jämställdhet och hjälp till utsatta EU-medborgare är två svenska profilfrågor

Majoriteten av EU:s medlemmar är missnöjda med EU-kommissionens beslut att presentera det framtida jämställdhetsarbete i ett dokument med lägre status än den strategi som löpte ut 2015. Frågan ställdes på sin spets när ministerrådet för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård träffades i december. Pernilla Baralt, statssekreterare vid Socialdepartementet som deltog i mötet är kritisk. I samband med mötet i Bryssel talade hon också på en konferens om insatser för att förbättra för romernas situation.

Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér
Pernilla Baralt (längst till höger) samtalar inför rådsmötet med Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister och Luxemburgs minister. Foto: Europeiska unionens råd

EU:s jämställdhetsstrategi löpte ut 2015 och tonläget har under det gånga året varit högt om fortsättningen. Regeringen driver en feministisk utrikespolitik och har vid upprepade tillfällen påpekat behovet av att EU-kommissionen presenterar en ny strategi.

På initiativ av bland annat Sverige skrev 22 medlemsstater i också våras ett brev till EU-kommissionen för att övertyga om att det även fortsättningsvis behövs en gemensam strategi.

Trots att majoriteten av EU:s medlemsstater på mötet den 7 december återigen ställde sig bakom detta har kommissionen valt att behandla jämställdhetsfrågorna i ett så kallat arbetspapper. Eftersom detta betyder att inte hela kommissionen har ställts sig bakom dokumentet är det heller inte självklart att ansvarig kommissionär Věra Jourová får stöd för frågorna i kommissionskollegiet.

- Vi driver jämställdhetsfrågor på alla rådsmöten eftersom vi vill att de ska vara en del av alla politikområden. Vi har nått framgång i innehållet men vi är inte nöjda med den status som kommissionen nu gett dokumentet, säger Pernilla Baralt.

I samband med rådsmötet var hon inbjuden till en konferens med titeln "Samarbete för att integrera de mest utsatta människorna på lokal nivå" för att presentera regeringens arbete med särskilt utsatta EU-medborgare.

I konferensens panel deltog också den svenska EU-parlamentarikern Soraya Post som själv har romsk bakgrund.

Sverige har sedan sommaren 2015 ett samarbetsavtal med Rumänien och förhoppningen är att ett avtal med Bulgarien blir klart i februari i år.

- Det här är avtal på tjänstemannanivå mellan frivilliga organisationer och kommuner om expertutbyte och konkreta projekt. Det handlar om barn i utsatta grupper, om jämställdhet och om att bygga välfärdssystem som fångar upp utsatta, beskriver Pernilla Baralt.

Det är ganska ovanligt att EU:s medlemmar skriver bilaterala avtal med varandra men det är en väg som Sverige vill pröva för att bidra till att alla EU-medborgare ska skyddas av ett grundläggande trygghetssystem.

- Jag tycker att vårt initiativ har tagits emot väl. I Sverige har vi ju också behövt hantera detta – hur vi bygger välfärdssystem som fångar upp alla, resonerar Pernilla Baralt.

Utöver direkta samarbeten med Rumänien och Bulgarien arbetar regeringen via EU-nivån för att avsatta medel i Europeiska socialfonden ska användas på ett bättre sätt för ökad social inkludering av EU:s mest utsatta medborgare.

Producerat av EU-representationen

Kontakt

Sveriges ständiga representation till Europeiska unionen
Telefon +32 2 289 56 11
Besöksadress Square de Meeûs 30, 1000 Bryssel, Belgien
e-post till Sveriges ständiga representation till Europeiska unionen