Reformer för ökad välfärd och trygghet i budget 2017 inom socialförsäkringar

Miljarder till socialförsäkringarna i regeringens höstbudget. I budgetpropositionen för 2017 satsar regeringen stort på att stärka de gemensamma försäkringarna genom satsningar på 2 miljarder fram till 2018. Budgetpropositionen för 2017 bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

  • Höjd sjuk- och aktivitetsersättning
  • Höjning av bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning
  • Höjning av inkomstgränser inom bostadsbidrag
  • Höjning av underhållsstödet för äldre barn
  • Höjning av flerbarnstillägget

Budgetsatsningarna rör flera av samhällets mer utsatta grupper och riktar särskilt in sig på ensamstående kvinnor, barnfamiljer med låga inkomster och personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

- Att människor ska känna sig trygga är en viktig del i vårt samhällsbygge. Våra gemensamma försäkringar for väldigt illa under åtta år med en moderatledd regering. Därför är jag väldigt glad att i halvtid satsa ytterligare två miljarder under mandatperioden för att stärka den svenska modellen och återuppbygga socialförsäkringarna, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

Regeringens satsningar i höstbudgeten, inom ramen för överenskommelsen med Vänsterpartiet:

Höjd sjuk- och aktivitetsersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning utgör ett grundskydd för den som haft låga eller obefintliga inkomster. För dem med garantiersättning och därmed lägst disponibel inkomst har ersättningen varit oförändrad sedan förmånen infördes år 2003.

Regeringen föreslår att garantinivåerna för hel sjukersättning och aktivitetsersättning höjs med 0,05 prisbasbelopp, vilket med hel garantiersättning innebär en höjning på 187 kronor per månad före skatt per år med 2017 års prisbasbelopp.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2017.

Höjning av bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning

Regeringen föreslår även att ersättningsgraden i bostadstillägget höjs från 93 till 95 procent, vilket motsvarar den förändring som gjordes i bostadstillägget för pensionärer hösten år 2015. Höjningen ger som mest 100 kronor ytterligare i bostadstillägg per månad. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

Även den skäliga levnadsnivån vid beräkning av särskilt bostadstillägg höjs till motsvarande nivå som för ålderspensionärer. Därmed stärks den ekonomiska tryggheten för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning.

Sammantaget gör höjningen av garantiersättningen och höjning av bostadstillägget att ungefär 200 000 personer i genomsnitt får drygt 2 000 kr mer per år från och med 2018.

Höjning av inkomstgränser inom bostadsbidrag

Regeringen föreslår en höjning av inkomstgränserna inom bostadsbidraget som lämnas till barnfamiljer. Inkomstgränserna föreslås höjas från 117 000 kr till 127 000 kr för ensamstående och från 58 500 kr till 63 500 kr för makar och sambor.

Det är hushåll som på årsbasis har inkomster över den nuvarande inkomstgränsen som kan ta del av hela höjningen om 167 kr per månad. Förslaget ger framförallt effekt för sammanboende med låga inkomster.

Höjningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

Höjning av underhållsstödet för äldre barn

Regeringen har för avsikt att lämna lagförslag om en differentiering av underhållsstödets belopp genom att höja det för barn som är 15 år och äldre.

I kombination med höjningen av underhållsstödet för äldre barn kommer regeringen även att utreda en höjning av grundavdraget för bidragsskyldiga föräldrar. Grundavdraget är det som den bidragsskyldiga föräldern får förbehålla sig för egna levnadskostnader innan betalningsskyldighet för underhållsstöd beslutas.

Höjningarna planeras att träda i kraft den 1 januari 2018.

Höjning av flerbarnstillägget

Regeringen föreslår en höjning av flerbarnstillägget för det tredje barnet med 126 kronor per månad.

Höjningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

Höjd nivå för adoptionsbidraget

Regeringen har för avsikt att höja adoptionsbidraget till 75 000 kronor.

Den genomsnittliga kostnaden för en adoption har under senare år ökat med följden att bidragets andel av kostnaderna kraftigt sjunkit. Vid tidpunkten för den senaste höjningen 2001 täckte bidraget 36 procent av föräldrarnas genomsnittliga kostnader jämfört med endast 17 procent 2014. I syfte att bidra till att i större utsträckning kompensera för de ökade kostnaderna föreslår regeringen att bidraget ska höjas. En höjning av nivån för adoptionsbidrag till 75 000 kronor per barn innebär att bidraget kommer att täcka 33 procent av föräldrarnas genomsnittliga kostnad. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

Moderniserade stöd för särlevande föräldrar

Regeringen har för avsikt att genomföra en fördelningspolitisk reform med syfte att modernisera de behovsprövade stöden för särlevande föräldrar och bättre anpassa dem efter föräldrarnas ekonomiska situation och kostnadsansvar. För att stödja ekonomiskt utsatta familjer och ge föräldrar bättre förutsättningar för att ta ett gemensamt ansvar för barnet och dess försörjning avser regeringen att införa ett nytt särskilt bidrag inom bostadsbidraget för barn som bor växelvis hos föräldrarna. Detta får till följd att en viss boendeform inte premieras och att barnets folkbokföring inte får en avgörande betydelse för rätten till stöd. Regeringen har för avsikt att återkomma i frågan.

Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

För att bryta den nuvarande uppgången i sjukfrånvaron, utjämna skillnaderna mellan kvinnor och män och stabilisera sjukfrånvaron beslutade regeringen i september 2015 om ett kvantifierat mål för sjukfrånvaron och ett brett åtgärdsprogram för att nå detta mål. Regeringens mål är att sjukpenningtalet högst ska uppgå till 9 dagar vid utgången av år 2020. Regeringens mål för sjukpenningtalet komplett­eras med ett riktmärke om att det genomsnittliga antalet nybeviljade sjukersättningar inte bör överstiga 18 000 per år under perioden 2016–2020. För att åstadkomma detta innehåller åtgärdsprogrammet åtgärder för ökad jämställdhet, förebyggande insatser i form av bättre arbetsmiljö och rehabiliterande insatser. Försäkringskassan, arbetsgivare samt hälso- och sjukvården har identifierats som de viktigaste aktörerna både enskilt och i samverkan.

Samarbete med arbetsmarknadens parter

I anslutning till att förslagen till hälsoväxling remitterades våren 2016 erbjöd regeringen parterna på arbetsmarknaden möjligheten att i stället komma överens om lösningar som på ett trovärdigt sätt minskar sjukfrånvaron. Parterna har kommit in med en för respektive sektor partsgemensam avsiktsförklaring.

Regeringen ser positivt på det utvecklingsarbete parterna har kommit överens om för deras fortsatta arbete. Regeringen avser att tillsammans med arbetsmarknadens parter följa upp det påbörjade arbetet och effekterna på sjukfrånvaron. Utgångspunkten för denna uppföljning är att sjukfrånvaron för respektive sektor vid utgången av 2020 ska vara nere på den nivå som gällde 2013. Denna nivå är nödvändig för att kunna nå målet, ett sjukpenningtal på 9,0 dagar.

Hälso- och sjukvårdens insatser

Hälso- och sjukvården är en nyckelaktör för att främja hälsa och förebygga ohälsa och därmed bidra till en väl fungerande sjukskrivningsprocess.

I regeringens fortsatta arbete kommer hälso- och sjukvårdens roll i sjukskrivningsprocessen att vara ett prioriterat utvecklingsområde.

Regeringen avser att under hösten ingå en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) omfattande närmare 3 miljarder kronor för utvecklingsinsatser inom hälso- och sjukvården som bidrar till en effektiv sjukskrivningsprocess. Regeringen avser att se över förutsättningarna för att införa permanenta funktioner för rehabiliteringskoordinering inom hälso- och sjukvården, vilket bland annat den parlamentariska socialförsäkringsutredningen har föreslagit.

Studier visar att ökade insatser från hälso- och sjukvården kan innebära ökade kostnader för landstingen, samtidigt som kostnaderna för sjukförsäkringen minskar. Omvänt kan uteblivna insatser inom vården leda till ökade kostnader för sjukförsäkringen. Regeringen anser att möjligheterna till finansiell samordning mellan sjukförsäkringen och hälso- och sjukvården bör övervägas i syfte att ytterligare stärka sjukskrivningsprocessen och förbättra stödet till sjukskrivna. Hur en sådan finansiell samordning kan utformas bör analyseras i särskild ordning.

Bättre möjligheter för unga med funktionsnedsättning eller sjukdom att komma i arbete

Den oroande ökningen av antalet personer med aktivitetsersättning behöver bemötas. Fler av de unga kvinnor och män som har aktivitetsersättning skulle sannolikt, förutsatt att de får rätt stöd och hjälp, kunna börja arbeta. För att uppnå detta krävs åtgärder på flera områden.

Regeringen vill underlätta för unga med sjukdom eller funktionsnedsättning att komma i arbete. Förslag med denna inriktning har remitterats i promemorian Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5). Regeringen lämnar dessa förslag i budgetpropositionen för 2017.

En prövotid för studier med bibehållen aktivitetsersättning

Regeringen föreslår att en person som har fått aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga i minst tolv månader ska kunna pröva att studera och samtidigt få behålla utbetalningen av aktivitetsersättningen under högst sex månader. Ansökan görs hos Försäkringskassan. Under hela den tid som aktivitetsersättning kan beviljas, dvs. mellan 19 och 29 års ålder, ska en person maximalt kunna få sex månader med bibehållen aktivitetsersättning under studier.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2017 men tillämpas första gången i fråga om ersättning som avser tid efter den 28 februari 2017.

Större trygghet med vilande sjukersättning vid arbete

Regeringen föreslår att ett månadsbelopp motsvarande 25 procent av den sjukersättning som har förklarats vilande ska kunna betalas ut varje månad under en period om 24 månader när sjukersättningen är vilande för förvärvsarbete. I dag kan månadsbeloppet betalas ut under 12 månader.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2017 men tillämpas första gången i fråga om ersättning som avser tid efter den 28 februari 2017.

Hel sjukersättning från 19 år

Regeringen föreslår att hel sjukersättning ska kunna beviljas redan från och med juli det år då man fyller 19 år. Regeringen anser att förslaget kommer att öka tryggheten för den förhållandevis lilla grupp unga vars funktionsnedsättningar är så pass omfattande att de sannolikt aldrig kommer kunna utveckla en arbetsförmåga. Genom förslaget så slipper de den oro för försörjningen som många har upplevt när de var tredje år har behövt ansöka om aktivitetsersättning.

Förslaget ökar också renodlingen av aktivitetsersättningen. Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga kommer framöver lämnas till unga som bedöms ha potential att utveckla arbetsförmåga eller bara har en delvis nedsatt arbetsförmåga. Ett problem som har identifierats med dagens aktivitetsersättning är att förmånen i alltför stor utsträckning har kommit att präglas av passivitet. Genom förslaget blir det tydligare vilka unga som är i behov av aktiva insatser för att kunna utveckla arbetsförmåga.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2017 men tillämpas första gången i fråga om ersättning som avser tid efter den 28 februari 2017.

Ökat anslag till Försäkringskassan

Regeringen föreslår att anslaget ökas med 130 miljoner kronor för år 2017. Resurserna ska användas för att ge Försäkringskassan förutsättningar att hantera de reformer regeringen vill genomföra inom välfärdsområdet. Det handlar till exempel om reformer inom sjuk- och aktivitetsersättningen och de familjeekonomiska stöden. Resurserna ska även användas för assistansersättningen, till exempel höja kvaliteten på utredningar och ökad utredningskapacitet.

Förslagen på socialförsäkringsområdet i budgetpropositionen

Förslagen på socialförsäkringsområdet finns i budgetpropositionen under utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning och utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn.

Statens budget 2017 i siffor: utgiftsområde 10

Statens budget 2017 i siffor: utgiftsområde 12