Satsningar inom utbildningsområdet

Regeringen har sedan dag ett arbetat för att vända utvecklingen i skolan genom fler anställda så att elever får stöd i tid, höjda lärarlöner och stöd till de skolor och elever som har det svårast. I budgetpropositionen för 2017 fortsätter investeringarna i skolan. Regeringen tillför tio välfärdsmiljarder till Sveriges kommuner och landsting för ökad kvalitet och fler anställda i skolan och andra välfärdssektorer. Regeringen investerar i fler platser på lärarutbildningarna, stöd till förskolor och skolor som har svåra förutsättningar och ett stärkt kunskapslyft. Sammantaget har regeringen, inklusive årets budget, gjort skolsatsningar på över 10 miljarder för 2017, detta utöver välfärdsmiljarderna. För 2017 utökas dessutom satsningarna på vuxenutbildningen genom att 519 miljoner tillförs yrkesvux och lärlingsvux samt satsningen på rätt till komvux som innebär att 530 miljoner tillförs kommunerna via det generella statsbidraget. Nedan presenteras några av de satsningar på utbildning som regeringen avser att göra utifrån budgetpropositionen för 2017.

Foto: Folio bildbyrå

Ytterligare utbyggnad av lärarutbildningarna och investering i fler vägar till läraryrket samt återvändande lärare

Sverige står inför en omfattande lärar- och förskollärarbrist och det kan behövas upp till 60 000 fler lärare 2019 än vad som beräknas examineras. I budgetpropositionen för 2017 föreslår regeringen ett flertal investeringar för att möta lärarbristen, och bland annat föreslås resurser för ytterligare 3 600 nya utbildningsplatser på lärar- och förskollärarutbildningarna.

I utbyggnaden ska utbildningar med inriktning mot svenska som andraspråk prioriteras. Regeringen anser även att antalet lärare i svenska som andraspråk behöver öka för att möta det behov som uppstått på grund av flyktingsituationen och föreslår därför att ytterligare medel avsätts för att förbättra möjligheterna till fortbildning i ämnet.

I förslaget till utbyggnad har hänsyn främst tagits till skolans behov, söktryck till utbildningarna och till den redan pågående utbyggnaden av lärar- och förskollärarutbildningarna som regeringen redan beslutat om (via vårändringsbudgeten för 2015). Utbyggnaden kommer att omfatta förskollärarutbildning, ämneslärarutbildning, grundlärarutbildning samt kompletterande pedagogisk utbildning.

Regeringen föreslår även insatser för att stärka forskningsanknytningen och kvaliteten i lärarutbildningarna.

En webbutbildning införs för att ge de lärare och förskollärare som vill återvända till yrket en bra återintroduktion, genom till exempel en uppdatering om gällande styrdokument.

Pressmeddelande: Fler vägar till och tillbaka till läraryrket

Utökning av Samverkan för bästa skola

Regeringen har lanserat ett långsiktigt reformprogram för minskad segregation. Samverkan för bästa skola innebär bland annat att Statens skolverk och huvudmän kommer överens om riktade insatser till skolor med låga studieresultat och svåra förutsättningar. Som en del av reformprogrammet föreslår regeringen nu en utbyggnad av denna satsning. Utsatta bostadsområden ska särskilt uppmärksammas.

En förskola med hög kvalitet är av stor vikt och därför bör Samverkan för bästa skola utökas till att även omfatta förskoleklassen och förskolan.

Efter den stora ökningen av nyanlända elever i gymnasieåldern under hösten 2015 ser regeringen ett behov av att vidga målgruppen för Skolverkets insatser för nyanlända. Regeringen vill därför bredda insatserna genom att i helhet inkludera gymnasie- och gymnasiesärskolan.

Regeringsuppdrag: Uppdrag om samverkan för bästa skola

Kompetensutveckling för förskolepersonal

En rad kompetensutvecklingsinsatser för olika skolformer samlas under de nationella skolutvecklingsprogrammen. En bra förskola lägger grunden för barns fortsatta lärande, och forskning visar att barn som har gått i förskolan lyckas bättre i skolan, än de som inte deltagit. Regeringen breddar därför nu de nationella skolutvecklingsprogrammen till att också omfatta förskolepersonal. Regeringen avsätter 15 miljoner kronor för ändamålet årligen från 2017.

Pressmeddelande: Stärkt kompetensutveckling för förskolepersonal

Särskild satsning för att öka läsandet bland barn

Läsandet genomsyrar alla ämnen och därför lanserar regeringen också en särskild lässatsning. Nu samlas skola, kultur, idrott och föreningsliv för läsfrämjande insatser under paraplyet "Hela Sverige läser med barnen". Inom ramen för denna satsning kommer regeringen att benämna och stärka det befintliga initiativet för att göra höstlovet till ett läslov, tillsätta en läsdelegation och bredda Läslyftet.

Pressmeddelande: Fler utbildningsplatser och lässatsning för barn

En skyldighet för huvudmännen att erbjuda lovskola

Erfarenheter visar att lovskolan kan utgöra ett viktigt komplement till elevens ordinarie utbildning och ge ökade förutsättningar för att nå kunskapskraven och därmed behörighet till gymnasieskolan. I dag erbjuder inte alla huvudmän lovskola och därmed ges eleverna inte samma möjligheter att nå kunskapskraven. Regeringen avser därför att föreslå att det ska införas en skyldighet för huvudmän att erbjuda lovskola till de elever i grundskolans årskurs 8 och 9 som riskerar att inte uppnå kunskapskraven för betyget E i ett eller flera ämnen och riskerar att inte nå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskola ska även erbjudas de elever som har avslutat årskurs 9 utan att ha blivit behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Vidare avser regeringen att se över lovskolans omfattning och inriktning.

Pressmeddelande: Fler utbildningsplatser och lässatsning för barn

Läxhjälp inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Stödet till läxhjälp via ideella föreningar föreslås ändras till att även omfatta gymnasieskolan och gymnasiesärskolan från och med 2017. Syftet är att höja kunskapsresultaten, och genom förändringen av satsningen skapas också bättre förutsättningar för en jämlik skolgång. Regeringen avser att göra en omfördelning inom den befintliga satsningen genom att avsätta mer medel till den del som avser statsbidrag till ideella föreningar.

Rätt till komvux

Utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå är en viktig del för möjligheter att få jobb. För att öppna dörrar i utbildningssystemet och möjliggöra en omställning och livslångt lärande avser regeringen att i anslutning till budgetpropositionen för 2017 lämna en proposition till riksdagen om en rätt till behörighetsgivande kurser inom kommunal vuxenutbildning. Rätten till komvux innebär att vuxna ges rätt att studera inom komvux i syfte att uppnå grundläggande och särskild behörighet och särskilda kunskaper när det gäller högskoleutbildning och yrkeshögskoleutbildning. Satsningen på rätt till komvux innebär att kommunerna tillförs 530 miljoner kronor från och med 2017 via det generella statsbidraget, och satsningen är tänkt att införas från och med 2017.

Pressmeddelande: Utökad rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux

Fler platser inom yrkesvux och lärlingsvux

Investeringar i kunskap och kompetens ger jobb och stärker samhällsbygget. Satsningen på yrkesvux och lärlingsvux syftar till att motverka brist på yrkesutbildad arbetskraft, ge människor möjlighet att omskola sig till ett nytt yrke och nå de grupper som saknar gymnasieutbildning eller har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras. Under 2016 omfattar Kunskapslyftet cirka 44 000 statligt finansierade utbildningsplatser, och regeringen föreslår en kraftig utbyggnad till drygt 68 000 platser till 2019. Det innebär bland annat motsvarande cirka 27 750 platser 2019 inom yrkesvux och cirka 3 150 platser 2019 inom lärlingsvux. För 2017 tillförs yrkesvux och lärlingsvux sammanlagt 519 miljoner kronor.

Pressmeddelande: Förbättrat mottagande och kortare vägar till arbete

Yrkeshögskolan byggs ut och kvaliteten förstärks

Kunskapslyftet innehåller även en utbyggnad av yrkeshögskolan och den första större utbyggnaden med permanenta utbildningsplatser på universitet och högskolor på över tio år. Utbyggnaden av yrkeshögskolan fortsätter såsom tidigare aviserats om motsvarande cirka 6 000 platser permanent från 2017.

Regeringen har i propositionen En stärkt yrkeshögskola – ett lyft för kunskap (prop. 2015/16:198) bedömt att ett beslut om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan i regel bör omfatta fler än två utbildningsomgångar. Denna nya inriktning betyder att utbildningsanordnare mer långsiktigt kan arbeta med kvaliteten och våga satsa på investeringstunga utbildningar.

Pressmeddelande: Yrkeshögskolans kvalitet förstärks

Satsning på rekryterande studiestartsstöd

Att införa ett nytt rekryterande studiestartsstöd är en viktig del i regeringens fortsatta satsning på Kunskapslyftet. Stödet är avsett att öka rekryteringen till studier bland arbetslösa som är minst 25 år och som har ett stort behov av utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Stödet föreslås uppgå till cirka 9 100 kronor per studiemånad. Den som har barn bör även kunna få tilläggsbidrag. Stödet beräknas omfatta cirka 15 000-20 000 personer och är tänkt att införas den 1 juli 2017. Ett nytt anslag för studiestartsstödet föreslås i budgetpropositionen för 2017. Förslaget har presenterats i den remitterade promemorian Studiestartsstöd – ett nytt rekryterande studiestöd (U2016/02685/SF). Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag om att införa ett studiestartsstöd och hur ett sådant stöd närmare ska utformas.

Pressmeddelande: Studiestartsstöd för arbetslösa med kort utbildning

Tekniksprånget förlängs och vidgas till att omfatta nyanlända akademiker

Tekniksprånget syftar till att genom praktik bredda intresset bland unga kvinnor och män med slutförd gymnasieutbildning från teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet för att söka ingenjörsutbildningar vid högskolan. Satsningen förlängs till och med 2019, och regeringen beräknar att omfördela 11 miljoner kronor årligen 2018 och 2019 för detta. Medlen bör även kunna omfatta insatser för att finansiera försöksverksamhet med praktik för nyanlända ingenjörer för att underlätta etablering på den svenska arbetsmarknaden.

Pressmeddelande: Förbättrat mottagande och kortare vägar till arbete

Svenska från dag ett byggs ut för snabbare etablering

Språket är nyckeln för att nyanlända snabbt ska etablera sig i samhället, komma i jobb och bidra till att utveckla Sverige. Regeringen vill att människor som kommer till Sverige så tidigt som möjligt ska lära sig svenska för att öka möjligheten för att nyanlända snabbare etablerar sig i samhället och på arbetsmarknaden. Svenska från dag ett är en särskild folkbildningsinsats i svenska och om det svenska samhället och innebär att studieförbund och folkhögskolor får särskilda medel för att asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd och som fortfarande bor kvar på anläggningsboende ska få möjlighet att läsa svenska och stärka sina kunskaper om det svenska samhället. Satsningen hittills har fungerat bra, och fler bör få ta del av den så fort som möjligt. Regeringen satsar nu 65 miljoner kronor i höständringsbudgeten för 2016 och 135 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2017 på att bygga ut Svenska från dag ett.

Mer om budgeten för 2017

Den 20 september 2016 lämnade regeringen sitt budgetförslag till riksdagen.