Anders Ahnlids sommarkrönika

Den fruktansvärda attacken på oskyldiga människor i Nice och kuppförsöket i Turkiet dominerade utrikesministrarnas möte i Bryssel 18 juli. EU:s beslutsamhet att stå emot terroristhandlingar och försvara demokratiska samhällen fick än en gång slås fast.

Anders Ahnlid
De 27 ledarna vill få till stånd avtal som gör att Storbritannien ”kvarstår som en nära partner till EU”. Samtidigt står det klart att ett land som inte är medlem av EU inte kan dra nytta av alla fördelar som medlemmarna har. Det skriver EU-representationens chef Anders Ahnlid i sin sommarkrönika. Pawel Flato, Regeringskansliet

Utrikesministrarna fördömde kuppförsöket i Turkiet, slöt upp bakom landets demokratiskt valda regering samtidigt som de krävde att den turkiska regeringen respekterar mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i efterspelet av kuppförsöket natten mellan den 15 och 16 juli.

Utrikesministermötet blev det första för Storbritanniens nye utrikesminister Boris Johnson, som ledde "lämna-kampanjen" inför folkomröstningen 23 juni. Resultatet, att Storbritannien ska lämna EU, har skakat om institutioner och representationer i Bryssel. Trots att opinionsundersökningarna före omröstningen pekade på att "lämna-sidan" kunde vinna hoppades alla tongivande EU-företrädare att så inte skulle ske. Nu är vi där och arbetet i EU kommer sannolikt inte att bli sig likt på lång tid.

EU vill snabbt få igång förhandlingarna om utträde

Europeiska rådets möte 28-29 juni dominerades av naturliga skäl av Brexit. Stats- och regeringscheferna fick tillfälle att diskutera läget med, och ta farväl av, Storbritanniens premiärminister David Cameron under toppmötets middag. Därefter träffades ledarna för de 27 länder som ska vara kvar i unionen informellt under onsdagen för att förbereda sig för ett EU utan Storbritannien.

De 27 beklagade resultatet av folkomröstningen men respekterade den brittiska folkviljan. De var överens om att man måste agera för att minimera den osäkerhet om villkor för ekonomiska transaktioner och EU-medborgares framtid som Brexit innebär. Storbritannien uppmanades därför att starta den formella förhandlingen om utträde enligt EU-fördragets artikel 50 så snabbt som möjligt.

Bland de övriga stats- och regeringscheferna fanns ett mått av förståelse för att Storbritannien behöver få viss tid att utforma en plan för utträdet men de ansåg samtidig att arbetet inte kan tillåtas att dra ut på tiden hur mycket som helst. Den överraskande snabba tillsättningen av ny regering i London, under premiärminister Theresa Mays ledning, bidrar förhoppningsvis till att minska risken för kostsamma dröjsmål.

De fyra friheternas fördelar kräver EU-medlemskap

De 27 ledarna vill få till stånd avtal som gör att Storbritannien "kvarstår som en nära partner till EU". Samtidigt står det klart att ett land som inte är medlem av EU inte kan dra nytta av alla fördelar som medlemmarna har. Stats- och regeringscheferna var därför tydliga med att tillträde till den inre marknaden kräver att alla fyra friheterna för varor, tjänster, kapital och människor godtas. Den nya brittiska regeringen står inför en svår förhandling med EU om hur de nya villkoren ska utformas.

Signaler om misstro mot EU tas på stort allvar

Britternas nej till EU sågs också som en väckarklocka av EU-ledarna. Det finns inte någon enkel förklaring till utgången i folkomröstningen. Men mot bakgrund av att många människor uttrycker misstro mot EU beslöt ledarna att inleda en politisk reflektion. Syftet är att få till stånd reformer som gör att det framtida EU med 27 medlemsländer står för något positivt, ger hopp för framtiden och blir bättre på att skapa säkerhet, sysselsättning och tillväxt. Ledarna säger att de "behöver leva upp till detta, på ett sätt som förenar oss, inte minst i de ungas intresse".

Europeiska unionen är en historisk bedrift för att skapa fred, välstånd och säkerhet på den europeiska kontinenten och förblir vår gemensamma ram. Samtidigt förväntar sig européerna förväntar sig att vi ska bli bättre på att skapa säkerhet, sysselsättning och tillväxt samt hopp om en bättre framtid. Detta kommer att stå i fokus för EU:s arbete näst höstterminen inleds i början av september.

Arbetet med att utforma framtidens EU fortsätter närmast vid ytterligare ett informellt möte mellan de 27 kvarvarande medlemsländernas ledare i Bratislava 16 september. Men till dess bör förhoppningsvis EU-maskineriet i Bryssel kunna unna sig åtminstone någon sommarvila.

Anders Ahnlid är ambassadör och chef för Sveriges EU-representation i Bryssel.

Följ Anders Ahnlid på Twitter

Följ EU-representationen på Twitter

Producerat av EU-representationen

Tidigare krönika av Anders Ahnlid