Regeringen bjöd in till uppstartsmöte för romsk inkludering

Regeringen antog 2012 en strategi för romsk inkludering, där målet är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som inte är rom. Den tjugoåriga strategin är nu inne på sitt femte år. En hel del initiativ och åtgärder har genomförts men mycket arbete återstår.

  • Alice Bah Kuhnke talar inför publik

    Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke som bjudit in till uppstartsmötet poängterade i sitt inledningstal hur viktigt det är med romsk delaktighet och inflytande för att nå framgång i arbetet med att genomföra strategin.

    Foto: Philip Stenström/Regeringskansliet

  • Från vänster, Nenad Nikolic, Klas Forsberg, Stefano Kuzhicov, Ivan Kuzhicov, Mertsi Lindeman och Marie Daun

    Foto: Philip Stenström/Regeringskansliet

  • Eva Entelius-Melin, Socialstyrelsen

    Foto: Philip Stenström/Regeringskansliet

  • Från vänster, moderator Mia Taikon och Mats Wennerholm, Skolverket

    Foto: Philip Stenström/Regeringskansliet

  • Foto: Philip Stenström/Regeringskansliet

  • Från vänster, Maria Ågren, Helena Lundgren, Erland Kaldras och Marcela Kovacsova

    Foto: Philip Stenström/Regeringskansliet

Arbetet med att genomföra strategin har gått nu in i en ny fas. Regeringen har avsatt 58 miljoner kronor för arbetet 2016–2019 och flera insatser har beslutats under våren. Syftet med uppstartsmötet var att samla de aktörer som kommer att vara viktiga för arbetet de närmaste åren så att de får en gemensam bild av det arbete som väntar. Alla behövs för att nå framgång.

Romsk delaktighet centralt i arbetet

Bland deltagarna på mötet fanns bland andra Regeringskansliets romska referensgrupp som tillsammans med de romska företrädare som verkar på regional och lokal nivå är centrala aktörer i arbetet med strategin. Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke som bjudit in till uppstartsmötet poängterade i sitt inledningstal hur viktigt det är med romsk delaktighet och inflytande för att nå framgång i arbetet:

- Jag ser tre utgångspunkter för arbetet framöver, att fler romer på ett tydligare sätt måste vara involverade i arbetet, att vi måste använda oss av erfarenheter och kunskap från arbetet hittills, och att fler flickor och kvinnor i arbetet med romsk inkludering behöver involveras i arbetet för att säkerställa att insatserna kommer dem till del.

Ministern underströk också betydelsen av att arbetet fortsätter framåt.

- Först hade vi pilotkommunerna, nu har vi utvecklingskommunerna. Nu är det allvar. Vi vill ha resultat, sa ministern och fortsatte; Vi har tagit små steg framåt men nu måste vi ställa högre krav för att vi ska kunna bli ännu bättre.

Pilotkommunerna delade sina erfarenheter

I ett efterföljande panelsamtal delade pilotkommunerna Göteborg, Helsingborg och Linköping med sig av sina erfarenheter. Representanter från Göteborg berättade att det fanns en stor politisk enighet i kommunen att arbetet med romsk inkludering är viktigt. Men det fanns ett misstroende mellan romer och andra i kommunen som de behövde komma tillrätta med. Arbetet har lett till att kommunstyrelsen nu har gett ett uppdrag att ta fram förslag om former för ett permanent samrådsförfarande.

Linköpings kommun berättade bland annat om hur de köpte in en föreningsutbildning som ett sätt att stödja romska organisationer och samtidigt hitta företrädare för de romska grupperna att samråda med.

Helsingborg berättade om sitt samarbete med föreningen Vorta Drom och om hur brobyggarna i kommunen, som både arbetat operativt i skolorna men också mer strategiskt mot lärare, rektorer och politiker, har bidragit till romskt deltagande i arbetet men också till ökad kunskap om den romska historien i kommunen.

Myndigheterna ger stöd

En hel del kunskap och informationsmaterial har tagits fram i arbetet med strategin för användning på lokal nivå. Skolverket presenterade delar av sitt material för arbetet med nationella minoriteter och Socialstyrelsen berättade om sitt uppdrag att utbilda socialtjänsten utifrån det material om bemötande och ett inkluderande arbetssätt som myndigheten har tagit fram.

Involvera kvinnor och unga i arbetet

En utmaning i genomförandet av strategin är att involvera fler kvinnor och unga i arbetet. Marcela Kovacsova från föreningen Trajsko Drom berättade om projektet "Rättigheter med stil". Projektet syftar till att stärka romska kvinnors kapacitet att själva bevaka sina rättigheter och att öka modet att våga agera. Ett mervärde är att romsk klädkultur lyfts fram och bevaras. Föreningen sprider också kunskap till myndigheter och organisationer om den romska gruppen.

Erland Kaldaras från Romska ungdomsförbundet berättade om föreningens arbete och menade att det är viktigt att ha med föräldrar och andra vuxna när man jobbar med ungdomar för att arbetet ska nå framgång. Förbundet har arbetat med jämställdhetsprojekt för att synliggöra skillnader i hur vi ser på tjejer och killar men också med ökat inflytande för tjejer. Man utbildar också hälsoinspiratörer som har fokus på kvinnohälsa och har inrättat en studentfond som ger stöd till unga att klara skolan.

Romska ungdomsförbundet framhöll att det civila samhällets roll är att ge människor möjlighet att ta ansvar. Organisering gör att individer växer. Det är därför viktigt med stöd från myndigheterna. Både Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Kulturrådet deltog i samtalet och kunde berätta om deras delvis nya uppdrag att stöda romska organisationer både finansiellt och på andra sätt.

Utvecklingskommunerna tar arbetet vidare

Alice Bah Kuhnke sammanfattade dagen med att det är viktigt att bygga på de erfarenheter och framgångsfaktorer som vi hittills har sett. Regeringen kommer att följa arbetet i de nya utvecklingskommunerna särskilt under de kommande åren. Det finns en viss otålighet att komma igång nu och det är viktigt att inte tappa fart.

Ministern berättade också att riksdagen har uttalat ett stort stöd för arbetet med romsk inkludering. Regeringskansliet rapporterar även om arbetet till Europakommissionen som följer upp arbetet med romsk inkludering i EU:s medlemsländer.