Förändringar på skatteområdet i budgetpropositionen för 2017

För att finansiera nödvändiga reformer som värnar välfärden, få fler i jobb och möta klimatutmaningen föreslår regeringen följande förändringar på skatteområdet i budgetpropositionen för 2017.

Illustration: Finansdepartementet/Regeringskansliet

Begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt

I budgetpropositionen för 2017 föreslås att uppräkningen av skiktgränserna för statlig inkomstskatt för 2017 begränsas till förändringen i konsumentprisindex plus en procentenhet. Den begränsade uppräkningen av den nedre skiktgränsen aviserades i budgetpropositionen för 2016. Förslaget innebär att ca 39 000 fler personer beräknas betala statlig inkomstskatt 2017 och att ca 13 000 fler personer beräknas betala s.k. värnskatt. Den maximala effekten för en person av att skiktgränserna räknas upp långsammare beräknas till knappt 100 kronor per månad. Utöver de 1,13 miljarder kronor som redan budgeterats i budgetpropositionen för 2016 beräknas förslaget öka skatteintäkterna med 0,13 miljarder kronor 2017.

I budgetpropositionen för 2017 aviseras att uppräkningen av den nedre och övre skiktgränsen även 2018 bör begränsas till förändringen i konsumentprisindex plus en procentenhet. Det aviserade förslaget bedöms öka skatteintäkterna med 1,35 miljarder kronor 2018.

Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöanpassade bilar

Den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar förlängs till och med 2020. Detta för att göra det mer förmånligt och långsiktigt förutsägbart att välja en bil med mindre miljöpåverkan. Den maximala nedsättningen sänks emellertid av offentligfinansiella skäl från 16 000 till 10 000 kronor. En förlängning till och med 2019 aviserades i budgetpropositionen för 2016. I budgetpropositionen för 2017 föreslås ytterligare ett års förlängning till och med 2020.

Förlängningen bedöms minska skatteintäkterna med 188 miljoner kronor 2017, en summa som stiger till 300 miljoner kronor 2020.

Skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror

Att reparera och återanvända produkter är ofta bättre ur miljösynpunkt än att skrota, återvinna och köpa nytt. Reparationer tar mindre råvaror och energi i anspråk och ger lägre utsläpp än produktion av nya varor. Dessutom minskar det mängden avfall. Förslaget innebär att reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden införlivas i RUT-avdraget (s.k. REP-avdrag). Om man till exempel får sitt kylskåp reparerat och arbetskostnaden, inkl. mervärdesskatt, uppgår till 1 000 kronor blir kostnaden för arbetet i stället 500 kronor efter skattereduktionen.

Förslaget beräknas minska skatteintäkterna med 190 miljoner kronor 2017 och varaktigt.

Höjd beloppsgräns vid avdrag för resor

Idag får man i vissa fall dra av kostnader som överstiger 10 000 kronor per år för resor till och från arbete. Förslaget innebär att beloppsgränsen höjs till 11 000 kronor per år. Gränsen ändrades senast vid årsskiftet 2011/2012.

Förslaget bedöms öka skatteintäkterna med 338 miljoner kronor.

Växa-stöd införs; sänkta arbetsgivaravgifter för enskilda näringsidkare

För att fler enskilda näringsidkare ska våga ta steget att anställa sin första medarbetare föreslås att enskilda näringsidkare, som inte har haft någon anställd sedan den 1 januari 2016 och som anställer en person efter den 31 mars 2016, får nedsatta arbetsgivaravgifter för den anställde under de första tolv månaderna. Nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften om 10,21 procent ska betalas på den del av ersättningen till den anställde som inte överstiger 25 000 kronor per månad. För en enskild näringsidkare som betalar en månadslön på 25 000 kronor till den anställde innebär förslaget att lönekostnaden minskar med ca 5 300 kronor per månad eller ca 16 procent.

Reglerna föreslås gälla t.o.m. den 31 december 2021. Förslagets offentligfinansiella kostnad beräknas uppgå till 407 miljoner kronor 2017.

Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skulder

Förslaget innebär att vissa företag inom finanssektorn, som till exempel banker och försäkringsföretag, inte får göra avdrag för ränteutgifter på vissa efterställda skulder. Ett efterställt lån innebär att långivaren vid till exempel låntagarens konkurs kan göra anspråk på betalning av kapitalbelopp och ränta först sedan alla andra fordringsägare har fått betalt. Avdragsförbudet införs bl.a. för att öka neutraliteten mellan finansiering med eget kapital och finansiering med efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen.

Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017 och tillämpas första gången på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 31 december 2016.

Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 1,7 miljarder kronor.

Avdrag för representation – slopade avdrag vid inkomstbeskattning och utökat momsavdrag

Företagen kommer att få en slopad avdragsrätt vid inkomstbeskattningen, samtidigt som de får en utökad avdragsrätt för moms, när det gäller förtäring. Annan representation än måltider (till exempel julgåva till personalen) påverkas inte alls. I jämförelse med nuvarande ordning blir reglerna något enklare för företagen.

Innebörden av båda förslagen förväntas öka skatteintäkterna med cirka 700 miljoner kronor 2017.

Exempel på extern representation, utan alkohol: Kostnaden uppgår till 300 kronor per person inklusive moms. Innan förändringen hade den som bjuder rätt att dra av ca 32 kronor på moms och 90 kronor inkomstskatt, och kostnaden efter avdrag blev därmed 178 kronor. Efter förändringen blir kostnaden efter avdrag istället 268 kronor. Den slutliga förändringen före och efter ändringen motsvarar att företaget får betala ca 20 kronor mer i bolagsskatt för den externa representationen i exemplet (90 * 0,22 = 19,80 SEK)

Införande av skatt på kemikalier i viss elektronik

För att minska förekomsten av farliga kemikalier i människors hemmiljö föreslås en skatt på vitvaror och hemelektronik som ska styra mot mindre farliga alternativ från 1 juli 2017. Produkter som köps av en privatperson direkt från en utländsk handlare beskattas inte med denna skatt.

Skatteintäkterna beräknas öka med cirka 1 miljard kronor 2017 och den varaktiga effekten är ca 2 miljarder kronor per år.

Sänkt skatt på dieselbränsle till båtar och skepp som används i jordbruk, skogsbruk och vattenbruk

I dag beskattas dieselbränsle som används i båtar och skepp högre än dieselbränsle som används i arbetsmaskiner inom de areella näringarna. Det innebär en konkurrensnackdel för de företag som använder båt eller skepp i verksamheten. Förslaget innebär att dieselbränsle som används i skepp och båtar inom jordbruk, skogsbruk och vattenbruk beskattas på samma sätt som dieselbränsle som används i arbetsmaskiner inom de areella näringarna.

Förändringen medför att det genomsnittliga vattenbruksföretagets skatt på dieselbränsle reduceras med cirka 5 000 kronor per år.

Förslaget förväntas minska statens intäkter med ca 1 miljon kronor per år från 2017.

Sänkt energiskatt för datorhallar och fortsatt lägre skattenivå i vissa kommuner i norra Sverige för förbrukning av el

Den lägre skattenivån som gäller i vissa kommuner i norra Sverige bevaras i allt väsentligt men justeras något för att stämma överens med EU-rätten. Förändringen innebär bl.a. att den särskilda skattesatsen ersätts med en nedsatt skattenivå samt att nedsättningen fr.o.m. 2017 begränsas till 9,6 öre per kWh, jämfört med 9,9 öre per kWh 2016. Förslaget förväntas öka statens skatteintäkter med 29 miljoner kronor per år.

Energiskatten på förbrukning av elektrisk kraft i datorhallar (dvs. större datacenter) sänks till samma nivå som den som gäller för bl.a. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet (0,5 öre/kWh) för att förbättra konkurrenskraften för näringen och stärka förutsättningarna för nyetableringar.

Skattesänkningen för datorhallar förväntas minska statens skatteintäkter med knappt 250 miljoner kronor per år.

Sänkt reklamskatt

En bred majoritet i riksdagen har uttalat att reklamskatten bör avvecklas. Med detta steg genom en sänkning av skatten förbättras villkoren för tidningar och annan tryckt media, liksom för ideella föreningar och andra som säljer annonser. Förslaget innebär att skatten på annonser i tidningar och magasin sänks från 3 procent till 2,5 procent och skattesatsen för övriga annonser och reklam sänks från 8 procent till 7,65 procent. Gränsen för återbetalning av reklamskatt avseende annonser i tidningar och magasin höjs från ett belopp motsvarande en skattepliktig omsättning om högst 50 miljoner kronor till 75 miljoner kronor för helt år. Gränsen för redovisningsskyldighet för reklamskatt för övriga annonser och reklam höjs från 20 000 kronor till 60 000 kronor. Sänkningen förväntas minska skatteintäkterna med 20 miljoner kronor 2017.

Höjda alkoholskatter

Skatten på sprit höjs med 1 procent och på övriga alkoholdrycker med 4 procent. Det innebär att en flaska öl (50 cl, 5,3 %) blir ca 25 öre dyrare, en flaska vin (75 cl, 13%) ca 95 öre, en bag-in-box (3 l, 14%) ca 4 kronor och en flaska sprit (70 cl, 37,5 %) ca 2 kronor dyrare. Alla ökningarna inkluderar mervärdesskatt. Exemplen avser de mest sålda produkterna.

Skatten på alkohol höjs av folkhälsoskäl – efterfrågan på alkohol minskar när priset ökar och minskad konsumtion leder till minskade alkoholskador.

Höjningen förväntas öka skatteintäkterna med nära 400 miljoner kronor 2017.

Omsättningsgräns för mervärdesskatt införs

Förslaget innebär att det blir frivilligt för företag att momsregistrera sig om företagets omsättning understiger 30 000 kronor per år.

Moms kan innebära en administrativ börda, särskilt för de allra minsta företagen. Det är därför rimligt att näringsidkare med mycket liten omsättning, exempelvis mikroproducenter av förnybar el som säljer sitt överskott på elnätet, inte behöver ta in och redovisa moms från första kronan. För att förenkla för mindre näringsverksamheter och därmed uppmuntra till försäljning även i mindre skala införs ett golv för när man behöver börja redovisa moms.

Förslaget förväntas minska skatteintäkterna med 277 miljoner kronor 2017.

Sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer

Eftersom klimatpåverkan normalt är mindre om man låter reparera något än om man köper nytt sänks momsen från 25 till 12 procent på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Förslaget skulle innebära att till exempel en reparation av en cykel för 1 000 kronor skulle kosta 896 kronor efter momssänkningen.

Förslaget förväntas minska skatteintäkterna med 270 miljoner kronor 2017.

Ändrad intäktsränta på Skatteverkets skattekonto

Golvet för intäktsräntan på skattekontot sätts ner till 0. Intäktsräntan kommer alltså att bli 0 vid nuvarande ränteläge, men kommer att följa med det allmänna ränteläget upp när det stiger.

Det finns indikationer på att skattekontot har börjat användas som sparkonto, dvs. att inbetalningar gjorts på kontot i syfte att få ränta på insatta medel i stället för att täcka debiteringar av skatter och avgifter. Anledningen är att skattekontots intäktsränta under en tid har varit klart högre än bankräntorna. Detta innebär kostnader för det allmänna för något som inte varit avsikten med systemet.

De nya bestämmelserna avses gälla från och med den 1 januari 2017.

Sänkningen av räntan på skattekontot förväntas minska statens kostnader med 730 miljoner kronor under 2017.

Slopat tak för uppskovsbeloppet och mer generöst uppskov vid flytt till billigare bostad (avisering i BP17)

För att få fler att ta steget att byta bostad och därmed öka rörligheten på bostadsmarknaden, föreslås att taket för uppskov med beskattning vid bostadsförsäljningar slopas under perioden21 juni 2016 – 30 juni 2020, och att den som köper en billigare bostad ska kunna få ett större uppskov än i dag.

Den som t.ex. säljer sin bostad för 1 miljon kronor, gör en vinst om 300 000 kronor och köper en ny bostad för 800 000 kronor kan i dag få ett uppskov på maximalt 100 000 kronor. Med den föreslagna regeln skulle det maximala uppskovet i stället bli 240 000 kronor. Även detta föreslås gälla för försäljningar som sker från och med den 21 juni 2016 men utan tidsbegränsning framåt i tiden.

Kostnaden för förslaget bedöms vara marginell de närmaste åren eftersom eventuella nya uppskov kommer att räntebeläggas.

Ett förslag med angivna ändringar har remissbehandlats och regeringen avser att senare under hösten 2016 återkomma till riksdagen med ett förslag.

Genomförande av den blocköverskridande ramöverenskommelsen på energiområdet (avisering i BP17)

För att ge svenska företag och hushåll trygg och långsiktig energiförsörjning till rimliga priser föreslås vissa förändringar på energiområdet. Enligt den blocköverskridande ramöverenskommelsen på energiområdet ska skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017 och fastighetsskattesatsen på vattenkraftverk ska stegvis sänkas till 0,5 procent av taxeringsvärdet under en fyraårsperiod med start samma år. Finansieringen av dessa åtgärder ska ske genom en höjning av energiskatten på elektrisk kraft för hushåll och tjänsteföretag.

De aviserade regeländringarna, som bedöms träda i kraft med ett första ikraftträdande den 1 juli 2017, innebär att skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer fasas ut 2017-2018 samtidigt som energiskatten på el för hushåll och tjänstesektor höjs 2017 respektive 2019. Därutöver aviseras en stegvis sänkning av fastighetsskatten på vattenkraftverk till 0,5 procent av taxeringsvärdet 2017-2020.

Ändringarna innebär för vattenkraftsföretagen sänkt skatt med ca 1,9 miljarder kronor per år och för kärnkraftsföretagen med ca 1,4 miljarder kronor, när samtliga steg har genomförts. Skattesänkningarna för vatten- och kärnkraft finansieras genom en höjd energiskatt på el för hushåll och tjänstesektor. Höjningen bedöms sammantaget, när den genomförts fullt ut 2019, behöva uppgå till 4,2 öre per kWh, exklusive mervärdesskatt.

Finansdepartementet avser att remittera ett förslag med samtliga ändringar för perioden 2017–2020 och regeringen avser att under 2017 återkomma till riksdagen med ett förslag.

Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen (avisering i BP17)

För att minska skattefusk och skatteundandragande vill regeringen att uppgifter på individnivå om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag ska lämnas löpande till Skatteverket. Uppgifterna bör lämnas i en arbetsgivardeklaration i stället för en gång om året i en kontrolluppgift.

Avsikten är att reglerna ska börja gälla stegvis från och med den 1 juli 2018. Bedömningen är att statens intäkter ökar med 300 miljoner 2018 och därefter 2 miljarder kronor per år.

Definition av beskattningsår för vissa punktskatter

En definition av beskattningsår för punktskatt ska införas i skatteförfarandelagen. Anledningen är att det med dagens lagstiftning finns en oklarhet om inom vilken tid ett beslut om återbetalning av eller kompensation för punktskatt kan omprövas eller överklagas och vad som ska avses med beskattningsår för dessa beslut. Motsvarande problem finns när det gäller omprövning och överklagande av beslut om beskattning vid oegentlighet. Denna oklarhet skapar svårigheter för såväl enskilda som Skatteverket.

Förslaget medför att skatteintäkterna ökar med 9 miljoner kronor per år fr.o.m. 2017.

Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen (avisering i BP17)

Förändringen innebär att det införs bestämmelser om golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen. Två olika nivåer på golven bör införas, 0 respektive 0,5 procent. Bestämmelser som berörs är bl.a. beräkning av skatteunderlaget för avkastningsskatt på pensionskapital. Syftet med att införa golv för statslåneräntan är att förhindra att vissa bestämmelser i skattelagstiftningen får oavsedda effekter om den genomsnittliga statslåneräntan eller statslåneräntan vid utgången av november skulle bli noll eller negativ.

Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med ca 0,56 miljarder kronor 2017. Effekten är temporär då de föreslagna golven inte kommer att få någon effekt enligt ränteprognosen för 2018 och 2019.

De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 2017 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2016.

Ett förslag med angivna ändringar har remissbehandlats och en lagrådsremiss överlämnats till Lagrådet. Regeringen avser att senare under hösten 2016 återkomma till riksdagen med ett förslag.