Rätt investeringar i transportinfrastrukturen bygger Sverige starkt och hållbart för framtiden

I dag har regeringen beslutat om en infrastrukturproposition Infrastruktur för framtiden – innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling. Propositionen innehåller inriktning och ekonomiska ramar för satsningar i transportinfrastrukturen för planperioden 2018–2029. Förslagen i propositionen möjliggör målsättningarna om en omställning till ett fossilfritt välfärdsland, ett Sverige som håller ihop, ett ökat bostadsbyggande och förbättrade förutsättningar för näringslivet.

  • Foto: Mostphotos

  • Infrastrukturministern och klimatministern vid lanseringen på en scen

    Infrastrukturminister Anna Johansson och minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat Isabella Lövin presenterade regeringens infrastrukturproposition vid en pressträff. "Regeringen lägger nu fram en historiskt stor infrastrukturproposition. Vi gör det för att rätt investeringar i transportinfrastruktur bygger Sverige starkt och hållbart för framtiden vilket gör att fler får tillgång till mer klimatsmarta och smidiga transporter", sade infrastrukturminister Anna Johansson.

    Foto: Carl-Johan Friman/Regeringskansliet.

- De ökade resurser som vi nu föreslår i infrastrukturpropositionen möjliggör en upprustning av standarden av det befintliga järnvägssystemet. Förseningarna och störningarna som uppstår i tågtrafiken möts nu med ett kraftigt förstärkt järnvägsunderhåll och reinvesteringar på stora delar av järnvägsnätet, säger infrastrukturminister Anna Johansson.

- Det behövs nya idéer om vilken teknik och vilken infrastruktur som kan bidra till ett mer hållbart transportsystem. Ökad användning av ny teknik, exempelvis digitalisering och automatisering, kan bidra till ett smartare utnyttjande av befintlig infrastruktur och minska belastningen på transportsystemet. Det behövs därför innovativa lösningar som öppnar för nya möjligheter, säger infrastrukturminister Anna Johansson.

De transportpolitiska målen är utgångspunkten i propositionen och ska säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Alla politikområden måste bidra till att klara de stora utmaningarna. Transportsystemet är en grundförutsättning för tillgänglighet till bland annat jobb och bostäder i hela landet. Näringslivets konkurrenskraft bygger på tillförlitliga transporter, inom Sverige och genom länkar med resten av världen. Vidare måste transportsektorns miljöpåverkan och utsläpp minska kraftigt för att Sverige ska nå sina miljö- och klimatmål samt de internationella åtaganden som följer av Parisavtalet.

God tillväxt och stabila statsfinanser är grundläggande för förslagen och de föreslagna ekonomiska ramarna ryms inom nuvarande och framtida skatteuttag. Den ekonomiska ramen föreslås uppgå till 622,5 miljarder kronor vilket är drygt 100 miljarder mer än nu gällande plan.

Regeringen satsar på vidmakthållande för att kunna behålla funktionaliteten på väg och järnväg. Ökade resurser möjliggör en upprustning av standarden av det befintliga järnvägssystemet. Regeringens ambition är att en större andel av de långväga godstransporterna ska gå på järnväg och via sjöfart än i dag. Vägsystemet ska klara av en allt större trafikmängd i framför allt storstäderna, och medlen till drift- och underhållsåtgärder för vägar föreslås därför öka. Fortsatta satsningar på bärighet och tjälsäkring är också angelägna och gör det möjligt att upprätthålla full bärighet året runt på de vägar som bedöms som viktiga för näringslivet.

Nya stambanor för höghastighetståg knyter samman Stockholm, Göteborg och Malmö vilket avlastar befintligt system och bidrar därför till högre pålitlighet i järnvägsystemet som helhet. Nya stambanor är dock ett projekt som sträcker sig över flera mandatperioder och påverkar statens budget över lång tid. Det är därför centralt att det finns ett brett stöd i riksdagen inför beslut om Sverige ska satsa på nya stambanor.

Fakta: Infrastrukturplaneringen

Den nuvarande nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet gäller för perioden 2014–2025. Regeringen har inhämtat underlag om inriktning och ekonomiska ramar från Trafikverket. Regeringen anser att planeringsperioden även fortsättningsvis bör vara tolv år och har nu lagt fram en proposition med förslag om ekonomiska ramar och inriktning för nästa planperiod 2018–2029. Efter riksdagsbeslut fortsätter arbetet med åtgärdsplanering vilket innebär att de åtgärder som bör prioriteras in i planen identifieras.