Hur kan forskningen bidra till utvecklingen av lokalt brottsförebyggande arbete?

Hur kan kunskapen om brottsförebyggande arbete omsättas i praktiken? Det var frågan när Morgan Johansson bjöd in forskare till ett samtal i Rosenbad. Forskarseminariet är ett led i arbetet att hämta in kunskap och erfarenheter till regeringens satsning för att lyfta det brottsförebyggande arbetet som bland annat omfattar framtagande av ett nytt nationellt brottsförebyggande program.

  • Henrik Andershed talar på ett seminarium

    Henrik Andershed, professor i kriminologi och psykologi vid Örebro universitet, menade bland annat att kommunerna skulle behöva prioritera och resursförstärka sitt brottsförebyggande arbete. Han föreslog även implementeringsteam med praktiker och forskare om stöd för att kunna arbeta mer kunskapsbaserat.

    Foto: Regeringskansliet

  • Jerzy Sarnecki talar på ett seminarium

    Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, menade att det inte finns någon målkonflikt mellan att förebygga brott och stödja brottsoffer. Han efterlyste strategier för att kunna förmedla internationella kunskaper till svenska förhållanden.

    Foto: Regeringskansliet

  • Marie Torstensson Levander talar på ett seminarium

    Marie Torstensson Levander, professor i Hälsa och Samhälle vid Malmö högskola, menade att det finns en brist på gemensamma referensramar och att det saknas en strategi och vägledning för hur man ska arbeta. Praktiker har många gånger kunskapsluckor och det skulle behövas forskare i praktiska verksamheter som en ny profession.

    Foto: Regeringskansliet

  • Vania Ceccato talar på ett seminarium

    Vania Ceccato, docent vid institutionen för urbana och regionala studier vid KTH, arbetar mycket med situationell prevention. Hon menade att barriärer mellan utbildningar behöver tas bort för att bidra till mer kritiskt tänkande hos t ex arkitekter och stadsplanerare. Hon betonade också att det finns för lite kunskap om brottsförebyggande arbete på små orter.

    Foto: Regeringskansliet

  • Amir Rostami talar på ett seminarium

    Amir Rostami, polis och fil.dr. vid sociologiska institutionen vid Stockholms universitet, har arbetat mycket med våldsbejakande extremism. Han konstaterade att när det gäller våldsbejakande extremism så efterfrågar praktiker oftare vad forskningen säger jämfört med vad man gör på det brottsförebyggande området. Rostami menade att det inte finns någon tradition inom polisen att arbeta med forskning som grund. Rostami efterlyste fler riktade satsningar, t ex program nischade mot exempelvis gäng.

    Foto: Regeringskansliet

  • Margareta Hydén talar på seminarium

    Margareta Hydén, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet, lyfte fram maktdimensionen och jämställdhetsperspektivet. Hon menar att det är ett för stort avstånd mellan teori och praktik och att det är ett problem att det inte finns praktiker på högskolorna.

    Foto: Regeringskansliet

  • Stefan Holgersson talar på ett seminarium

    Stefan Holgersson, polis, forskare och universitetslektor Linköpings universitet, menade att det finns ett visst motstånd inom polisen att arbeta med brottsförebyggande frågor. Personliga uppfattningar och kultur styr arbetet snarare än forskning och kunskap. Goda initiativ kommer oftast från eldsjälar.

    Foto: Regeringskansliet

  • Tomas Brytting talar på ett seminarium

    Tomas Brytting, professor i organisationsetik vid Ersta Sköndal högskola, menade att det inte finns tydliga regelverk, de regelverk som finns krockar med varandra och det finns en kollektiv blindhet i vissa organisationer.

    Foto: Regeringskansliet

  • Erik Wennerström från Brå talade på ett seminarium

    Karin Svanberg och Erik Wennerström från Brå som sammanfattade samtalen och redogjorde för myndighetens långsiktiga arbete

    Foto: Regeringskansliet

  • Morgan Johansson med flera på ett seminarium

    Morgan Johansson tillsammans med forskarna. Till höger om Morgan sitter samtalets moderator Magnus Lindgren.

    Foto: Regeringskansliet

Forskare från olika områden och institutioner samlades tisdagen den 25 oktober 2016 för att diskutera hur forskningens resultat kan omsättas i praktiskt brottsförebyggande arbete och hur forskare själva kan bidra till det.

Morgan Johansson inledde samtalet med att poängtera att mycket har förändrats i samhället sedan det senaste nationella programmet, "Allas vårt ansvar", 1997. Större sociala klyftor, ökad organiserad kriminalitet och internets utveckling ställer nya och höge krav på brottsförebyggande åtgärder.

Det brottsförebyggande arbetet ska bedrivas kunskapsbaserat

Magnus Lindgren från Stiftelsen Tryggare Sverige modererade samtalet och konstaterade att svensk och internationell forskning är överens om att brottsförebyggande arbetet ska bedrivas kunskapsbaserat. Men frågan är hur kunskapen ska nå ut till dem som arbetar praktiskt med brottsförebyggande frågor på lokal nivå.

Under seminariet fick forskarna presentera vilka åtgärder de tror krävs för att aktuell forskning ska kunna omsättas i praktiskt arbete. De delade också med sig av goda exempel och diskuterade vilka som är de mest angelägna åtgärderna.

I den efterföljande diskussionen framkom det att det måste finnas tydliga krav och strukturer från samhället men att brottsförebyggande arbete är ett gemensamt ansvar där även civilsamhället och näringslivet måste vara representerat. Arbetet måste bedrivas långsiktigt och insatserna följas upp. Det finns också behov av mer riktade satsningar. Bättre och mer praktikrelevant utbildning, liksom effektiva metoder och verktyg, lyftes också fram som angeläget för att nå en kunskapsbaserad praktik.

Brå bygger upp metodstöd och har tagit fram en basutbildning

Brottsförebyggande rådet (Brå) bygger upp metodstöd för att koppla forskning till praktik. Brå startar nu en basutbildning i brottsförebyggande arbete. Generaldirektör Erik Wennerström sammanfattade forskarsamtalet och menade att det måste finnas incitament för att arbeta brottsförebyggande och att det behöver ske en översättningsprocess för att forskarrönen ska vara praktiskt användbara.

Morgan Johansson var nöjd med seminariet och ser fram emot ett långsiktigt, löpande utbyte med universitet och högskolor.

– Det här är en tankeprocess som har startat och som måste tas vidare. Regeringen menar allvar med satsningen på brottsförebyggande arbete. Det kräver ett långsiktigt arbete där fortsatt utbyte med forskarvärlden är nödvändig, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Fakta: Satsningen på brottsförebyggande frågor

Inom ramen för regeringens satsning på brottsförebyggande arbete träffar Morgan Johansson bland annat organisationer, kommuner och forskare för att få mer kunskap om arbetet på nationell och lokal nivå och för att hämta inspiration till ett kommande nationellt brottsförebyggande program.