Insatser för kvinnors hälsa

Det är fortfarande tydliga skillnader mellan kvinnor och män när det gäller tillgång till vård och behandling på lika villkor inom hälso- och sjukvården. Regeringen genomför därför flera stora satsningar för att stärka kvinnors hälsa och utveckla den vård som riktas specifikt till kvinnor.

Foto: Folio

Utvecklingen inom hälsa, men även vad gäller villkoren inom vård och omsorg, skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Strukturella könsskillnader och jämställdhetsproblem finns till exempel när det gäller kvinnors och mäns upplevda hälsa. Flera sjukdomar som kvinnor drabbas av i större utsträckning tenderar att vara lägre prioriterade inom hälso- och sjukvården.

Rätt till jämställd och jämlik vård

Alla, oavsett kön eller könsidentitet, ska utifrån sina behov behandlas likvärdigt när det gäller resurser och insatser. En ojämställd tillgång till vård och omsorg, och olikheter i hälsotillståndet beroende på kön, påverkar kvinnors och mäns möjligheter till makt och inflytande, arbete, utbildning och försörjning.

Mot denna bakgrund genomför regeringen därför flera stora satsningar för att stärka kvinnors hälsa och utveckla den vård som riktas specifikt till kvinnor. Regeringens bedömning är att satsningar på att stärka bland annat bemanningen och kompetensförsörjningen i sin helhet inom förlossningsvården och den hälso- och sjukvård som rör kvinnors hälsa är angelägna. Syftet är att minska ojämställdheten mellan kvinnor och män, motverka sjukskrivningar hos kvinnor, och minska hälsoklyftorna i samhället.

Satsningar på förlossningsvården och kvinnors hälsa

Regeringen startade 2015 en satsning på att stärka förlossningsvården och kvinnors hälsa i övrigt. Området förstärktes med 200 miljoner kronor under 2015 och därefter med 400 miljoner kronor årligen under perioden 2016-2019. Fokus är att stärka kompetensförsörjningen, däribland bemanningen, inom förlossningsvården. Satsningen förs ut till landstingen genom en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Landstingen redovisar årligen erhålla medel via SKL. Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys har i uppdrag att följa och analysera satsningen.

Ytterligare 500 miljoner kronor tillförs den befintliga budgetsatsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa. Pengarna betalas ut under 2017, men får användas såväl 2017 som 2018. Tillskottet kommer att fördelas mellan landstingen efter befolkningsmängd och ska användas till stärka förlossningsvården och eftervården för förlösta kvinnor.

Satsningar med fokus på primärvården

Regeringen satsar 130 miljoner kronor per år på kvinnors hälsa med fokus på primärvården, mellan 2016-2019. Syftet är att stärka insatser i primärvården med särskild inriktning på socioekonomiskt utsatta områden.

Avgiftsfri mammografi

Regeringen har också gjort det nationella screeningprogrammet för mammografi avgiftsfritt. Det innebär att mammografi görs avgiftsfritt för kvinnor mellan 40 och 74 år i alla landsting från och med den 1 juli 2016. För detta har regeringen tillfört landstingen 100 miljoner kronor 2016 och 207 miljoner årligen därefter.

Kostnadsfria preventivmedel

Från den 1 januari 2017 blev de preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånen avgiftsfria för personer under 21 år. Satsningen beräknas till 27 miljoner kronor årligen. Syftet med reformen om kostnadsfria preventivmedel är att värna unga kvinnors rätt till sexuell hälsa utan oönskade graviditeter.

Jämställd hälsa: Nytt jämställdhetspolitiskt delmål

Det femte jämställdhetspolitiska delmålet är jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. En jämställd hälsa är ett mål i sig, men en god hälsa för kvinnor och män respektive flickor och pojkar bidrar även till ett jämställt och aktivt deltagande i samhället. En god folkhälsa handlar inte endast om att hälsan bör vara så god som möjligt, den bör också vara så jämlikt och jämställt fördelad som möjligt.

Delmålet jämställd hälsa avser fysisk, psykisk och sexuell/reproduktiv hälsa, och omfattar såväl förebyggande folkhälsoarbete som åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt hälso- och sjukvård.

När det gäller omsorg tar målet sikte på offentligt finansierad omsorg. Det obetalda omsorgsarbetet omfattas av delmålet en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Barnomsorgen omfattas av delmålet jämställd utbildning.

Delmålet är nytt som självständigt mål sedan november 2016. Läs mer om regeringens insatser för att uppnå delmålet i länken nedan.