Frågor och svar om lagen om mottagande av vissa nyanlända för bosättning

För att förbättra nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet föreslog regeringen i november 2015 en ny lag som innebär att alla kommuner ska bli skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning. Den 27 januari röstade riksdagen ja till regeringens förslag. Den 4 februari beslutade regeringen flera förordningar som närmare reglerar hur den nya ordningen med anvisningar till kommuner är avsedd att fungera. Förordningarna träder i kraft samma dag som den nya lagen, den 1 mars 2016.

Ordförklaringar

Ordlista

Varför har man beslutat om ett gemensamt kommunmottagande?

Flyktingmottagande är ett gemensamt ansvar för samhället. Syftet med lagen är att nyanlända snabbare ska tas emot för bosättning i en kommun och påbörja sin etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet.

Tar man hänsyn till kommuners olika förutsättningar vid fördelningen?

Fördelningen av nyanlända baseras på kommunernas arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek, sammantagna mottagande av nyanlända och ensamkommande barn samt omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen.

Vilka effekter kommer den nya lagen få?

Kommuner som har en jämförelsevis god arbetsmarknad, stor befolkning, lågt mottagande och förhållandevis få asylsökande kommer att få ta emot fler nyanlända än kommuner med sämre förutsättningar. Fler nyanlända kommer alltså att komma till kommuner där det finns goda etableringsförutsättningar.

Hur ser kommuntalen ut för 2016?

Länstalen och kommuntalen för 2016 framgår av en av de förordningar som träder i kraft den 1 mars 2016. Länstalen grundar sig på ett förslag som har tagits fram av Arbetsförmedlingen. Länsstyrelsen i respektive län har fått i uppdrag att ta fram förslag till kommuntal för 2016, som sedan har fastställts av regeringen i en av förordningarna. Förordningarna blir offentliga när de kommer från tryck, vilket beräknas bli i mitten av februari 2016.

Vilken typ av bostäder kommer att krävas?

Den nya lagen kommer att kräva att kommunerna beaktar mottagandet av nyanlända i sin planering för bostadsförsörjningen. Intentionen är att kommunerna i så stor utsträckning som möjligt ska erbjuda nyanlända som omfattas av anvisning permanenta bostäder. Det kan dock inte uteslutas att kommuner kommer att bli tvungna att erbjuda tillfälliga bostäder för att kunna fullgöra sin skyldighet. För att inte begränsa den flexibilitet som är nödvändig är det inte reglerat i den nya lagen vilken typ av boende som avses.

Hur kommer mottagandet se ut kommande år, hur säkerställs kommunernas möjlighet att förbereda sig?

För 2017 och framåt kommer regeringen utifrån Migrationsverkets prognos att besluta om antalet som ska omfattas av anvisningar under det kommande året samt fördelningen på länsnivå. Länsstyrelserna kommer att fastställa antalet som ska omfattas av anvisningar till kommuner inom respektive län (kommuntalen). Antalet, länstalen och kommuntalen kommer att fastställas i förväg för ett år i taget. Vid stora förändringar i mottagandebehovet kan antalet, länstalen och kommuntalen revideras under innevarande år, men intentionen är att det bara ska ske i undantagsfall.

Genom att kommunerna får besked om kommuntal för kommande år i förväg har de möjlighet att planera för mottagandet.

Kommunen kommer även att ha möjlighet att anmäla tillgängliga bostäder till Migrationsverket och på så sätt kan de ha möjlighet att påverka fördelning av anvisningar under året.

Varje beslut om anvisning kommer att förses med ett datum då den nyanlände senast ska tas emot i kommunen. Mottagande ska dock ske senast inom två månader från beslutet om anvisning (men kan vara längre för kvotflyktingar).

Vad händer om en kommun trots den nya lagen inte har möjlighet att ta emot så många som anvisas?

Att fastställa kommuntalen i förväg samt ge en tidsfrist för anvisningen i varje enskilt fall syftar till att säkerställa att kommunerna klarar av mottagandet.

Utgångspunkten är att kommunen måste ta emot dem som omfattas av anvisningar eftersom det är en skyldighet och den nyanlände som omfattas av en anvisning inte har rätt att bo kvar i anläggningsboendet. Den nyanlända kommer att skrivas ut ur mottagningssystemet senast den dag då tidsfristen för mottagandet har gått ut. Datumet kommer att framgå av beslutet om anvisning. Ansvaret övergår då från Migrationsverket till kommunen och den nyanlände har därefter inte rätt att bo kvar i anläggningsboendet.

Vad gör regeringen för att kommunerna snabbt ska få till stånd de bostäder som kommer att krävas?

Den stora ökningen av antalet nyanlända som kommer att beviljas uppehållstillstånd innebär att det totala antalet som blir kommunmottagna kommer att öka i majoriteten av kommunerna vilket kommer att kräva satsningar på bostäder. Den nya lagen leder dock inte till att fler nyanlända blir kommunmottagna, däremot förkortas väntetiderna och mottagandet blir jämnare fördelat. Kommuner som inte tidigare haft ett stort mottagande av nyanlända som bosatt sig på egen hand kommer att behöva beakta behovet av nyanländas bostäder i sin planering av bostadsförsörjningen, vilket de inte tidigare varit tvungna att göra.

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit att 1,85 miljarder kronor ska avsättas som stimulans till kommuner för ökat bostadsbyggande. För att stimulera byggandet av prisvärda hyresrätter har regeringen föreslagit ett investeringsstöd, med olika stödnivåer beroende på i vilken region i landet bostäderna uppförs. Regeringen föreslår löpande regelförändringar i syfte att korta beslutsprocesserna vid bostadsbyggande och kommer att återkomma med flera sådana förslag.

Ytterst är det kommunerna som har möjligheterna att planera mark för byggande och som i det fall man äger kommunala bolag kan ta ställning till att bygga nya bostäder, men regeringen försöker på flera olika sätt att öka byggandet.

Kommer kommunerna att kunna förhandla sinsemellan?

Länstalen för 2016 framgår av en av de förordningar som träder i kraft den 1 mars 2016. De grundar sig på ett förslag som har tagits fram av Arbetsförmedlingen. Länsstyrelsen i respektive län har fått i uppdrag att ta fram förslag till kommuntal för 2016, som sedan har fastställts av regeringen i en av förordningarna.

Vid fördelning mellan kommuner inom ett län får, utöver de i lagen fastställda kriterierna, kommunens förutsättningar att tillhandahålla bostäder beaktas. Syftet med det är att skapa flexibilitet mellan kommuner.

Regional samverkan kommer att vara möjlig inför fastställandet av kommuntal. Under innevarande år kommer kommuner i ett län eller närliggande kommuner i olika län att kunna komma överens om att omfördela kommuntal. Det möjliggör t.ex. att kommuner kommer överens om boende i en kommun och skolgång och annat ansvar i en annan kommun. Kommuntalen får då omfördelas till den kommun där de nyanlända ska bo. Kommuner kommer däremot inte att kunna ordna boende i andra kommuner när väl en anvisning är gjord.

Vilken roll får länsstyrelsen med den nya lagen?

Det arbete länsstyrelserna gör generellt för att verka för beredskap och kapacitet för samverkan och mottagande av samtliga nyanlända kommer att bli ännu viktigare än tidigare när den nya lagen införs.

Länsstyrelserna får med den nya bosättningsförordningen i uppgift att besluta kommuntal. Länsstyrelsen får också i uppgift att föra dialog med kommunerna i syfte att kommunen ska planera för mottagandet samt anmäla tillgängliga bostäder.

Dessa nya uppgifter innebär att länsstyrelserna kommer att ha dialog med kommunerna både inför att kommuntalen fastställs och under året när kommunerna ska göra en plan för hur kommuntalen ska kunna nås. Däremot kommer överenskommelserna som länsstyrelserna sluter med kommuner som tar emot nyanlända i det nuvarande frivilliga systemet att försvinna.

Kommer den enskildes arbetsmarknadsförutsättningar att beaktas vid anvisningen?

Kommuntalen innebär att anvisning ska baseras på kommunernas statistiska förutsättningar i fråga om kommunens arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek, sammantagna mottagande av nyanlända och omfattningen av asylsökande i kommunen. Detta ersätter den nuvarande regleringen där den enskildes arbetsmarknadsförutsättningar som framkommit i etableringssamtal ska ligga till grund för anvisningen. Lagen eller förordningen reglerar inte vad som ska beaktas vid valet av vilken kommun som ska anvisas att ta emot en viss person för bosättning.

Påverkas kommunernas ersättning av den nya lagstiftningen?

För alla som tas emot från och med 2016 har schablonersättningen höjts från 83 100 till 125 000 kronor per person. Samtidigt har den prestationsbaserade ersättningen, som bl.a. innehöll en särskild ersättning för nyanlända som tagits emot efter anvisning, tagits bort. Syftet med höjningen var både att öka kommunernas förutsättningar att ta emot det stora antalet nyanlända som bosätter sig på egen hand och antalet som kommer att anvisas med stöd av den nya lagen.

Den förändring i ersättningsförordningen som genomförs nu innebär att kommuner får rätt till ersättning för hyreskostnader som uppstår från det att en bostad anmälts tillgänglig till dess att en nyanländ flyttar in. Det görs även en förändring som innebär att alla kommuner får rätt till grundersättning på 221 500 kronor under 2016. Med nuvarande regler är det de kommuner som har slutit en överenskommelse om flyktingmottagande som får ersättningen. Enbart ett fåtal kommuner berörs av förändringen eftersom nästan alla kommuner har överenskommelser om flyktingmottagande. I budgetpropositionen för 2017 kommer behovet av grundersättning att ses över.

Vilka omfattas av lagen?

Lagen omfattar nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller annan skyddsbehövande enligt vissa bestämmelser i utlänningslagen och deras anhöriga. Ensamkommande barn omfattas inte eftersom de sedan 2014 omfattas av en utökad anvisningsmöjlighet som regleras i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Undantaget är ensamkommande barn som är kvotflyktingar, de kommer att omfattas av den nya lagen. Anvisningar till kommunerna ska i första hand omfatta nyanlända som vistas i anläggningsboenden och kvotflyktingar. Nyanlända som bosatt sig på egen hand kommer att kunna omfattas av anvisningar först på längre sikt.

Kommer den nya lagen att minska antalet som bosätter sig på egen hand?

I det nuvarande systemet lämnar många nyanlända anläggningsboenden under väntetiden och bosätter sig på egen hand, ofta i kommuner som redan har ett högt mottagande. Den nya lagen väntas korta väntetiderna och förväntas därför leda till att fler nyanlända kan tas emot i kommunerna genom anvisning i stället för att bosätta sig i kommunerna på egen hand, även om den enskildes möjlighet att ordna sitt eget boende inte förändras. Andelen som bosätts efter anvisning förväntas öka från 15 procent 2014 och 2015 till ca 35 procent 2016. Detta innebär att mottagandet i kommuner som tar emot många som ordnar boende på egen hand kommer att bli mindre än vad det annars skulle ha blivit.

Kommer kommunerna att följa den nya lagen?

Det föreslås inte några sanktioner kopplade till den nya lagen. Utgångspunkten är att kommunerna följer gällande lagstiftning. Det kan dock finnas skäl att överväga att införa ett sanktionssystem om det skulle visa sig att den nya ordningen inte följs.

Från och med vilket datum kommer kommunerna att ta emot de första anvisade nyanlända?

Den nya lagen träder i kraft den 1 mars 2016. Från det datumet kommer anvisningar att kunna göras även till kommuner som inte har frivilliga överenskommelser om mottagande av nyanlända. Fram till den 1 mars kommer kommunerna kunna fortsätta att ta emot nyanlända inom det nuvarande systemet.