Europaperspektiv 2016: De nya säkerhetshoten mot EU

Vilka inre och yttre säkerhetshot står EU inför och hur ska de hanteras? Dessa frågor diskuterades i ljuset av EU-sanktionsregim, privatpersoners datasäkerhet och EU:s förmåga som institution att möta hot mot EU:s säkerhet. I seminariet deltog tre av de 12forskare som medverkar i den årliga publikationen Europaperspektiv. Seminariet ägde rum 17 maj på Sveriges EU-representation

  • Mikael Eriksson och Niklas Bremberg

    Mikael Eriksson, Totalförsvarets forskningsinstitut, och Niklas Bremberg, Utrikespolitiska institutet delade med sig av sina forskningsresultat om sanktioner som utrikespolitiskt instrument respektive EU:s förutsättningar att hantera säkerhetshot.

    Foto: EU-representation

  • panel Europaperspektiv 2016

    Gudrun Carlsson, försvarsråd vid EU-representationen och Clara Ganslandt, enhetschef vid European External Actions Service kommenterade de forskningsresultat som presenterades av Mikael Eriksson, Totalförsvarets forskningsinstitut, Niklas Bremberg, Utrikespolitiska institutet och Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i juridik vid Stockholms universitet.

    Foto: EU-representationen/Anna-Charlotta Eriksson

  • Lars Oxelheim och Anders Ahnlid

    Lars Oxelheim, professor i ekonomi vid Lunds universitet, är en av redaktörerna för årets forskningspublikation Europaperspektiv. Han underströk i sitt anförande vikten av interdisciplinär forskning för att förstå och hantera de hot EU står inför och hur de kan bemötas. Ambassadör Anders Ahnlid (t h) öppnade seminariet.

    Foto: Eu-represenationen/Anna-Charlotta Eriksson

De reella hoten mot EU kommer inifrån

Niklas Bremberg är forskare vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm med EU:s utrikes- och säkerhetspolitik som specialområde. Han har tittat närmare på EU:s förutsättningar att möta säkerhetspolitiska utmaningar.

Han menar att EU som organisation inte kan definieras som en säkerhetsgemenskap. Inte minst därför är det viktigt att EU-samarbetar med andra regionala organisationer för att säkra fred och hantera kriser.

Inte heller kriser som arabiska våren, stora migrationsvågor, Rysslands agerande i Ukraina eller ens Brexit är riktigt allvarliga hot mot EU för trots dessa pågår den största delen av EU-arbetet mer eller mindre som vanligt, konstaterar Niklas Bremberg.

- Även om dessa är utmaningar så består de reella hoten mot EU snarare i att våra förväntningar på och uppfattning om en fredlig samexistens i EU krakelerar, att medlemsstaterna inte längre håller vad de lovar och att samarbetet inte levererar, förklarar Niklas Bremberg.

Trots att EU inte är en säkerhetsgemenskap har EU enats kring en gemensam sanktionsregim mot Ryssland. Hur kan det komma sig?

- Även om EU inte är en säkerhetsgemenskap så vilar EU på en gemensam identitetsgrund, men det betyder i sig inte att unionen är en enhetlig utrikespolitisk aktör, understryker Niklas Bremberg.

EU:s sanktioner mot Ryssland

 

 

Mikael Eriksson, vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, är forskningsledare och bland annat expert på EU- och FN-sanktioner.

- EU:s enhällighet i sanktionerna mot Ryssland är något av ett regimskifte i sanktionspolitiken. Medlemsstaterna genomförde en mycket noggrann analys inför beslutet att med sanktioner reagera på den ryska aggressionspolitiken, säger Mikael Eriksson och tillägger att det är en viktig lärdom i utformningen av framtida sanktionsregimer.

I tidigare forskning han tittat närmare på EU som en global aktör inom det utrikes- och säkerhetspolitiska området och då med fokus på sanktioner.

Mikael Eriksson understryker att det är svårt att vetenskapligt bevisa om EU-sanktioner är effektiva. Orsaken är att det finns många faktorer som spelar in för hur slutresultatet blir. Därför är det bättre att analysera hur de påverkar och hur man kan förstärka dessa dynamiskt än att mäta effektiviteten i sig. Sanktionerna mot Ryssland är ett bra exempel då EU tvingade sig själv att analysera olika scenarier kring hur de skulle kunna komma att fungera, resonerar Mikael Eriksson.

- EU är efter Rysslandsanktionerna förhoppningsvis på väg att ta sanktionsinstrumentet än mer seriöst. Noggrann planering både före och efter sanktionsimplementering är rätt väg att gå. Annars är risken att EU blir en papperstiger på sanktionsområdet, påpekar han.

Mikael Eriksson gör en jämförelse med militära insatser och menar att riktade sanktioner måste föregås av en minst lika god analytisk skärpa och planering.

- Ett exempel i EU:s fortsatta utveckling av sanktionspolitiken är att inkorporera den i den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken. Idag är sanktionerna ett sådant instrument men dess effekter ska kunna liknas med militär kraft, säger han.

Viktigt för EU är att de nationella parlamenten ges en större äganderätt till sanktionspolitiken.

- Då effekterna av sanktionerna många gånger även har kännbara effekter även för EU:s medlemsländer bör designen av sanktionspolitiken involvera nationella parlament bättre, anser Mikael Eriksson.

Seminariet "Facing the challenge of multiple security threats" var ett samarrangemang mellan Sveriges EU-representation och svenska arbetsmarknadsorganisationer i Bryssel. Publikationen Europaperspektiv 2016 presenteras på olika platser i Sverige under våren.

 

Producerat av EU-representationen

Kontakt

Sveriges ständiga representation till Europeiska unionen
Telefon +32 2 289 56 11
Besöksadress Square de Meeûs 30, 1000 Bryssel, Belgien
e-post till Sveriges ständiga representation till Europeiska unionen

Mer om den årliga publikationen Europaperspektiv

EU:s sanktioner mot Ryssland