Ett stärkt konsumentskydd vid finansiell rådgivning

Flera problem har uppmärksammats på marknaden för finansiell rådgivning. Det gäller bland annat intressekonflikter, bristande transparens och att det är olika regelverk som gäller för de aktörer som tillhandahåller sådan rådgivning. Arbete pågår för att komma tillrätta med dessa problem och att stärka konsumentskyddet.

För närvarande förbereds två lagstiftningsärenden i Finansdepartementet som avser förslag till nya regler som i svensk rätt genomför dels direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID II) och tillhörande förordning (MiFIR), dels försäkringsdistributionsdirektivet (IDD) samt även vissa nationella bestämmelser som föreslagits i Ds 2014:22 Stärkt konsumentskydd vid försäkringsförmedling.

Syftet med lagstiftningen är att stärka konsumentskyddet vid finansiell rådgivning. En utgångspunkt är att nå en balanserad lösning som gynnar bra rådgivning till kunder samtidigt som hushållens behov av tillgång till finansiella tjänster tillgodoses.

Likvärdigt och proportionerligt provisionsförbud

Regeringens utgångspunkt är att bestämmelserna om tredjepartsersättning (bl.a. provisioner) bör utformas så likartat som möjligt när det gäller finansiella instrument och försäkringsbaserade investeringsprodukter (t.ex. fond- och depåförsäkring). Detta för att skapa konkurrensneutralitet mellan de aktörer som tillhandahåller finansiell rådgivning till konsumenter. Konsumentskyddet ska vara likvärdigt oavsett vilket slag av rådgivare som en kund träffar. Samtidigt är det viktigt att reglerna är proportionerliga och beaktar de olikheter som finns när det gäller olika produkter och marknader.

De nya bestämmelserna om ersättning till och från tredjepart (bl.a. provisioner) bör baseras på de regler som finns i MiFID II och IDD. Det innebär att det mer långtgående förslaget på provisionsförbud som föreslås av 2013 års värdepappersmarknadsutredning inte kommer att införas.

Finansinspektionens problembeskrivning vad gäller intressekonflikter på marknaden för finansiell rådgivning delas av Finansdepartementet, men förväntan är att de nya reglerna, inklusive de detaljerade regler som EU-kommissionen beslutar, är tillräckliga för att utesluta den typen av ersättningar som inte är i kundens intresse. Därmed begränsas de problem med intressekonflikter som har förekommit i samband med investeringsrådgivning och distribution av försäkringsbaserade investeringsprodukter.

De nya reglerna samverkar för att stärka konsumentskyddet

Reglerna i MiFID II när det gäller tredjepartsersättning innebär bland annat att ett värdepappersinstitut som ger investeringsrådgivning på oberoende grund eller tillhandahåller portföljförvaltning inte får ta emot och behålla någon tredjepartsersättning alls. De nya och skärpta investerarskyddsregler, kundskyddsregler samt regler för värdepappersinstitutens organisation som samtidigt införs i svensk rätt som en följd av direktivet kommer sammantaget leda till ett stärkt konsumentskydd jämfört med nu gällande rätt.

När det gäller försäkringsförmedling, kommer de nya bestämmelserna i IDD att genomföras i svensk rätt genom en ny försäkringsdistributionslag. Genom IDD införs nya och skärpta regler för den distribution av försäkring som utförs av försäkringsföretag, återförsäkringsföretag och försäkringsförmedlare. Avsikten är att därtill skärpa reglerna om rådgivning kring försäkringsbaserade investeringsprodukter till den nivå som gäller enligt MiFID II. Detta för att uppnå konkurrensneutralitet och ett likartat konsumentskydd på marknaden för rådgivning om finansiella instrument och försäkringsbaserade investeringsprodukter.

Övriga åtgärder på marknaden för försäkringsförmedling

Utöver att genomföra de bestämmelser som finns i MiFID II och IDD kommer den nya regleringen att åtgärda de specifika problem som uppmärksammats på den svenska marknaden för försäkringsförmedling. Det kommer bl.a. innebära att en försäkringsförmedlare som vill ge råd om specifika finansiella instrument måste ha ett tillstånd som värdepappersinstitut enligt lagen om värdepappersmarknaden. Dessutom ska Finansinspektionens förutsättningar att utöva en effektiv tillsyn förbättras, bl.a. för att undvika att försäkringsförmedlare kan fortsätta att undgå sanktioner genom att själva begära att tillståndet återkallas. Därtill behöver vissa regler kring sidotillstånd och marknadsföring av vissa finansiella tjänster och produkter skärpas.

Ett slutligt ställningstagande från regeringen i frågor rörande rådgivningsmarknaden kommer först då beslut om lagrådsremisser fattas.

Tidsplaner

Tidsplanen har förskjutits för lagrådsremiss om MiFID II och MiFIR som en följd av att det inom kort på EU-nivå beslutas om att skjuta upp datumen för när MiFID II ska vara genomfört i nationell rätt och de nya reglerna ska börja tillämpas.

En lagrådsremiss om MiFID II kommer därför att beslutas under senhösten 2016 och börja tillämpas den 3 januari 2018. Det betyder att marknaden får tid på sig att bl.a. anpassa sina IT-system till de nya kraven i lagstiftningen.

Förslag på ny lag för försäkringsdistribution baserad på IDD och vissa ytterligare nationella bestämmelser kommer att remitteras i slutet av året och de nya reglerna ska börja tillämpas senast den 23 februari 2018.

Tidsplan för lagstiftningsärenden på finansmarknadsområdet