Migration och Storbritannien ödesfrågor för EU

Det är drygt en månad kvar till folkomröstningen i Storbritannien om landets vara eller icke vara i EU. Bryssel håller andan. Opinionsundersökningarna pekar på ett jämnt resultat. Utgången är oviss. EU-ledarna och institutionerna aktar sig noga för att göra något som kan utnyttjas i valkampanjen av dem som vill lämna unionen.

Anders Ahnlid
Ekonomer och internationella organisationer som IMF och OECD är eniga om att ett brittiskt utträde ur EU skulle få negativa ekonomiska konsekvenser för landet. - Den insikten kan möjligen bidra till att tillräckligt många väljare ställer sig bakom den större ekonomiska säkerhet som ”stanna-alternativet” innebär när de står inför avgörandet den 23 juni. Det är också något som vi på svensk sida har all anledning att hoppas på, skriver Anders Ahnlid, ambassadör och chef för Sveriges EU-representation. Pawel Flato, Regeringskansliet

Alla medlemsländer vill att Storbritannien stannar i EU

Alla andra medlemsländer vill att Storbritannien ska stanna. Det visade inte minst uppgörelsen om nya EU-villkor som premiärminister Cameron förhandlade fram med sina 27 kollegor i februari. En seger för dem som vill lämna EU i omröstningen skulle fördjupa EU:s existentiella svårigheter och kasta in unionen i en lång och komplicerad förhandling om Storbritanniens utträde. Den skulle i sin tur riskera att föra med sig stor osäkerhet om Storbritanniens framtida relation till EU och därmed om ramvillkoren för landets fortsatta ekonomiska utveckling.

Flertalet ekonomer och internationella organisationer som IMF och OECD är eniga om att ett utträde skulle få negativa ekonomiska konsekvenser för Storbritannien. Den insikten kan möjligen bidra till att tillräckligt många väljare ställer sig bakom den större ekonomiska säkerhet som "stanna-alternativet" innebär när de står inför avgörandet den 23 juni. Det är också något som vi på svensk sida har all anledning att hoppas på.

Resultatet av folkomröstningen kommer att prägla mötet med det Europeiska rådet den 28-29 juni. Då kommer stats- och regeringscheferna att återkomma till migrationskrisen.

Migrationskrisen fortsatt i fokus

Sedan ledarna möttes i mars har den bräckliga uppgörelsen mellan EU och Turkiet stått i centrum för uppmärksamheten. Steg för steg har genomförandet gått framåt. Västra Balkan-vägen för flyktingar är stängd. Antalet personer som tar sjövägen från Turkiet till Grekland har minskat. Flyktingar har börjat föras tillbaks från de grekiska öarna till Turkiet och syrier har börjat vidarebosättas från Turkiet till EU. Än så långe rör det sig visserligen om färre personer än väntat men processerna är igång.

Det är en stor utmaning för alla inblandade att garantera att varje flykting får en rättssäker behandling. Osäkerhet råder också om Turkiets inställning till uppgörelsen med EU. Här är det frågan om viseringsfrihet, och Turkiets vilja att anpassa sig till gällande kriterier, som hamnat i centrum. Samtidigt ökar åter antalet flyktingar som tar sig till EU över Medelhavet till Italien.

Trots utmaningarna går arbetet sakta framåt i arbetsgrupper, COREPER och råd. Det gäller också beslutet om en EU-gemensam gräns- och kustbevakning, som förhoppningsvis ska fattas innan Nederländernas ordförandeskap är till ända vid juni månads slut.

Härutöver har den viktiga förhandlingen om att reformera Dublinsystemet för asylsökande börjat. Denna präglas av motsättningar mellan dem som, liksom Sverige, kräver ett system där alla medlemsländer tar sitt rättmätiga ansvar för inkommande asylsökande och dem som fortsatt avvisar en bindande fördelning.

Sanktionerna mot Ryssland

Europeiska rådets riktlinjer för det fortsatta migrations- och flyktingarbetet blir av stor vikt vid mötet i slutet av juni. De ekonomiska sanktionerna mot Ryssland på grund av den olagliga annekteringen av Krim och Rysslands inblandning i kriget i östra Ukraina är också aktuella vid tidpunkten för stats- och regeringschefernas möte. Sanktionerna är kopplade till att det så kallade Minskavtalet genomförs. Eftersom det är osannolikt att så skett till halvårsskiftet måste sanktionerna förlängas, vilket i sin tur kräver att ett nytt beslut fattas.

EU-samarbetet präglas fortfarande av insikten om vikten av att vi förmår ta oss ur de existentiella faror som hotar om medlemsländerna inte kan lösa flyktingkrisen och konflikterna i EU:s grannskap. För detta blir den nya European Global Strategy av vikt. Den kan också ligga på stats- och regeringschefernas bord i juni. 

Producerat av EU-representationen

Kontakt

Sveriges ständiga representation till Europeiska unionen
Telefon +32 2 289 56 11
Besöksadress Square de Meeûs 30, 1000 Bryssel, Belgien
e-post till Sveriges ständiga representation till Europeiska unionen