Seminarium om jämställda pensioner

I juni 2016 bjöd Pensionsgruppen och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll in till ett seminarium om jämställda pensioner i syfte att uppmärksamma de nio delrapporter Pensionsgruppen beställt inom ramen för projektet Jämställda pensioner.

Ladda ner:

Föreläsarna på pensionsseminariet om jämställda pensioner
Föreläsarna på pensionsseminariet om jämställda pensioner Foto: Roger Dahlberg/Regeringskansliet

Vårt allmänna pensionssystem är i grunden könsneutralt - pensionen beräknas och betalas ut på samma sätt helt oberoende av kön. Ändå blir den pension som betalas ut i genomsnitt mycket olika för kvinnor och män. Att det blir så beror på att pensionen beräknas utifrån hela livets inkomster. Pensionen blir därmed en avspegling av den samlade arbetsinkomsten under livet och eftersom förvärvslivet inte är jämställt så blir inte heller pensionen det.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll inledde seminariet

– Kvinnor får i genomsnitt cirka 30 procent lägre pension än män. Pensionerna speglas av de inkomster vi har och av det ojämställda privat- och arbetslivet. Kvinnor har lägre lön, högre sjukfrånvaro och tar ofta ett större ansvar för barn, hem och familj, säger Annika Strandhäll.

Pensionsgruppen tog för ett år sedan ett initiativ till en bred analys för att se vad som kan göras för att pensionerna ska bli mer jämställda. Detta har nu resulterat i nio olika rapporter som belyser skillnaderna i pension mellan könen ur olika perspektiv.

Det allmänna pensionssystemet kan inte ses isolerat från om­världen och systemet har också konstruerats utifrån vissa antagan­den om till exempel beteenden och andra trygghetssystem. För en heltäck­ande analys behöver därför mer än strikt det allmänna pensions­systemet studeras. De områden som har studerats i analysen är föl­jande.

Inkomstgapet för pensionärer – inkomstskillnaden mellan kvinnor och män

Inkomstgapet mellan kvinnor och män är för pensionärer 26 procent medan det är 17 procent för förvärvsaktiva. Gapet mellan kvinnors och mäns disponibla inkomst har inte förändrats nämnvärt sedan 1995. Detta trots att kvinnor ökat sitt arbetskraftsdeltagande. Grundskyddet inom ålderspensionen tillsammans med skatten gör att gapet minskar medan de delar som har med inkomsten att göra ökar. Den grupp som är ekonomiskt svagast bland pensionerna är ensamstående kvinnor.

Grundskyddets betydelse för jämställda pensioner

Grundskyddet när det gäller pensioner är garantipension och bostadstillägg. Grundskyddet har i dag fortfarande stor betydelse för att minska skillnaden mellan kvinnor och mäns pensioner. Det beror på att det främst är kvinnor som har grundskydd, cirka 80 procent av de som får någon del av garantipension är kvinnor och när det gäller bostadstillägg är det 75 procent. Konstruktionen av grundskyddet är en avvägning mellan en god nivå på grundskyddet och tillräckliga drivkrafter för arbete. Grundskyddet utjämnar främst inkomstskillnaderna i de högre åldrarna.

Tjänstepensionernas bidrag till pensionsgapet

Avgiften till den allmänna pensionen är 17,21 procent upp till intjänandetaket (8,07 inkomstbasbelopp). Avgiften till tjänstepensionen är oftast cirka 4,5 procent under intjänandetaket och 30 procent över taket. (Intjänandetaket är 7,5 procent av inkomstbasbeloppet, vilket i år innebär cirka 37 000 kronor per månad). Den totala avgiften över taket (30 procent) är således tydligt högre än under taket (17,21 + 4,5 = 21,71 procent), vilket innebär att de med högre inkomster får procentuellt mer i pension. Eftersom män i genomsnitt har högre inkomster är det i större utsträckning män som vinner på konstruktionen, vilket leder till ökade skillnader i pension.

Änkepensionens betydelse för jämställda pensioner

Änkepensionen avskaffades 1990 men förmånen finns kvar genom övergångsbestämmelser och fasas ut långsamt. Änkepensionen har en starkt utjämnade effekt mellan kvinnors och mäns pensioner. Yngre kvinnliga pensionärer har förvärvsarbetat i större utsträckning och får därför en bättre egen pension än tidigare generationer. De senaste årens utveckling innebär att änkepensionens roll som utfyllnad av gapet mellan kvinnors och mäns pensioner sannolikt skulle ha minskat i betydelse även utan övergångsregler.

Deltidens betydelse för pensionen

Kvinnors lägre pension förklaras bland annat av att de arbetar deltid i högre grad än män. I analysen framkommer att den enskilt största "riskfaktorn" för att arbeta deltid är att vara kvinna. Det finns också en stor risk att arbeta deltid om man är kommunalt anställd. Vid deltidsarbete reduceras lönen proportionerligt, detta leder till en motsvarande reducering av pensionsintjänandet. Under år 2013 arbetade cirka 950 000 personer deltid. Åtgärder för att motverka detta kan vara ökad jämställdhet i familjelivet, ett längre arbetsliv och minskad ofrivillig deltid.

Varför lämnar kvinnor arbetslivet tidigare än män?

Könsskillnaden när vi lämnar olika yrken beror inte så mycket på yrke. En trolig förklaring till att många kvinnor lämnar arbetslivet tidigare kan vara att många kvinnor lever med äldre män och i de paren går ofta kvinnan och mannen i pension samtidigt.

Delad pensionsrätt mellan makar

I dag kan premiepension överföras mellan makar. Inkomstpension och tjänstepension kan däremot inte överföras. Allmän pension och tjänstepension ingår inte heller i bodelning vid skilsmässa. De nuvarande reglerna är en följd av utredning och ställningstaganden i samband med pensionsreformen på 90-talet. I kapitlet konstateras att de förhållanden som låg till grund för dessa ställningstaganden inte är förändrade och att det utifrån detta knappast finns skäl för förändringar.

Fler pensionsrätter skulle emellertid kunna delas eller överföringsreglerna för premiepension skulle kunna göras mer generösa men varje sådan förändring har också en baksida. Sådana förändringar skulle i förlängningen kunna bli ett bakslag på jämställdhetsområdet då det minskar arbetsincitamenten för den make som har lägst förvärvsinkomst, vilket oftast är kvinnor. Detta skulle också vara ett avsteg från den grundläggande livsinkomstprincipen i pensionssystemet. Grunden i det svenska systemet är också att man försörjer sig själv som individ. Möjligheten till överföring är i dag endast möjlig mellan gifta makar.

Överföring av premiepensionsrätt mellan makar

Få personer använder sig av möjligheten av att överföra premiepension. Drygt 9 000 personer gjorde det 2014. I 98 procent av fallen är det män som för över till kvinnor. Varför görs inte fler överföringar? Ett skäl kan vara låg kännedom och ett annat att det finns en benägenhet att inte göra val när det gäller pensioner. En möjlig lösning skulle kunna vara att förenkla ansökningsförfarandet när man vill överföra premiepensionsrätt.

Pensionsrätt för barnår och studier och hur de bidrar till jämställda pensioner

Vid införandet av pensionssystemet framhölls ett behov av att för vissa speciella situationer kompensera viss pensionsförlust vid frånvaro från arbetsmarknaden. Då beslutades att det skulle gälla vid barnafödande och studier. 80 procent av barnårsrätter och 60 procent av studierätter går till kvinnor. Pensionsmyndigheten har med utgångspunkt i detta fått i uppdrag av regeringen att analysera pensionsrätt för studier och barnår och hur dessa bidrar till jämställda pensioner.

Kapitlet består av Pensionsmyndighetens rapport. Pensionsmyndigheten föreslår att pensionsrätten för barnår utökas och att pensionsrätt för studierätt avskaffas. Det skulle gynna alla som får barn och speciellt låginkomsttagare. Det innebär också en omfördelning mellan män och kvinnor. Studierätten som är ett avsteg från livsinkomstprincipen skulle kunna slopas.

Jämställda pensioner, Ds 2016:19

Pensionsgruppen

Pensionsgruppen består av företrädare för de partier som står bakom pensionsöverenskommelsen (regeringspartierna och M, L, C och KD) med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll som ordförande. Övriga ledamöter är: Tomas Eneroth (S), Fredrik Lundh Sammeli (S), Lars-Arne Staxäng (M), Solveig Zander (C), Mats Persson (L), Lars Gustafsson (KD) och Rickard Persson (MP).

Pensionsgruppens uppgift är att värna pensionsöverenskommelsen och att vårda pensionsreformen och dess grundläggande principer. Pensionsgruppen ska samråda om frågor som gäller pensionsreformen och vid behov ta initiativ till justeringar i pensionssystemet. Arbetsgruppen leds av den minister som inom regeringen har det huvudsakliga ansvaret för det allmänna pensionssystemet.

Webbsändning från seminariet Jämställda pensioner