Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion

Den 4 oktober 2016 lanserade konsumentminister Per Bolund regeringens strategi för hållbar konsumtion vid ett fullsatt seminarium. I samband med detta uppmuntrades publiken att ställa sina frågor om strategin. Det kom in så pass många frågor via mejl och twitter att seminarietiden inte räckte till. Därför svarar Finansdepartementet på de återstående frågorna här.

Människor sitter uppradade på ett podium vid ett seminarium.
Panelen på seminariet om strategin för hållbar konsumtion. Från vänster: Jan Bertoft, generalsekreterare Sveriges Konsumenter; Katarina Rosenqvist, hållbarhetschef Lidl; Eva Eiderström, chef Handla Miljövänligt Naturskyddsföreningen; Henric Barkman, samhällsentreprenör och miljöstrateg samt finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund. Foto: Finansdepartementet

Är människor verkligen redo för att konsumera hållbart? Vill vi göra de uppoffringarna?

Undersökningar visar att många människor i Sverige har ett stort engagemang för miljön, att det finns en stor medvetenhet om att man själv kan vara med och påverka och att det finns en vilja att handla miljövänligt. Men det finns också hinder i form av bl.a. brist på kunskap, ibland högre pris, tidsbrist och vanor. Därför behöver förutsättningarna att agera hållbart förbättras och här har staten i samarbete med andra aktörer en viktig roll att spela.

Vad innebär hållbar konsumtion för tillväxt och sysselsättning? Behöver färre arbeta? Och vad innebär det för ekonomins utveckling?

Dagens konsumtion har negativa effekter på miljön och klimatet. Men allt som vi konsumerar är inte lika skadligt för miljö och klimat. Idag ser vi hur delningsekonomin växer, där samma pryl delas och används flera gånger om av olika personer. Allt fler företag arbetar också med att återvinna material och minska sin energianvändning. Genom att konsumera fler tjänster istället för prylar, välja de mer miljövänliga alternativen när vi handlar och laga våra prylar istället för att köpa nya kan vi minska vår påverkan på klimat och miljö. En mer hållbar konsumtion innebär att efterfrågan på gröna varor och tjänster ökar. Företag som tillhandahåller dessa produkter gynnas och trycket ökar på fler företag att ställa om.

Hur kan strategin för hållbar konsumtion bidra till mål 8?
(I Agenda 2030 finns mål nr 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, reds anm.)

Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen arbetar aktivt för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.

Läs mer om globala målen och Agenda 2030
Läs mer om Sveriges miljömål

Vilka mätbara mål finns för regeringens strategi för hållbar konsumtion? Tid? Vilket totala budget anslås?

Strategin ska bidra till hållbarhetsdelen av det konsumentpolitiska målet ("en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion"), relevanta miljömål och Agenda 2030, och då främst mål 12 om hållbara konsumtions- och produktionsmönster. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 miljoner kronor till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 miljoner kronor per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.

Läs mer hela strategin (utdrag ur budgetpropositionen för 2017)
Läs mer om livsmedelsstrategin

Strategin innehåller bra saker, t.ex. sänkt moms på reparationer och stöd till delningsekonomi, men initiativ för systemändringar?

Satsningar på ökad resurseffektivitet genom sänkt moms på reparationer och stöd till den växande delningsekonomin är steg i skiftet till en mer cirkulär ekonomi och främjande av nya, mer hållbara, affärsmodeller, dvs. en form av systemskifte. Även t.ex. kraven på företag att lämna tydligare hållbarhetsinformation och förbättrade möjligheter för kommuner att koppla samman miljö och stadsutveckling inklusive hållbara transporter via stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar kan också ses som en del i att förändra samhället på ett mer djupgående plan.

Många förslag på hållbar konsumtion från Finansdepartementet, men vad är målet? Hur vet man om strategin fått önskad effekt?

Målet med strategin för hållbar konsumtion är att konsumtionens negativa klimat- och miljöpåverkan ska minska. Strategin är bred och omfattar många frågor, inom flera politikområden. Det kommer därmed förstås vara en utmanande uppgift att följa upp arbetet. Men underlag kommer inte saknas.

Uppdrag till Konsumentverket kommer att innehålla krav på rapportering. Vad gäller en del av de specifika åtgärderna såsom en effektivare miljömärkning, en giftfri vardag, miljöpåståenden i marknadsföringen och skatteförändringar så följs dessa upp av ansvarig myndighet/organisation och av regeringen i det löpande arbetet. I vissa fall tas statistik fram som vi kan luta oss emot (t.ex. avfallsmängder, utsläpp av växthusgaser ur ett konsumtionsperspektiv).

Den miljömässiga dimensionen av hållbarhet målsätts och följs genom miljömålssystemet. Regeringen har dessutom gett SCB i uppdrag att ta fram indikatorer för välfärdsmått, som ska komplettera BNP för att belysa ekonomins långsiktiga hållbarhet och människors livskvalitet.

Det går inte i dagsläget att säga i vilken utsträckning de indikatorer som nu arbetas fram kommer att belysa just konsumtionens miljöpåverkan, men konsumtionsmönster lyfts explicit i generationsmålet och i Agenda 2030:s mål 12 och uppmärksammas i många sammanhang som en betydelsefull del av möjligheterna att nå målen.

Ingen pratar om den sociala hållbarheten. Pris, råvarutillgång, delningsekonomi – finns hållbart arbetskraftstänk?

Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen kommer att aktivt arbeta för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Frågorna har också behandlats i aktuella skrivelser såsom Politik för hållbart företagande (skr. 2015/16:69) och Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 (skr. 2015/16:182). Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.

Politik för hållbart företagande (skr. 2015/16:69)
Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 (skr. 2015/16:182)

Många av de konkreta åtgärderna handlar om att stimulera miljömässigt hållbara val, men inte ekonomiska och sociala hållbara val. Varför?

Ambitionen är att strategin ska bidra till såväl en miljömässigt som socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion. Åtgärder som berör samtliga dimensioner tas därför upp i strategin, även om betoningen ligger på den miljömässiga dimensionen.

Exempel på åtgärder som tar sikte på den sociala och ekonomiska dimensionen är insatser mot överskuldsättning, arbete som rör produktsäkerhet och vikten av att beakta konsumenters olika förutsättningar inklusive mer sårbara konsumenter t.ex. funktionsnedsatta och äldre.

Andra åtgärder som omnämns rör flera dimensioner av hållbarhet, t.ex. bättre hållbarhetsinformation från företag och finansiella aktörers samt rättvis handel.

De områden med särskilt fokus som lyfts i strategin – livsmedel, boende, och transporter - är betydelsefulla för konsumenter ur såväl miljömässig som social inklusive hälsomässig och ekonomisk aspekt.

Vissa av åtgärderna relaterar samtidigt till den del av det konsumentpolitiska målet som avser väl fungerande konsumentmarknader, där konsumentpolitiken framför allt syftar till att förbättra konsumentskyddet och då i synnerhet på marknader som av olika skäl är särskilt problematiska för konsumenter.

Vilken forskning behövs? Hur ska samarbetet med forskare ske?

Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i den forskningspolitiska proposition som läggs fram i höst. Redan i budgetpropositionen för 2017 har regeringen pekat på några samhällsutmaningar som regeringen ser som särskilt viktiga: klimat och miljö, hälsa och livsvetenskap samt en ökad digitalisering. Förutom klimatforskning framhåller regeringen också bl.a. forskning om en cirkulär och biobaserad ekonomi och forskning för att nå miljömålen. Denna forskning inkluderar också hållbara konsumtionsmönster.

Det forum som Konsumentverket får i uppdrag att inrätta kommer bl.a. att samverka med forskare. De närmare formerna för detta får utvecklas i det fortsatta arbetet.

Vad räknas som ett hållbart livsmedel?

Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin. Livsmedelsstrategin ska bidra till att miljömålen kan nås och att konsumenter ska kunna göra medvetna val.

Hur ska samverkan med näringslivet ske?

Näringslivet har en mycket viktig roll för att främja en hållbar konsumtion och produktion, och många företag arbetar aktivt med frågorna. De närmare formerna för näringslivets frivilliga engagemang och dess roll inom ramen för forumet för miljösmart konsumtion kommer att utvecklas i samarbete mellan Konsumentverket och övriga aktörer. Men självklart kommer även regeringen fortsatt ha omfattande kontakter med näringslivet.

Många strategier från regeringen nu, vilken styr? Hur är de koordinerade? Hur stor är den totala budgeten för strategin?

Att regeringen har presenterat en rad strategier är ett uttryck för höga ambitioner! Det finns ingen hierarki mellan de olika strategierna. Alla beslut som regeringen fattar baseras på en omfattande beredning och koordinering inom Regeringskansliet, bl.a. för att i möjligaste mån undvika målkonflikter.

De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 mnkr till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 mnkr per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.

Varför inte en ökad satsning på ett svenskt hållbart jordbruk i strategin för hållbar konsumtion?

Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin, vilken bl.a. syftar till att främja en hållbar tillväxt i det svenska jordbruket och livsmedelsindustrin.

Var finns regeringens ansvar för hållbar konsumtion i offentlig upphandling?

Regeringen har lagt en omfattande proposition till riksdagen med förslag till ett nytt regelverk för offentlig upphandling. Dessutom har en nationell upphandlingsstrategi presenterats och en ny myndighet inrättats - Upphandlingsmyndigheten. Såväl regelverket som strategin och uppdrag till myndigheten omfattar en rad sociala och miljömässiga aspekter. I strategin för hållbar konsumtion har vi mot denna bakgrund valt att primärt behandla den privata konsumtionen.

Nationella upphandlingsstrategin
Nytt regelverk om upphandling (prop. 2015/16:195)