Flera internationella kunskapsmätningar aktuella just nu

Alla barn har rätt till en bra start i livet. Regeringen vill höja kunskapsresultaten och öka jämlikheten i skolan. Målet är en likvärdig skola där inget barn lämnas efter eller hålls tillbaka. I slutet av 2016 redovisas resultat av de internationella kunskapsmätningarna TIMSS, TIMSS Advanced och PISA. Här kan du läsa mer om dessa kunskapsmätningar och regeringens prioriteringar och insatser inom undersökningarnas fokusområden.

Foto: Folio bildbyrå

Sedan dag ett har regeringen prioriterat skolan, lärare och eleverna, genom stora investeringar i en stark och jämlik kunskapsskola. Regeringens investeringar i skolan syftar till att vända utvecklingen med de fallande kunskapsresultaten.

Det är en prioritering i tre delar:

  • investeringar för att tidigt ge elever det stöd de behöver,
  • att stärka läraryrkets attraktivitet så att fler vill bli lärare, fler lärare stannar i yrket och fler vill återvända till läraryrket, och
  • en jämlik skola för alla elever, exempelvis genom riktat stöd till de skolor som har lägst resultat och svårast förutsättningar.

Via länkarna nedan finns mer information om vad regeringen gör inom de ämnesområden som mäts i TIMSS, TIMSS advanced och PISA samt vad regeringen gör för likvärdigheten i skolan och för att klara lärarförsörjningen i framtiden.

Mer om regeringens investeringar för att öka jämlikheten

Mer om regeringens investeringar för att öka kunskaperna i matematik

Mer om regeringens investeringar för att öka kunskaper i naturvetenskap

Mer om regeringens investeringar för att öka läsförmågan

Mer om regeringens insatser för att klara lärarförsörjningen i framtiden

TIMSS

TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) riktar sig till elever i årskurs 4 och årskurs 8. I TIMSS undersöks elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap.

Utöver prov i naturvetenskap och matematik besvarar eleverna en enkät med bland annat frågor om sin bakgrund, sitt lärande samt engagemang och motivation i ämnena. Även lärare och rektorer får besvara frågor om till exempel undervisning, lärandemiljö, kompetensområden, engagemang och om elevernas inställning och beteenden. Föräldrarna till elever i fjärde klass får också besvara en enkät med frågor om hemmiljön och barnens aktiviteter utanför skolan kopplade till naturvetenskap och matematik.

Den första TIMSS studien genomfördes 1995. Sedan dess har TIMSS genomförts vart fjärde år. Sverige har deltagit i TIMSS med elever från årskurs 8 år 1995, 2003, 2007 och 2011 och med elever i årskurs 4 år 2007 och 2011.

TIMSS Advanced

TIMSS Advanced (Trends in International Mathematics and Science Study) riktar sig till elever på naturvetenskapsprogrammet och tekniska programmet i gymnasieskolan. Eleverna testas på två områden, dels ämneskunskaper men också kognitiva färdigheter. I matematik prövas elevers kunskaper i geometri, algebra och matematiska funktioner. I fysik undersöks elevers kunskaper i mekanik, värme och temperatur, elektricitet och magnetism samt atom- och kärnfysik.

Utöver proven besvarar eleverna en enkät med frågor om bland annat bakgrund, engagemang och motivation. Dessutom besvarar skolornas rektorer och lärare frågor om exempelvis lärandemiljö, kompetens och engagemang, samt elevernas inställning och beteende. Enkätsvaren ger bakgrundsinformation om resultaten av proven.

Studien har genomförts vid tre tillfällen: 1995, 2008 och 2015.

PISA

PISA (Programme for International Student Assessment) är världens största elevstudie. PISA är ett OECD-projekt och i studien deltar både OECD-länder och icke OECD-länder. PISA undersöker 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Ämnena turas om att vara huvudämne. Dessutom samlas data in om elevers värderingar och attityder. Syftet med PISA är att undersöka i vilken grad respektive utbildningssystem bidrar till att 15-åringar som snart avslutar den obligatoriska skolan är rustade att möta framtiden.

Utöver proven har eleverna besvarat en enkät med bland annat frågor om sin bakgrund, sitt lärande samt engagemang och motivation att lära sig ämnena. Rektorerna på de utvalda skolorna har fått besvara en enkät om hur undervisningen organiseras.

PISA startade år 2000 och har sedan dess genomförts vart tredje år.