Regeringens insatser för ökad jämlikhet i skolan

Regeringens utbildningspolitik strävar efter att öka jämlikheten i skolan. Alla barn och unga ska ges förutsättningar att pröva och utveckla sin förmåga och sina kunskaper till sin fulla potential. Nedan listas några av de insatser regeringen gör för att öka jämlikheten i skolan.

Samverkan för bästa skola (alla skolformer)

Genom Samverkan för bästa skola har staten tagit ett större ansvar för att höja resultaten i skolor med låga studieresultat och tuffa förutsättningar. Inom Samverkan för bästa skola genomför Skolverket riktade insatser för att stödja utvecklingen i skolor med svåra förutsättningar och erbjuder där arbetssätt för skolutveckling som också kunnat lyfta skolor på andra håll i landet med motsvarande utmaningar. Insatserna ska stärka huvudmännens förmåga att planera, följa upp och utveckla utbildningen, dvs. stödja huvudmännen med att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet. Inom Samverkan för bästa skola finns även möjlighet till höjda lärarlöner på skolor med tuffa förutsättningar. Satsningen Samverkan för bästa skola utökas från och med 2017 till att även omfatta bland annat förskolan.

Fler anställda i förskoleklass och lågstadiet (förskoleklass, fritidshemmet, grundskolan och motsvarande skolformer)

Ett särskilt statsbidrag – lågstadiesatsningen – infördes hösten 2015. Satsningen är en del av regeringens investeringar för att alla barn och elever tidigt ska få det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen.

Skolkommissionen (alla skolformer)

Regeringen har tillsatt en Skolkommission som ska lämna förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad jämlikhet i skolan. Kommissionen ska bland annat:

  • analysera orsakerna till de fallande kunskapsresultaten och redovisa en samlad problembild och utifrån denna föreslå nationella målsättningar,
  • lämna förslag till en långsiktig plan med utvecklingsområden som utgår från de nationella målsättningarna för ett sammanhållet skolsystem,
  • lämna samhällsekonomiskt och budgetmässigt effektiva förslag inom de identifierade utvecklingsområdena och en tidsplan för genomförandet,
  • analysera och redovisa alternativa ambitionsnivåer för förslagen, och föreslå nödvändiga författningsändringar.

Skolkommissionen lämnar sitt slutbetänkande i april 2017.

Mindre barngrupper i förskolan och riktmärke (förskolan)

Regeringen genomför sedan 2015 en stor satsning för att stimulera huvudmännens arbete att se till att förskolans barngrupper har en lämplig sammansättning och storlek. Skolverket har fått i uppdrag att fördela statsbidrag till huvudmän för att minska barngruppers storlek i förskolan. Skolverket har i enlighet med ett uppdrag från regeringen återinfört ett riktmärke för barngruppernas storlek i förskolan i kommentar till de allmänna råden.

Nationella skolutvecklingsprogram (alla skolformer)

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram bestående av olika kompetensutvecklings- och stödinsatser riktade till huvudmän och skolor inom områden där det finns ett dokumenterat nationellt utvecklingsbehov. Insatserna innefattar såväl riktade som generella kompetensutvecklingsinsatser inom olika områden. Syftet med de nationella skolutvecklingsprogrammen är att utveckla och stärka utbildningen för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för att utvecklas så långt som möjligt. Insatserna ska bland annat ge lärare fler metoder i undervisningen för att kunna anpassa undervisningen efter elevers olika behov. De nationella skolutvecklingsprogrammen utvidgas från och med 2017 till att även omfatta kompetensutvecklingsinsatser för förskolepersonal.

Insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska (alla skolformer)

Skolverket fick 2015 i uppdrag att genomföra insatser för att stärka huvudmännens förmåga att erbjuda nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska en utbildning av hög och likvärdig kvalitet. Målet är att förbättra elevernas förutsättningar för goda kunskapsresultat inom grundskolan och motsvarande skolformer samt gymnasieskolans introduktionsprogram. Från och med 2017 utökas målgrupperna med bland annat förskolan och hela gymnasieskolan.

Nationell samling för läraryrket (alla skolformer)

I Nationell samling för läraryrket arbetar regeringen löpande tillsammans med arbetsmarknadens parter för att ta fram åtgärder i syfte att stärka läraryrket och få fler att vilja bli lärare, få fler att stanna i läraryrket och få utbildade lärare att återvända till skolan. Lärare, förskollärare, rektorer och förskolechefer behöver ges bättre möjligheter att utvecklas i sina professioner. För detta krävs insatser på både kort och lång sikt. En särskild utredare ska den 1 december 2017 lämna förslag som syftar till att ge bättre förutsättningar för lärare, förskollärare, rektorer och förskolechefer att utföra sina uppdrag och bland annat se över behörighets- och legitimationsreglerna.

Fler speciallärare och specialpedagoger fortbildning och personalförstärkning när det gäller specialpedagogiska insatser (alla skolformer)

Regeringen satsar stort på fler platser till speciallärar- och specialpedagogutbildningarna och bättre specialpedagogisk kompetens för att kunna möta varje elev utifrån dess förutsättningar. Regeringen ger dessutom möjlighet till ekonomiskt stöd till kommuner i behov att anställa fler speciallärare.

Lärarfortbildning för ökad specialpedagogisk kompetens (grundskolan, sameskolan)

Skolverket har fått uppdrag att genomföra fortbildning i specialpedagogik för lärare i grundskolan, utbildning vid särskilda ungdomshem och i sameskolan. Kompetensutvecklingsinsatsen innebär att fler lärare får ökade kunskaper om specialpedagogiska förhållningssätt, metoder och arbetssätt samt att fler lärare får förutsättningar för att utveckla undervisningen och lärmiljön så att den möter elevers olika behov och förutsättningar.

Speciallärarutbildning inom lärarlyftet (alla skolformer)

Regeringen har förbättrat förutsättningarna för lärare och förskollärare som fortbildar sig till speciallärare eller specialpedagog inom Lärarlyftet genom en ökning av statsbidraget från 2016. Lärarlyftet II utvidgades under 2016 till att utöver specialiseringen mot utvecklingsstörning även omfatta speciallärarexamen med specialiseringar mot språk-, skriv- och läsutveckling, matematik­utveckling, dövhet eller hörselskada, synskada och grav språkstörning.

Personalförstärkningar inom elevhälsan (alla skolformer, ej förskolan)

Regeringen satsar på att förstärka och utveckla elevhälsan för att öka tillgängligheten till och kvaliteten på elevhälsan. I satsningen ingår bl.a. statsbidrag för personalförstärkningar inom elevhälsan. Därutöver har Skolverket fått i uppdrag att under 2016 genomföra insatser för att förbättra det förebyggande och främjande arbetet inom elevhälsan i syfte att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.

Läxhjälp (grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer)

Skolhuvudmän och ideella organisationer kan sedan 2014 ansöka om ett statsbidrag för läxhjälp för alla elever i samtliga årskurser i grundskolan och motsvarande skolformer. Syftet med statsbidraget är dels att öka möjligheterna för alla elever att utvecklas så långt som möjligt i sitt lärande, dels att bidra till en ökad jämlikhet. I budgetpropositionen för 2017 angav regeringen att satsningen där ideella föreningar kan få statsbidrag för att erbjuda elever hjälp med läxor eller annat skolarbete bör utvidgas till att även omfatta gymnasieskolan och gymnasiesärskolan från och med 2017. Genom en utvidgning av satsningen skapas bättre förutsättningar för en jämlik skolgång.

Lovskola (grundskolan och motsvarande skolformer, gymnasieskolan)

Regeringen ger möjlighet för huvudmän att söka statsbidrag för lovskola då erfarenheter visar att lovskola kan utgöra ett viktigt komplement till elevens ordinarie utbildning och ge ökade förutsättningar att nå kunskapskraven och därmed behörighet till gymnasieskolans nationella program.

I budgetpropositionen för 2017 aviserade regeringen att det ska införas en skyldighet för huvud­männen att erbjuda lovskola till de elever i grundskolans årskurs 8 och 9 som riskerar att inte uppnå kunskapskraven för betyget E i ett eller flera ämnen och därmed riskerar att inte nå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskola ska även erbjudas de elever som har avslutat årskurs 9 utan att ha blivit behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Regeringen avser även att se över lovskolans omfattning och inriktning.

Försöksverksamhet utökad undervisningstid i svenska och svenska som andraspråk (grundskolan)

En fyraårig försöksverksamhet med utökad undervisningstid i svenska för elever i grundskolan har pågått sedan 2013. Statsbidrag utgår till huvudmän för skolor med elever i årskurs 1–9 som får undervisning i svenska eller svenska som andraspråk och som omfattar minst 105 timmar per läsår utöver den ordinarie undervisningen. Enligt Skolverket anser de medverkande skolorna att satsningen ökar de nyanlända elevernas chanser att nå målen. Försöksverksamheten förlängs till och med 2017 i avvaktan på en utvärdering av verksamheten.

Möjlighet till fjärrundervisning i modersmål och studiehandledning på modersmålet på entreprenad (grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan)

Från och med den 1 augusti 2016 finns möjlighet att bedriva fjärrundervisning på entreprenad, vilket kan bidra till en förbättrad modersmålsundervisning. Ytterligare medel avsätts för att öka antalet lärare i svenska som andraspråk och förlänga försöksverksamheten med ökad undervisningstid i svenska eller svenska som andraspråk för nyanlända elever i grundskolan.

Möjlighet för enskilda huvudmän som har kö till sina platser att inrätta en särskild kvot för elever som inte varit bosatta i landet längre än två år (grundskolan)

Från och med den 1 november 2016 kan fristående skolor göra undantag från sina urvalsregler. Det innebär att skolorna kan erbjuda ett begränsat antal elever till exempel nyanlända elever som inte har tillräckligt med kötid, plats på skolan. Den särskilda kvoten bör avse elever som varit bosatta i landet kortare tid än två år före skolstarten det aktuella läsåret.