Höjd ambitionsnivå i det återfallsförebyggande arbetet

Det brottsförebyggande arbetet är en av regeringens mest prioriterade frågor och arbetet med att förebygga återfall i brott är en del av det. Regeringen vill höja ambitionsnivån inom det här området och har gett en utredare i uppdrag att föreslå en modell för bättre samverkan på lokal nivå för att förebygga återfall i brott.

  • Foto: Anne Holm Gulati/Regeringskansliet

  • Bildkollage med två bilder, på ena bilden fyra personer och på den andra två personer.

    Vänstra bilden, från vänster Lisa Gustafsson, Anders Hellbom, Lars Cederstrand och framför honom Maria Krantz, alla från Frivården Dalarna, samt högra bilden Ewa Kjell och Tomas Ahlin från Socialförvaltningen i Borlänge.

    Foto: Anne Holm Gulati/Regeringskansliet

  • Foto: Anne Holm Gulati/Regeringskansliet

Enligt Brås statistik återfaller 66 procent av de som frigivits från fängelse inom tre år. Forskning har visat att flera faktorer har betydelse för risken för återfall. Det handlar bland annat om möjligheterna att kunna försörja sig genom arbete, vara fri från missbruk, ha egen bostad, ha en utbildning och få tillgång till adekvat psykiatrisk vård. Möjligheterna att förändra sina kriminella attityder, nätverk och personlighetsmönster har central betydelse.

Många av aktörerna som är centrala för det återfallsförebyggande arbetet är hårt belastade och resurserna är begränsade. Det är dock viktigt att samhällets resurser används på ett effektivt sätt. En enhetlig arbetsmodell med tillhörande kunskapsstöd och annat arbetsmaterial kan bidra till att insatserna blir mer samordnade, underbyggda, välplanerade och därmed mer effektiva.

Generaldirektören Anne Holm Gulati har fått i uppdrag att föreslå en modell som omfattar samverkan kring arbete, utbildning, bostad, skulder, missbruk, psykisk ohälsa, kriminella attityder, nätverk och kontroll. Modellen ska inte bara omfatta offentliga utan även privata aktörer och det civila samhället. Samverkan ska fokusera på individens behov och förutsättningar. Goda exempel och erfarenheter ska tas tillvara, liksom samordning och synergier med andra pågående utvecklingsarbeten.

Anne Holm Gulati inledde sitt utredningsuppdrag i september 2016 och har under de första två månaderna samlat in erfarenheter och exempel från ett stort antal berörda aktörer. Det är representanter från ett antal myndigheter och andra offentliga aktörer, civila samhället, redan etablerade samverkansformer och arbetsgivare med intresse för frågorna. Hon har också besökt kommuner och så sent som den 15 november var hon i Borlänge där hon träffade representanter för kommunen och Kriminalvården.

– Intrycken från Borlänge är många men om jag ska välja några blir det de speciella förutsättningar det innebär att arbeta med ett så vidsträckt geografiskt område som Frivården Dalarna gör; 15 kommuner, varav flera långt bort från Borlänge. Ett annat är att problematiken i socialt utsatta områden verkligen innebär särskilda utmaningar i det brotts- och återfallsförebyggande arbetet. Dessutom påminns jag, varje gång jag pratar med företrädare för lokal verksamhet, om hur viktigt det är att det vi gör på central nivå är samordnat och utgår från den lokala verkligheten som människor befinner sig i, säger Anne Holm Gulati.

I det fortsatta arbetet kommer Anne Holm Gulati också att träffa bland annat en grupp intagna på anstalt och representanter från den akademiska världen. Ytterligare ett kommunbesök, till Göteborg, är planerat. Efter nyår kommer arbetet att gå in i ett nytt skede.

– Då gäller det att analysera vad vi fått ta del av och skriva fram ett förslag i enlighet med uppdragsdirektivet.Det är min ambition att göra det i nära dialog med Kriminalvårdens experter men också med personer som är verksamma på lokal nivå. När modellen så småningom presenteras för justitie- och migrationsminister Morgan Johansson kommer jag att föreslå att arbetet inleds med en försöksverksamhet och där har några kommuner redan anmält intresse. Det gläder mig, säger Anne Holm Gulati.