Arbetsgivaren har ett stort ansvar för att förebygga utsatthet på kulturinstitutionerna

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke bjöd den 21 september in representanter från olika kulturinstitutioner till ett samtal om hot och hat som riktas mot dessa institutioner. Rundabordssamtalet är det fjärde i en serie på temat ”Samling mot hot och hat”. De kunskaper och erfarenheter som kommer fram ska användas i arbetet med att ta fram en handlingsplan.

Foto: Werner Nystrand/Briljans

Kultursinstitutioner som bibliotek, museer, scenkonst- och andra konst- och kulturarvsverksamheter fanns representerade vid mötet som var ett viktigt led i regeringens fortsatta kunskapsinsamlande. Kunskapen på området kommer idag från fackförbundet DIK som har gett ut en rapport om arbetsmiljön biblioteken.

Mer kunskap behövs inför arbetet med en handlingsplan

- Det här är ett viktigt samtal. Vi behöver fånga upp vad som händer i samhället när det gäller hot och hat. Under 2017 ska vi i regeringen ta fram en handlingsplan för att värna det demokratiska samtalet mot hot och hat, sa kultur- och demokratiministern som inledning till diskussionerna kring bordet.

Senare i höst presenterar Myndigheten för kulturanalys en rapport om hur arrangörer och uppdragsgivare till konstnärer och författare som t.ex. gallerier, utställningshallar, bibliotek och förlag, hanterar hot. Även de centrala museerna har svarat på frågor om i vilken utsträckning de har upplevt hot eller trakasserier. Rapporten blir den första i sitt slag.

Gunnar Myrberg, Myndigheten för kulturanalys, presenterade preliminära resultat från rapporten. Några reflektioner var att otrygga arbets- och anställningsvillkor är ett grundproblem, att anställda på kulturinstitutioner påverkas, att det finns ett stort engagemang men bristande resurser samt att det finns en möjlig spänning mellan säkerhetstänk och ideal om öppenhet och inkludering.

Arbetsgivaransvar lyftes fram

Flera runt bordet tog upp det ansvar som arbetsgivaren har. Det kan handla om riskbedömningar, säkerhetsåtgärder och om att i ledarskapet kunna hantera oro hos personalen.

De exempel på hot och hat som deltagarna berättade om belyste att det skiljer sig en del mellan olika verksamheter, t.ex. om det är i storstad eller på mindre orter, om det är en stor institution med större resurser eller mindre, om det handlar om anställd personal eller om verksamhet som drivs ideellt.

Gemensam nämnare är dock engagemanget att vara en aktiv part i det demokratiska samtalet och för yttrandefriheten samt att vara delaktig i samtidsfrågor. Kulturinstitutionernas utsatthet, som också beskrivdes i termer av ett uppskruvat debattklimat, drabbar inte minst verksamheter som arbetar utifrån kritiska perspektiv och för en ökad samtidsrelevans. I det sammanhanget lyfte flera deltagare fram risken för självcensur.

De kulturinstitutioner som deltog vid rundabordssamtalet var: Västerbottens museum, Malmö museer, Folkets hus och parker, Svensk biblioteksförening, Sveriges Hembygdsförbund, Fackförbundet DIK, Myndigheten för kulturanalys, Riksförbundet Sveriges museer, Nätverket Klister, Kulturhuset Stadsteatern, Statens Historiska museer, Svensk scenkonst, Statens kulturråd samt Stockholms stadsbibliotek.

Fler samtal i höst

Detta rundabordssamtal är det fjärde i en serie på temat "Samling mot hot och hat". De tidigare har handlat om hot och hat riktat mot förtroendevalda, journalister och kulturskapare. Nästa samtal kommer att handla om näthat.

Samling mot hot och hat

Samling mot hot och hat handlar om att värna det demokratiska samtalet. Med denna satsning vill regeringen samla in kunskap och erfarenheter för att arbeta förebyggande och ge stöd till de som utsätts.