En ny filmpolitik

Från den 1 januari 2017 har Sverige en ny filmpolitik. Det innebär nya förutsättningar för svensk film och svensk filmproduktion. Regeringens styrning av filmpolitiken liknar nu i större omfattning styrningen av andra kulturpolitiska områden.

Foto: Dan Lassiter / TT

Film i alla dess former är en av de viktigaste uttrycksformerna i vår tid. Rörliga bilder gestaltar och förmedlar en mångfald berättelser om mänskligt liv och når ut till de allra flesta oavsett ålder och bakgrund. Den nya filmpolitiken syftar till att stärka förutsättningarna för att fler unika filmberättelser ska få utvecklas och nå sin publik. En del i detta är att förbättra förutsättningarna för produktion, utveckling, lansering och visning samt att stärka villkoren för de som skapar film.

Grunden för den nya filmpolitiken är de filmpolitiska mål som beslutats av riksdagen i juni 2016.

Samråd med branschen när filmpolitiken genomförs

Filminstitutet har en central roll för genomförandet av filmpolitiken. Med utgångspunkt i de nya målen förbereder Filminstitutet – efter samråd med branschen – formerna för den hur den nya politiken ska implementeras. Fyra särskilda råd, bestående av personer med stort kunnande om film och filmbranschen, har utsetts för att stärka filmbranschens insyn och inflytande i Filminstitutet. 

Råden bistår bland annat i utformningen av de filmpolitiska stöden. 

De filmpolitiska stöden

De filmpolitiska stöden är av central betydelse för genomförandet av filmpolitiken. All stödgivning ska syfta till att uppnå de filmpolitiska målen och präglas av transparens, förutsägbarhet och långsiktighet. Med respekt för principen om armlängds avstånd mellan politiken och de konstnärliga besluten bör regeringens styrning av de nationella filmstöden vara begränsad.

Många av de filmpolitiska stöden, både när det gäller stöd för produktion och stöd för distribution och visning, fungerar på samma sätt under 2017 som tidigare. Förändringar i stödsystemen - för att bättre uppfylla de filmpolitiska målen - genomförs successivt.

Filmbranschen är beroende av långsiktiga och stabila villkor. Ett filmprojekt tar ofta många år i anspråk och aktörerna måste känna trygghet i att de finansiella villkor som ligger till grund för den initiala finansieringen även gäller när filmen är färdigställd. Snabba förändringar riskerar att försämra systemens trovärdighet i branschen och därmed även investeringsviljan från privata finansiärer.

Biografmomsen

Biograferna har en unik betydelse för filmkonsten och som kulturella mötesplatser i hela landet. Den nya filmpolitiken ska bidra till utvecklingen av de traditionella visningsformerna, men också ta tillvara de möjligheter som de nya digitala visningsformerna erbjuder.

I samband med att filmavtalet upphörde höjdes mervärdeskattesatsen för tillträde till biografföreställningar från 6 procent till 25 procent. Den ökade kostnaden för biograferna kompenseras delvis genom att den tio-procentiga biografavgiften har försvunnit.

Kulturdepartementet och Filminstitutet följer noga effekterna av den nya politiken och även de ekonomiska konsekvenserna för de berörda aktörerna. Inledningsvis ligger särskilt fokus på biograferna och effekterna av den höjda mervärdesskatten. 

De filmpolitiska målen:

• Utveckling och produktion av värdefull svensk film sker kontinuerligt och i olika delar av landet.
• Allt fler ser värdefull film som sprids och visas i olika visningsformer i hela landet.
• Filmarvet bevaras, används och utvecklas.
• Svensk film sprids alltmer utomlands och kvalificerat internationellt utbyte och samverkan sker på filmområdet.
• Barn och unga har goda kunskaper om film och rörlig bild och ges möjligheter till eget skapande.
• Jämställdhet och mångfald präglar filmområdet.
• Filmen bidrar till att stärka yttrandefriheten och det offentliga samtalet.

Aktuellt

Aktuell information om det pågående arbetet finns på Filminstitutets hemsida: