”Lite får man väl tåla” – om förtroendevaldas utsatthet för hot och hat

Förtroendevalda är en grupp som deltar i det offentliga samtalet, men de är också en grupp som vittnar om utsatthet för hot och våld. Många menar att samhällsklimatet och samtalstonen har hårdnat under de senaste åren. Mot bakgrund av detta initierar nu regeringen en samtalsserie på temat ”Samling mot hot och hat” för att värna det demokratiska samtalet.

  • Ann Linde och Per Olsson Fridh

    Ann Linde, statssekreterare vid Justitiedepartementet och Per Olsson Fridh, statssekreterare vid Kulturdepartementet bjöd in till samtal om förtroendevaldas utsatthet för hot och våld.

    Foto: Marianne Andersson/Regeringskansliet

  • Anna Sellin och Sanna Wallin

    Anna Sellin, enhetschef och Sanna Wallin, utredare vid Brå presenterade resultat från Politikernas trygghetsundersökning 2015.

    Foto: Marianne Andersson/Regeringskansliet

Till det första mötet bjöd statssekreterarna Ann Linde från Justitiedepartementet och Per Olsson Fridh från Kulturdepartementet in representanter från riksdagen och från de olika partierna för att diskutera de förtroendevaldas utsatthet.

Undersökning visar att utsatthet är vanligt förekommande

Tre av tio förtroendevalda säger att de någon gång under valåret 2014 blivit utsatta för hot, våld eller trakasserier. Den vanligaste händelsen är att förtroendevalda blivit hotade eller på annat sätt utsatt för påhopp i sociala medier. Yngre personer, personer med utländsk bakgrund och förtroendevalda i storstadsregionerna är mer utsatta. Detta visar Politikernas trygghetsundersökning 2015, som Brottförebyggande rådet, Brå, tagit fram på uppdrag av regeringen.

Ett problem är att andelen händelser som polisanmäls är låg, bara cirka 19 procent. Den främsta anledningen är att man inte tror att det kommer att leda till något.

- Men det beror inte på att man saknar förtroende för polisen eller för rättsväsendet, menade Sanna Wallin, utredare på Brå. Det handlar snarare om att man är osäker på ifall det är ett brott eller inte. Ganska många upplever det som en småsak eller en bagatell.

"Hot och hat får aldrig normaliseras"

Ungefär tjugo procent, säger att de tycker att det är en del av uppdraget och därför inte anmäler till polisen, enligt undersökningen. Detta var det främsta skälet bland kvinnor. Bland män var det främsta skälet att de inte trodde att en anmälan skulle leda till något.

- Hot och hat får aldrig accepteras, aldrig normaliseras. Förtroendevalda spelar en viktig roll. Hot och hat ska tas på allvar. Det drabbar inte bara individen utan är också ett angrepp mot det demokratiska samtalet, sa Per Olsson Fridh.

Handlingsplan tas fram

Statssekreterare Ann Linde berättade att det senaste året har gjorts en hel del inom området som handlar om hot och hat. Regeringen har bland annat satt igång ett stort brottsförebyggande arbete, Polismyndigheten prioriterar frågan i ett av rikspolischefens strategiska initiativ och Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö har för avsikt att under 2016 starta ett utvecklingsprojekt med inriktning på brott som rör hot och våld mot förtroendevalda.

- Det är med förebyggande arbete som vi kan nå resultat, sa Per Olsson Fridh. Vi planerar att ta fram en handlingsplan för att förebygga hot och hat och värna det demokratiska samtalet. som beräknas vara klar under 2017. Därför är detta möte så viktigt för att få inspel till det fortsatta arbetet med handlingsplanen.

Samtalet var det första i en serie möten som kommer att äga rum under 2016. I slutet av april kommer nästa och då handlar samtalet om hot och hat mot journalister. Andra möten som planeras kommer bland annat att belysa situationen för kulturskapare och utsattheten i det offentliga rummet.

Samling mot hot och hat

Samling mot hot och hat handlar om att värna det demokratiska samtalet. Med denna satsning vill regeringen samla in kunskap och erfarenheter för att arbeta förebyggande och ge stöd till de som utsätts.

Genväg

Politikernas trygghetsundersökning (PTU) är en totalundersökning som Brottsförebyggande rådet (Brå) tar fram på uppdrag av regeringen.

Genväg

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram en inspirationsskrift om Hot och våld mot förtroendevalda och på uppdrag av regeringen en rapport om Hot och våld mot förtroendevalda.

Genväg

2014 års Demokratiutredning har i sitt betänkande lämnat förslag som avser att kommuner och landsting ska verka för en trygg och säker miljö för de förtroendevalda.

Genväg

Betänkandet Integritet och straffskydd tar bland annat upp straffskärpning gällande brott mot förtroendevalda.

Genväg

Läs om möten som ägt rum kring hot och hat mot det demokratiska samtalet.