Finansministrar eniga om satsningar på investeringar i Europa

När EU-ländernas finansminister träffades inom ramen för Ekofin-rådet den 6 december låg en ovanligt omfattande agenda på bordet. Rådet förlängde bland annat den europeiska investeringsfonden, Efsi. I och med mötet så kan nu också den så kallade planeringsterminen starta.

Wolfgang Schäuble och Magdalena Andersson
Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble och Magdalena Andersson stämde av ståndpunkter inför Ekofinmötet 6 december. EU:s gemensamma insatser för att stärka förutsättningarna för strategiska investeringar i unionen var en av Ekofinmötets huvudpunkter. Foto: Sverige EU-representation

Förlängning av fonden för strategiska investeringar

Den Europeiska garantifonden för strategiska investeringar, Efsi, ingår i den europeiska investeringsplanen som är avsedd att komplettera nationella åtgärder för att stärka konkurrenskraft, tillväxt och hållbar utveckling.

Rådet blev ense om en förlängning av Efsi från 2018 till 2020. Enligt EU-kommissionen förväntas Efsi, i och med förlängningen, generera privata och offentliga investeringar på totalt minst 500 miljarder euro.

- Det är en hel del svenska företag som har fått lån via Efsi och när fonden nu förlängs så finns det möjlighet för flera innovativa företag att söka stöd. Det gäller både direkt via EIB och Almi eller Norrlandsfonden, sade finansminister Magdalena Andersson efter mötet.

Fondens övergripande syfte är att skapa mervärde genom att önskvärda investeringar som inte hade gjorts annars nu kan ske. Det gäller inte minst investeringar med hög risk och investeringar bland små och medelstora företag. I mötesbeslutet ingår också förbättringar inom rådgivning, bättre geografisk spridning och starkare fokus på klimatinvesteringar.

Överenskommelsen i rådet ska nu godkännas av Europaparlamentet.

Den europeiska planeringsterminen och stabilitetspakten

Finansministrarna diskuterade den årliga tillväxtöversikten för 2017 och andra dokument som ligger till grund för planeringsterminen för 2017, som nu inleds. Det övergripande syftet är bland annat att identifiera makroekonomiska obalanser. Generellt sett gäller att ökade investeringar, strukturreformer och ansvarsfull finanspolitik är avgörande för återhämtningen i Europas ekonomier.

Arbetet med nästa års termin avslutas i juli.

Rådet fattade också beslut om förenkling och förbättrad transparens i EU:s finanspolitiska ramverk, vilket ska underlätta medlemsländernas arbete med att upprätthålla den så kallade stabilitets- och tillväxtpaktens principer.

Kampen mot skatteflykt

Rådet diskuterade förslaget om att ändra direktivet om skatteflykt för att hantera så kallade hybridarrangemang också med länder utanför EU.

Syftet är att hindra bolag att utnyttja olikheter i nationella skattesystem för att undvika skattskyldighet. Direktivet är i huvudsak i linje med OECD-rekommendationer.

Slutsatser om företagsbeskattning

Rådet antog slutsatser om riktlinjer för det fortsatta arbetet med det förslag om en konsoliderad bolagsskattebas som presenterades för EU:s finansministrar tidigare i höstas.

Ytterligare frågor

Rådet fick information om arbetet med bekämpning av finansiering av terrorism, bankunionen, valutaunionen EMU och skatt på finansiella transaktioner. Tio EU-länder samarbetar om att införa en sådan skatt (Sverige deltar inte).

Finansministrarna hade en inledande diskussion om ett nytt förslagspaket för att ytterligare minska riskerna i banksektorn. Förslagen handlar om kapitaltäckning och minimikrav för nedskrivningsbara skulder vid kris.

Rådet diskuterade också åtgärder mot penningtvätt, ett nytt förslagspaket om moms på digitala tjänster och utvecklingen av kapitalmarknadsunionen.

Producerat av EU-representationen

Slovakiska EU-ordförandeskapet

Mer om arbetet i rådet för ekonomiska och finansiella frågor, Ekofin