Regeringens insatser inom området matematik, ett av de ämnesområden som mäts i TIMSS, TIMSS Advanced och PISA

Här presenteras ett urval av de investeringar som regeringen gör inom ämnesområdet matematik, ett av de ämnesområden som mäts i kunskapsmätningarna TIMSS, TIMSS Advanced och PISA.

Förtydligad läroplan för förskoleklass och fritidshem (förskoleklass och fritidshem)

För att höja den pedagogiska kvaliteten och öka likvärdigheten i skolan har två särskilda avsnitt om förskoleklassen och fritidshemmen införts i respektive läroplan. Det centrala innehållet i förskoleklassens avsnitt i läroplanerna är uppdelat bland annat i matematiska resonemang och uttrycksformer. Undervisningen i förskoleklass ska ta tillvara elevernas nyfikenhet och ge dem möjlighet att utveckla sitt intresse för matematik och förståelse för hur matematik kan användas i olika situationer. Eleverna ska därför utmanas och stimuleras att använda matematiska begrepp och resonemang för att kommunicera och lösa problem på olika sätt med olika uttrycksformer samt för att utforska och beskriva sin omvärld.

Obligatoriska bedömningsstöd i matematik (grundskolan och motsvarande skolformer)

Sedan 1 juli 2016 är det obligatoriskt för huvudmän i grundskolan att använda bedömningsstöd i matematik i årskurs 1. Från den 1 september är det obligatoriskt även i specialskolan och från och med den 1 januari 2017 kommer även grundsärskolan att omfattas. Syftet är att förbättra förutsättningarna för att tidigt identifiera elever som riskerar att inte nå de delar av kunskapskraven och elever som behöver extra utmaningar för att nå så långt som möjligt, så att relevanta stödinsatser sätts in när så behövs.

Ytterligare undervisningstid i matematik (grundskolan och motsvarande skolformer)

Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2013 utökades undervisningstiden med 120 timmar och den 1 juli 2016 trädde en lagändring i kraft som innebär att undervisningstiden utökats med ytterligare 105 timmar för att öka grundskoleelevernas kunskaper i matematik. I budgetpropositionen för 2017 aviserade regeringen förslaget att antalet timmar i matematik ska öka med 105 timmar i högstadiet från och med den 1 juli 2019, samtidigt som antalet timmar i elevens val minskar i motsvarande grad. En departementspromemoria, En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor, har tagits fram och remitterats. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Matematiklyftet och nationella skolutvecklingsprogram (alla skolformer)

I syftet att öka elevers måluppfyllelse i matematik har Skolverket haft regeringens uppdrag att mellan 2012–2016, i samverkan med Nationellt centrum för matematikutbildning vid Göteborgs universitet, svara för en ämnesdidaktisk fortbildningssatsning för matematiklärare och för att ge dem professionellt stöd genom matematikhandledare. Skolverket ska också svara för utbildning av matematikhandledare och rektorer. Matematiklyftet är förlängt och kommer att vara en del av de nationella skolutvecklingsprogrammen. Målet med Matematiklyftet är att utveckla undervisningen och fortbildningskulturen på längre sikt. Fortbildningen bygger på kollegialt lärande med stöd av handledare och didaktiskt stödmaterial. Stödmaterialet utgår från läroplanerna samt kurs- och ämnesplanerna i matematik och ska beakta aktuell och relevant forskning samt analyser av de svenska resultaten i de senaste internationella undersökningarna TIMSS och PISA. På Matematiklyftets lärportal finns det även stödmaterial för personal inom förskolan.

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram bestående av olika kompetensutvecklings- och stödinsatser riktade till huvudmän och skolor inom områden där det finns ett dokumenterat nationellt utvecklingsbehov. Insatserna innefattar såväl riktade som generella komptensutvecklingsinsatser inom olika områden. Syftet med de nationella skolutvecklingsprogrammen är att utveckla och stärka utbildningen för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för att utvecklas så långt som möjligt. Insatserna ska bl.a. ge lärare fler metoder i undervisningen för att kunna anpassa undervisningen efter elevers olika behov.

Nationella it-strategier för skolväsendet (alla skolformer, ej förskolan)

Regeringen gav den 24 september 2015 Skolverket i uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet. Strategierna ska bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet genom att den strategiska potential som it har tillvaratas i hela skolväsendet. Bland Skolverkets förslag märks förslag till omfattande förändringar i styrdokumenten, bland annat i ämnesplanen för matematik som innebär en förhöjd ambitionsnivå jämfört med i dag. Det finns även förslag till ändringar i kursplanen för att utveckla elevernas digitala kompetens och förmågor kopplade till programmering inom ramen för undervisningen i ämnet.

Läsa-skriva-räkna-garanti (förskoleklassen, grundskolan och motsvarande skolformer)

Regeringen avser införa en läsa-skriva-räkna-garanti. En utredare lämnade betänkandet På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik i september 2016 (SOU 2016:59). De viktigaste delarna i förslaget till åtgärdsgarantin är att:

  • elever i behov av stöd ska garanteras rätt till tidigt stöd i sin läs-, skriv- och matematikutveckling,
  • alla elever ska genomgå en obligatorisk kartläggning i språklig medvetenhet och matematiskt tänkande i förskoleklassen, och
  • elever i behov av stöd garanteras att personal med specialpedagogisk kompetens deltar i analys, planering och uppföljning av stödåtgärderna.

Åtgärdsgarantin planeras införas fullt ut från 1 juli 2018. Som ett led i införandet av garantin har flera insatser gjorts, såsom att regeringen avsatt betydande medel för att utbilda och säkerställa tillgången till fler speciallärare och specialpedagoger för att utveckla det specialpedagogiska arbetet och infört obligatoriska bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling samt kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1.