Hoppa till huvudinnehåll
Artikel

Anders Ahnlids EU-krönika: Motgångar och framgångar under året

Publicerad Uppdaterad

Oktober är min sista månad i Bryssel. Den har så här långt dominerats av förberedelser för och genomförande av det Europeiska rådets möte 20-21 oktober. Migration, Ryssland, Syrien och handel stod på stats- och regeringschefernas dagordning. Rådsmöten i Luxemburg för inrikes- och justitieministrar, utrikes-, handels- och EU-ministrar föregick Europeiska rådet.

För ett år sedan var flyktingkrisen mitt i sitt akuta skede. Människosmuggling skördade alltför många offer på Medelhavet. Som mest kom 10 000 asylsökande i veckan till Sverige. Läget blev ohållbart.

Sedan dess har EU gjort framsteg, vilket stats- och regeringscheferna kunde konstatera vid sitt höstmöte. Uppgörelsen med Turkiet har ingåtts och fungerar trots många svårigheter fortfarande. Antalet flyktingar som tar sig över havet från Turkiet till Grekland har minskat avsevärt. En europeisk gräns- och kustbevakning har förhandlats fram och satts igång på rekordtid. Samarbeten har också inletts med utvalda länder i Afrika, samtidigt som antalet migranter som vill ta sig över Medelhavet från Nordafrika till Italien fortfarande är högt.

Därmed har EU lyckats åstadkomma många resultat på den halva av sin omfattande migrationsdagordning som gäller skydd av EU:s yttre gräns. På den andra halvan – den som gäller hur att åstadkomma ett fungerande europeiskt system för asylmottagning – återstår det mycket att göra. Flyktingkrisen har visat att fler än en handfull medlemsländer måste ta ansvar och ta emot asylsökande om EU ska förmå hantera en situation av det slag vi nu går igenom.

Beslutet om omfördelning av asylsökande mellan medlemsländer från förra hösten har inte fungerat som det borde. Förhandlingarna om de förslag som kommissionen lagt fram om ett reformerat asylsystem går trögt. Stats- och regeringscheferna ska därför återkomma till denna för Sverige viktiga fråga i december.

Till dess måste det också avgöras vad som ska hända med de interna gränskontroller som fem EU-länder, inklusive Sverige, upprätthåller till följd av flyktingsituationen. "Återgång till Schengen" är ett mål för alla, men det kräver i sin tur att vi kan förvissa oss om att arbetet med ett nytt asylsystem går framåt.

Stats- och regeringscheferna diskuterade också handelsfrågor vid sitt oktobermöte. Förhoppningen att Europeiska rådet skulle kunna välkomna EU:s omfattande handelsavtal med Kanada (Comprehensive Economic and Trade Agreement, CETA) grusades av Belgien, som inte kunde leverera ett ja till avtalet på grund av motstånd från det regionala parlamentet i Vallonien.

Att ansträngningarna efter toppmötets slut att få till stånd en lösning till slut bar frukt är mycket glädjande och inte minst betydelsefullt för utvecklingen av handelspolitiken i stort.

Trots CETA-motgången uttalade Euroepiska rådet att man ville se framsteg i handelsförhandlingarna med Japan och USA. Dessutom diskuterades den reform av EU:s handelspolitiska skyddsinstrument som pågår. Här är medlemskretsen oenig huruvida man ska få lägga på tullar på utländska dumpade eller subventionerade varor som är högre än vad som behövs för att uppväga den "skada" som EU-producenter kan lida.

Vid Europeiska rådets möte anförde Sverige de medlemsländer som ville stanna vid skadeutjämnande tull medan kommissionen och länder som Frankrike och Italien talade för att kunna bestraffa utländska leverantörer mer än så. Ledarna lämnade frågan till handelsministrarna för avgörande före årets slut.

Stats- och regeringscheferna hade också en strategisk diskussion om EU:s relation till Ryssland. Viktigt i denna var att de sanktioner som EU har i kraft mot Ryssland på grund av landets krigföring i östra Ukraina och olagliga annektering av Krim inte ifrågasattes.

I diskussionen om Syrien fördömdes regeringens och dess allierades, i synnerhet Rysslands, attacker mot civila i Aleppo. Grymheterna måste upphöra och humanitär hjälp kunna ges. Ledarna påtalade att de som bär ansvar för brott mot internationell humanitär rätt måste ställas till svars. Om övergreppen fortsätter angav stats- och regeringscheferna att de var beredda att överväga alla EU:s tänkbara alternativ, vilket inkluderar utvidgade sanktioner.

Vägen fram mot december månads möte med Europeiska rådet blir av stor vikt. Kommer rådet att lyckas driva förhandlingen om ett nytt och effektivt asylsystem framåt? Kommer CETA att kunna sjösättas och handelsministrarna att kunna slutföra "moderniseringen" av EU:s handelspolitiska skyddsinstrument? Och slutligen, kommer grymheterna i Aleppo att upphöra och humanitär hjälp att kunna ges?

Detta blir nu frågor som min efterträdare, Lars Danielsson, får följa upp tillsammans med representationens förträffliga medarbetare. Dem kommer jag att sakna mycket när jag nu går vidare och blir Sveriges ambassadör i Finland. Jag önskar Lars varmt lycka till i hans nya viktiga värv.

Laddar...