Parisavtalets genomförande i fokus under FN:s årliga klimatmöte

Mellan den 7-18 november pågår FN:s klimatmöte COP22 i Marrakesh, Marocko. Mötet är det första av sitt slag sedan Parismötet förra året där världens länder för första gången enades om ett gemensamt klimatavtal. Under COP22 fortsätter det omfattande arbetet med att genomföra Parisavtalet.

Invigningen av COP22-mötet i Marrakesh
Invigningen av COP22-mötet i Marrakesh Foto: Gunilla Strömberg/Regeringskansliet

Parisavtalet var en milstolpe i klimatarbetet. I och med Parisavtalet åtar sig alla länder att bidra med allt ambitiösare åtaganden och genom en femårig cykel ska länder kontinuerligt öka sina åtaganden för att hålla den globala uppvärmningen långt under två grader Celsius, och helst under 1,5 grader.

I och med EU:s ratifikation av Parisavtalet den 4 oktober har Parisavtalet hunnit träda i kraft till COP22, vilket är tidigare än någon hade trott. Sverige ratificerade avtalet den 13 oktober och deltar därmed i det första partsmötet som hålls under COP22.

Parisavtalets regelbok en central fråga under mötet

I och med Parisavtalet åtar sig alla länder att bidra med allt ambitiösare åtaganden, och genom en femårig cykel ska länder kontinuerligt öka sina åtaganden. Under COP22 forsätter vi att driva på för ökad ambition. Centralt på COP22 är att nå framsteg i utvecklingen av Parisavtalets regelbok, bland annat ett gemensamt system, kallat transparensramverk, för att uppskatta och mäta av både utsläpp och upptag av växthusgaser. Det ska öka förståelsen kring och göra det möjligt att följa upp ländernas klimatåtaganden. Den globala översynen är central i avtalet för att länderna ska kunna ställa de åtgärder och planer som är planerade i förhållande till hur de globala utsläppen utvecklas.

Stöd till utvecklingsländer

Nyckeln till att minska de globala utsläppen är att rikare länder går före och minskar sina utsläpp, samt utvecklar och sprider lösningar, samtidigt som de ger utvecklingsländer stöd i sin klimatomställning och klimatanpassning. Under COP22 kommer en högnivådialog om finansiering äga rum med fokus på anpassningsfinansiering. Stödet ska omfatta såväl finansiering som teknikspridning och stärka länders kapacitet och förmåga att möta klimatförändringar, så kallad kapacitetsuppbyggnad. Det är viktigt för Sverige att det hålls en konkret dialog som kopplar till utvecklingsländernas prioriteringar och behov.

Givarländerna har i år presenterat en gemensam färdplan som beskriver hur stöd ska kanaliseras fram till 2020. Den kommer inte att förhandlas under COP22, men den utgör ett viktigt element för förhandlingsklimatet under mötet.

Samarbete andra sektorer inom samhället

En viktig del av COP22 är den så kallade aktionsagendan som ska skapa dialog med samhällets alla aktörer och synliggöra deras insatser. Regeringen stärker och utvecklar samarbetet med svenska aktörer inom näringslivet, kommuner, regioner och civilsamhället inom ramen för Fossilfritt Sverige.

Den svenska delegationen under COP22

Utvecklings- och klimatminister Isabella Lövin leder den svenska delegationen och förhandlingsarbetet och är på plats den 14- 18 november. Hon företräder Sverige vid högnivåsegmentet som öppnar den 15 november, vilket kommer att bli det första partsmötet under det nya Parisavtalet.

Den svenska delegationen består i övrigt av representanter från Miljö- och energidepartementet, UD, Finansdepartementet, Näringsdepartementet, Riksdagen, Sveriges ambassad i Marocko, Sametinget, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Sida med flera.