”Digitaliseringen kommer att nå alla yrken och befattningar ute i arbetslivet, så det finns ingen anledning att spilla tid”

Vid Innovationsrådets möte den 24 november presenterade regeringen inriktningen för en ny digital strategi som bland annat ska gagna medborgare och företag samt stödja näringslivet och samhällsutvecklingen.

Ola Asplund
Ola Asplund, senior advisor, IF Metall är ledamot i regeringens innovationsråd. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Ola Asplund, ledamot i Innovationsrådet, på vilket sätt förändras industrin och näringslivet av digitaliseringen?

- Kapaciteten att samla in, lagra, och processa större datamängder ger möjlighet att optimera processer och materialanvändning i en helt annan skala än hittills. Nya tillverkningstekniker och automatiska processer tillkommer i snabb takt. Det förändrar logiken i många verksamheter och skapar också en grund för helt nya produkter och tjänster. Det påverkar värdekedjorna och det skapar nya aktörer som traditionella industriföretag måste lära sig att samarbeta med.

- För många företag kan detta hota deras existens. Har man inte egna resurser för att förstå och använda den digitala teknikens möjligheter kan mattan snabbt ryckas undan. Mindre företag, och kanske en del halvstora, är i farozonen för att de reagerar för långsamt på det som sker på teknikfronten.

Enligt Ola Asplund, har Sverige inte råd att bara se på om en stor del av företagen inte hänger med i utvecklingen. De mindre företagen är en viktig bas för våra storföretag, bland annat som underleverantörer. Det är även bland dessa som tillväxten av jobb sker.

Vad är statens ansvar respektive näringslivets ansvar i omställningen, anser du?

- Det pågår en intressant och banbrytande utveckling inom industrin och staten kan verkligen spela en roll här. Framför allt genom att underlätta samarbeten, tillgängliggöra forsknings- och labbresurser som finns hos institut och i forskarvärlden.

- Att staten tar täten för en gemensam nationell strategi är oerhört viktigt. Sverige är ett litet land med begränsade resurser. Det gäller att kunna prioritera på ett smart sätt. Någon behöver gå före, så att man inte springer åt alla håll samtidigt. Industrin står för inriktning och innovation, staten för gemensamma program och kompetensförsörjning.

Enligt Ola Asplund, måste Sverige skärpa sina utbildnings- och omställningssystem för att underlätta för individer att anpassa sig till den här utvecklingen. Annars kan det bli förödande för den som drabbas och mycket kostsamt för alla.

- Ett stort arbete behöver göras inom utbildningssystemet, både att se över och komplettera innehåll i utbildningar på alla nivåer, men också öka tillgänglighet och metodik så att alla får del av ett utbildningslyft. Det handlar både om rätt kompetens för arbetsuppgifter och att kunna ta del av samhällets funktioner och möjligheter som snabbt förändras.

Har du några goda exempel inom industrin på företag som "tar matchen" och vill vara ledande när det gäller att tillämpa den nya teknikens möjligheter?

- Sandvik är långt framme i utvecklingen av system för att ta vara på data som samlas in direkt från verktygen när material bearbetas. Fordonsindustrin har kommit långt med utveckling av autonoma fordon och tittar nu på hur själva transporterna kan effektiviseras. Boliden har ett samarbete med Ericsson hur 5G-tekniken kan användas för effektivare gruvdrift. Det finns även mindre företag som utvecklar deltekniker som är intressanta, till exempel robotar som går att använda i en mer småskalig industriproduktion, en intressant nisch för mindre företag som vill behålla produktion i Sverige.

Hur påverkas arbetsmarknaden av att digitaliseringen förändrar jobben och är det en risk för välfärden eller för samhället?

- För de som arbetar i industrin är det å ena sidan en "normal" strukturomvandling, å andra sidan en stor utmaning att skaffa sig rätt kompetens för att försvara sin anställningsbarhet. Men digitaliseringen kommer att nå alla yrken och befattningar ute i arbetslivet, så det finns ingen anledning att spilla tid. Teknikutvecklingens hastighet och marknadens växlingar i efterfrågan sätter press på människor och företag på ett sätt som inte alltid är förenligt med rimliga arbetsförhållanden, familjeliv och fritid.

- Vi vill ju att de nya jobben ska utvecklas här i Sverige men konkurrensen med länder där man inte på samma sätt sätter människors behov i fokus, lockar företag att tumma på regelverk. Vi får inte undergräva förutsättningarna för vår välfärd och vårt ekonomiska välstånd. Sättet att göra detta på är genom kreativa och gemensamma lösningar. Det kan vara bra ibland att vara ett litet land där vi har nära till varandra och lätt att samarbeta. Om man förstår motpartens behov blir det i längden lättare att tillgodose sina egna eftersom man då söker mer realistiska lösningar.