Bratislava-mötet handlar om EU:s framtid

Brexit är en väckarklocka för vår europeiska union. Hur ska förtroendet för EU stärkas bland de medborgare som nu ifrågasätter samarbetets värde? Hur ska det europeiska samarbetets framtida existens kunna värnas?

Anders Ahnlid
EU:s regeringschefer träffas för första gången utan Storbritannien den16 september för att enas om EU:s framtid. -Människors vardag så som arbetslöshet och osäkra ekonomiska villkor, följderna av flyktingkrisen och oro för den egna säkerheten, är prioriterade frågor som kräver enighet. Det skriver EU-representationens chef Anders Ahnlid i sin krönika 13 september. Foto: Pawel Flato, Regeringskansliet

Dessa frågor brottas nu stats- och regeringscheferna för de 27 länder som tänker stanna i EU med, och frågorna kommer att ligga till grund för diskussionerna vid ledarnas informella möte om framtiden för ett EU med 27 medlemmar, som äger rum i Bratislava 16 september.

Där kommer man att börja mejsla på svaren. Dessa måste, i sin tur, göra det tydligt att EU kan bidra med lösningar på de problem som finns i människors vardag så som arbetslöshet och osäkra ekonomiska villkor, följderna av flyktingkrisen och oro för den egna säkerheten.

Höstterminen i Bryssel har mot denna bakgrund börjat med förberedelser för Bratislava-mötet. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har tagit på sig en ledarroll vid sidan av Europeiska rådets ordförande Donald Tusk. Före mötet ska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker också hålla sitt tal om läget i unionen, State of the Union, inför Europaparlamentet 14 september.

Enligt Tusk måste ledarna i Bratislava "...komma fram till en gemensam bild av Europeiska unionen efter folkomröstningen i Storbritannien". Problemen kan inte lösas över en natt men ledarna måste försöka enas om gemensamma mål. Sådana skulle, enligt Tusk, "...göra det möjligt för oss att återskapa en känsla av politisk enighet under de kommande månaderna, också inför vårt möte i Rom i mars 2017, 60 år efter grundandet av Europeiska gemenskapen."

Avgörande att EU:s ledare enas om huvudmål

Efter mötet i Bratislava hoppas Tusk kunna rapportera om enighet om huvudmål för EU under den kommande perioden . Under förberedelserna har han själv lyft fram behovet av att "ta tillbaks kontrollen" över EU:s inre säkerhet och yttre gränser samt att visa att EU förmår att bemästra globaliseringens utmaningar, som skapar oro hos många medborgare.

Tusk har betonat vikten av att undvika en repetition av det kaos som präglade EU:s flyktingmottagande förra hösten. Medlemsländerna kommer säkert att kunna enas om vikten av att snabbt och resolut genomföra EU:s nya regler för gränsbevakning. Däremot är det fortfarande svårt att nå enighet om hur ansvaret för de flyktingar som kommit till EU ska fördelas mellan medlemsländerna, något som inte minst Sverige fäster stor vikt vid.

Efter Bratislava-mötet kommer Tusk säkert också att kunna ange hur de 27 avser fortsätta sitt samarbete angående säkerhet, exempelvis via samarbete med NATO och genomförande av EU:s nya globala strategi.

Tillväxt, jobb och det "sociala Europa"

Vikten av bättre ramvillkor inom EU för ekonomiskt tillväxt och fler jobb kommer troligen att ges stor plats i diskussionerna i Bratislava. Förbättringar på den gemensamma inre marknaden för varor, tjänster, kapital och personer kommer att stå i förgrunden. Sverige kommer att fästa särskild vikt vid att ekonomiska och sociala framsteg går hand i hand och att kommissionen skyndsamt kommer med ytterligare förslag om hur EU:s så kallade sociala pelare ska utvecklas. Detta med sikte på det "sociala toppmöte" som Sverige har bjudit in till nästa år.

Bratislava-mötet kommer inte att lösa de problem som EU brottas med men förhoppningsvis uppnå enighet om vägen framåt. Detta är nödvändigt efter det brittiska folkets beslut att lämna EU. Brexit och den oenighet vi har sett inom EU på senare år, inte minst om flyktingpolitiken, innebär att frågor ställs om EU:s existens. Ledarna för de 27 länderna som kommer att utgöra det framtida EU måste visa att EU-samarbetet är värt att satsa på även för framtiden.

Tidigare krönika av Anders Ahnlid