Budgeten för 2017 på fem minuter

Den 20 september 2016 lämnade regeringen sitt budgetförslag för 2017 till riksdagen. Hela regeringens förslag finns samlat i budgetpropositionen som bland annat innehåller regeringens finansplan, regeringens bedömning av hur den svenska ekonomin och de offentliga finanserna utvecklas och vilka ramar det ger för finanspolitiken. Budgeten innehåller också regeringens förslag till hur statens utgifter ska fördelas samt en beräkning av hur stora statens inkomster väntas bli det kommande året. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

Svensk ekonomi utvecklas starkt

I en värld präglad av långsam ekonomisk återhämtning står Sverige starkt. Den svenska tillväxten är mycket hög i ett internationellt perspektiv och fortsätter under 2017 att vara bland de högsta i vår del av världen. Arbetslösheten faller och sysselsättningsgraden är högst i EU.

Regeringen har sedan den tillträdde fört en stram finanspolitik, som medfört att underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande har minskat kraftigt sedan 2014. Det finansiella sparandet förstärks kraftigt fram till 2020. Den offentliga sektorns finansiella sparande förstärks med mer än en procent av BNP mellan 2014 och 2016 och förväntas vara nära balans det sistnämnda året. År 2017 försämras sparandet åter något, främst till följd av tillfälliga faktorer. Åren efter 2017 stärks sparandet kontinuerligt för att i slutet av prognosperioden ligga över nivån på överskottsmålet.

Sammanfattning av hela prognosen samt nyckeltal

Samhällsbygget – ansvar för Sverige

I budgetpropositionen för 2017 föreslår regeringen reformer för 24 miljarder kronor. Finansminister Magdalena Andersson om budgetens inriktning:

- Välfärden behöver stärkta resurser för att kommunerna ska klara sina åtaganden mot medborgarna, tryggheten behöver stärkas och vi behöver fortsätta att hantera konsekvenserna av förra årets höga asylmottagande. Samtidigt ligger regeringens långsiktiga prioriteringar fast. Alla som kan jobba ska jobba, skolorna ska ges bättre förutsättningar att vända de svaga skolresultaten och vi behöver göra mer för att möta klimatutmaningen, säger Magdalena Andersson.

Mer resurser till välfärden

Sverige ska ha en välfärd av hög kvalitet som går att lita på. Därför har regeringen genomfört stora satsningar på vård, skola och omsorg. När Sveriges befolkning växer är det särskilt viktigt att stärka välfärden. Regeringen fortsätter att prioritera välfärden och föreslår i denna proposition att 10 miljarder kronor tillförs kommuner och landsting årligen i generella statsbidrag. Det ger dem förutsättningar att långsiktigt utveckla välfärden utifrån lokala förutsättningar. Tillsammans med regeringens tidigare välfärdssatsningar motsvarar dessa resurser kostnaden för cirka 30 000 anställda i välfärden.

Skolan är grunden i det jämlika samhällsbygget och en förutsättning för vårt framtida välstånd. Utöver välfärdsmiljarderna föreslår regeringen bl.a. fortsatta satsningar för att främja läsande och förbättra förutsättningarna för skolor med svåra utmaningar. För att motverka lärarbristen måste fler lärare utbildas. Därför föreslår regeringen en utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildningarna. Fullt utbyggd 2021 motsvarar satsningen 3 600 platser.

Fler jobb

Regeringen fortsätter arbetet för att nå EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Trots att arbetslösheten nu faller snabbt, och att sysselsättningsgraden är den högsta i EU, är alltför många fortfarande arbetslösa. För att stärka människors jobbchanser och förbättra matchningen på arbetsmarknaden har regeringen inlett ett nytt kunskapslyft med en satsning som fullt utbyggd omfattar ca 70 000 platser. Regeringen föreslår också fortsatta steg i omläggningen av arbetsmarknadspolitiken, förstärkta etableringsinsatser för nyanlända och moderna beredskapsjobb i staten. Avsaknad av körkort är för många ett hinder för jobb. Regering avser därför att införa CSN-lån för körkortsutbildning under mandatperioden. Satsningar på bredbandsutbyggnad underlättar att arbeta och driva företag på landsbygden.

Ett av världens första fossilfria länder

Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Regeringen har genomfört flera åtgärder för att minska utsläppen, påskynda omställningen till ett hållbart samhälle och nå miljökvalitetsmålen. Det här är Sveriges genom tiderna största klimat- och miljöbudget, 12,9 miljarder kronor går till reformer som minskar utsläpp och stärker klimatarbetet. Regeringen föreslår bland annat utökade stöd till klimatinvesteringar och stadsmiljöavtal som stärker kollektivtrafik och främjar cyklande. Regeringen höjer också klimatambitionen med en utsläppsbroms som annullerar utsläppsrätter och driver på för en skärpt EU-politik.

Ett säkert och tryggt samhälle

Sverige ska vara ett land där alla kan känna sig trygga och säkra. Det kräver åtgärder så att samhället kan stå upp mot brottslighet och terrorism. Regeringen föreslår därför ökade resurser till Polismyndigheten respektive Säpo.

Flyktingmottagande

Regeringen avser att reformera ersättningssystemet för ensamkommande barn och unga i syfte att förenkla regelverket, förbättra kommunernas planeringsförutsättningar, minska den administrativa bördan och öka kostnadseffektiviteten. Det nya ersättningssystemet bör träda i kraft den 1 juli 2017. Medel kommer att avsättas för att möjliggöra kompensation till kommuner som har svårigheter att ställa om till det nya ersättningsystemet.

Jämställdhet i samhället

Regeringens jämställdhetspolitik bygger på det övergripande målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. De ökade resurserna till kommunsektorn bidrar till bättre arbetsmiljö och fler anställda i sektorer där många kvinnor arbetar. Höjt flerbarnstillägg och höjd inkomstgräns i bostadsbidraget kommer att förbättra marginalerna för många kvinnor med svag ekonomi. En särskild satsning görs för att minska mäns våld mot kvinnor. Regeringen avser också att inrätta en jämställdhetsmyndighet 2018.

Inkomstökningar och utgiftsminskningar i budgeten

I budgeten föreslår regeringen även inkomstökningar och utgiftsminskningar.

De större besparingarna är bland annat:

  • en omläggning av ersättningssystemet för ensamkommande barn och unga
  • omprioriteringar inom arbetsmarknadspolitiken för att öka effektiviteten och förbättra matchningen på arbetsmarknaden

Regeringen föreslår även ett antal skatteförslag som innebär högre skatteintäkter för staten. Några av förslagen är:

  • avdragsförbud för ränteutgifter på vissa efterställda skulder
  • slopad avdragsrätt för representationsmåltider vid inkomstbeskattning
  • begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt
  • skatt på kemikalier i viss elektronik
  • höjning av alkoholskatten

Tabell: Reform- och finansieringsförslagen i siffror

Budgetförslaget för 2017 i siffror

Utgifterna för staten föreslås uppgå till 972,4 miljarder kronor under 2017 och inkomsterna för staten beräknas uppgå till 979,7 miljarder kronor. Statens ekonomi beräknas därmed få ett överskott om 7,4 miljarder kronor under 2017.

Statens budget i siffror

Skatteförslag i höstbudgeten

I budgetpropositionen presenteras och aviseras flera olika förslag som innebär både skattehöjningar och skatteminskningar för den enskilde. Några av de förslag som innebär skattesänkningar är en skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror (ett så kallat REP-avdrag) och att momsen för vissa mindre reparationer sänks (till exempel reparationer av cyklar). En annan skattesänkning är att taket för uppskovsbeloppet slopas och att ett mer generöst uppskov införs när man flyttar till en billigare bostad.

Några av de förslag och aviseringar som innebär ökade skatteintäkter är en kemikalieskatt på viss elektronik, begränsad uppräkning av skiktgränserna samt en höjning av alkoholskatten.

Läs om samtliga skatteförslag som presenteras eller aviseras i höstbudgeten

 

Nästa steg - riksdagsbehandling av budgetförslaget

När regeringen har lämnat sitt budgetförslag till riksdagen påbörjas riksdagsbehandlingen. Detta sker i två olika steg:

Först beslutar riksdagen om riktlinjerna för den ekonomiska politiken samt de ekonomiska ramarna för statens budget. Beslutet om de ekonomiska ramarna - de så kallade utgiftsramarna - är sedan styrande för den fortsatta riksdagsbehandlingen på så sätt att utgiftsramarna inte får överskridas. Det här första riksdagsbeslutet brukar kallas för rambeslutet.

I det andra steget tar riksdagen ställning till hur utgifterna ska fördelas inom varje enskilt utgiftsområde, det vill säga hur mycket pengar olika verksamheter ska få. Budgetpropositionen är slutbehandlad när riksdagen har tagit ställning till förslagen för samtliga 27 utgiftsområden. Då sammanställer riksdagen statens budget.