Stödinsatser till personer med funktionsnedsättning

Regeringens funktionshinderspolitik berör alla politikområden. Stödinsatserna inom LSS och assistansersättningen är en del av funktionshinderspolitiken. Lagstiftningen är drygt tjugo år gammal. Därför tillsatte regeringen 2016 en statlig utredning för modernisera och se över de två lagarna. Nedan följer en sammanställning av de olika initiativ regeringen tagit kring assistans och LSS under mandatperioden 2014-2018.


Två kvinnor sitter på en balkon och samtalar.
Utgångspunkten är en lagstiftning som innebär att den som har behov av stöd får det och som främjar att alla människor – flickor, pojkar, kvinnor och män – oavsett funktionsnedsättning kan vara delaktiga i samhällslivet. Foto: Åke Nyqvist/Folio

Syftet med uppdraget att se över lagstiftningen är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. I uppdraget ingår också att skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans och att få till stånd mer ändamålsenliga insatser i LSS.

Detta gör regeringen inom LSS och assistansområdet

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och assistansersättningen enligt socialförsäkringsbalken. Syftet är att få till stånd mer ändamålsenliga insatser i LSS, att lagstiftningen ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet och att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans.

Utredaren ska göra en grundläggande översyn av nödvändiga förändringar i regelverket. Många av de frågor som uppmärksammats genom åren angående assistansersättningen kvarstår och nya har tillkommit. Det finns även anledning att utreda hur de insatser som regleras i LSS utvecklats och hur insatserna förmår uppfylla syftet med lagstiftningen. Det gäller särskilt möjligheten till arbete, studier och meningsfull sysselsättning.

Som lagstiftningen ser ut idag finns risk för brister i likvärdighet och rättssäkerhet. Reglerna är komplicerade och öppnar för tolkningsmöjligheter, särskilt när det gäller assistansersättningen. Assistansersättningens ersättningssystem med schablonbelopp och de vinstdrivande företagens roll i kostnadsutvecklingen av assistansersättningen ska ses över. En annan svårighet när det gäller personlig assistans är det delade huvudmannaskapet, främst det mellan stat och kommun, bland annat på grund av risken för kostnadsövervältringar.

Regeringen värnar om LSS och assistansersättningen. Flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning ska ha tillgång till insatser som främjar jämlikhet i levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet. Stödinsatser liksom samhället i övrigt ska utformas utifrån jämställdhets- och barnrättsperspektiv. Detta är viktiga utgångspunkter för utredningen.

Fortsatt arbete med assistansersättningen

Utgångspunkten är en lagstiftning som innebär att den som har behov av stöd får det och som främjar att alla människor – flickor, pojkar, kvinnor och män – oavsett funktionsnedsättning kan vara delaktiga i samhällslivet.

Regeringen tolkar inte lagstiftning, utan den uppgiften ligger på de tillämpande myndigheterna och domstolarna. Det är Försäkringskassan som tillämpande myndighet som tolkar lagstiftningen när det gäller assistansersättningen och kommunerna som tillämpande myndigheter som tolkar lagstiftningen när det gäller personlig assistans enligt LSS. Förtydligande tolkningar av bestämmelser i lag och förordning samt prejudikat kommer från domstolarna. Att prejudicerande domar påverkar tolkningen av lagstiftningen i Sverige är ett led i rättssamhället. Om riksdag och regering inte anser att utfallet stämmer överens med lagens syfte så kan lagarna ändras. Då behöver behovet av en ändring och konsekvenserna av en sådan ändring först utredas. Regeringen vidtar följande åtgärder:

Utredare ser över utveckling och marknad

Utredaren Stig Svensson ska se över assistansersättningens utveckling och hur marknaden för anordnare av personlig assistans har vuxit fram. Det beslutade Socialdepartementet den 4 april 2017.

Artikel: Stig Svensson ser över assistansmarknadens utveckling

Konsekvensanalys avseende domar

Försäkringskassan och Socialstyrelsen ska utreda konsekvenserna för flickor, pojkar, kvinnor och män med assistansersättning av de domar från Högsta förvaltningsdomstolen som rör det så kallade femte grundläggande behovet. Behovet innebär "annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade". Försäkringskassans analys ska även omfatta skäl för avslag, indragningar och avslut av assistansersättningen. Socialstyrelsen ska särskilt titta på hur domarna påverkat kommunernas beviljanden av insatser enligt LSS. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 15 december 2017.

Kartläggning av kommunernas stöd för egenvård

Socialstyrelsen ska kartlägga vilket stöd som lämnas av kommuner till personer med funktionsnedsättningar som har behov av hjälp med genomförande av så kallade egenvårdsinsatser. I uppdraget ingår även att undersöka i vilken utsträckning kommuner samverkar med landstingen i frågor som rör egenvård för denna målgrupp. Socialstyrelsen ska återrapportera uppdraget till Regeringskansliet senast den 1 december 2017.

Anmälningsskyldighet vid indrag av assistansersättning

Socialstyrelsen och Försäkringskassan får i uppdrag att analysera om Försäkringskassan bör få en specifikt angiven skyldighet att skyndsamt anmäla till kommunen när en person får indragen assistansersättning. I uppdraget ingår också att Socialstyrelsen ska analysera om kommunen bör få en skyldighet att, när en sådan anmälan mottagits, ta kontakt med den enskilde i fråga om en utredning enligt LSS. Myndigheterna ska vid behov lämna författningsförslag. Socialstyrelsen och Försäkringskassan ska gemensant redovisa uppdragets första del till Regeringskansliet senast den 1 september 2017. Socialstyrelsen redovisar uppdragets andra del senast den 1 september 2017.

Tillståndsgivning och tillsyn av anordnare av assistans

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska redovisa en handlingsplan på hur myndigheten avser att utveckla arbetet med tillståndsgivning och tillsyn av anordnare av assistans enligt socialförsäkringsbalken om stöd och service till vissa funktionshindrade. IVO ska också redovisa vidtagna åtgärder och resultat under året. Handlingsplanen ska redovisas senast den 28 april 2017 och en samlad redovisning lämnas till Regeringskansliet senast den 28 februari 2018.

Analys av assistansmarknaden

Inspektionen för socialförsäkring (ISF) ska genomföra en kartläggning och analys av marknaden för anordnare med tillstånd att bedriva personlig assistans. ISF ska bland annat kartlägga och analysera marknadens aktörer, deras lönsamhet, spridningen i lönsamhet samt brister i marknads- och konkurrensförhållande. ISF ska återrapportera uppdraget till Regeringskansliet senast den 15 december 2017.

Rapport från ISF överlämnas till utredning

Den 15 december i år mottog Åsa Regnér en rapport från ISF om sjukvårdande insatser och personlig assistans (2016:6). Rapporten har överlämnats till utredningen Översynen av insatser enligt LSS och assistansersättningen (S2016:3).

Den enskilde ska ha goda levnadsvillkor

Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar goda levnadsvillkor, att de får det stöd de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

LSS ger förutom rätt till personlig assistans också rätt till nio andra insatser för särskilt stöd och särskild service som människor kan behöva utöver det som de kan få genom annan lagstiftning. LSS är ett komplement till andra lagar, såsom Socialtjänstlagen. De tio stödinsatserna är:

1 Rådgivning och annat personligt stöd
2 Personlig assistans
3 Ledsagarservice
4 Kontaktperson
5 Avlösarservice i hemmet
6 Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
7 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
8 Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn eller ungdom
9 Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad
10 Daglig verksamhet

Nio av de tio stödinsatserna har kommunen som huvudman. För stödinsatsen Rådgivning är landstingen huvudman. Staten tar över ansvaret för stödinsatsen Personlig assistans när brukarens grundläggande behov av stöd överstiger 20 timmar per vecka. Då får brukaren statlig assistansersättning.

Personlig assistans enligt LSS och Assistansersättningen

Den som beviljas personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till personlig assistans för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. För att beviljas statlig assistansersättning krävs ett grundläggande behov på minst 20 timmar.

Personlig assistans ska vara ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal assistenter till den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sina grundläggande behov (hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av- och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade). Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till personlig assistans för andra personliga behov.

Den assistansberättigade kan välja att få assistansen genom kommunen eller få ekonomiskt stöd och själv vara arbetsgivare eller anlita t.ex. ett kooperativ eller annan utförare. Kommunen är ansvarig för kostnaden för personlig assistans när de grundläggande behoven uppgår till högst 20 timmar per vecka. Den som har behov av att personlig assistans för sina grundläggande behov mer än 20 timmar per vecka har rätt att få assistansersättning. Rätten till denna ersättning kan du läsa om här 51 kap. socialförsäkringsbalken (2010:110), SFB.

Försäkringskassan beslutar om och betalar ut assistansersättningen.

Kontroll, likvärdighet och rättssäkerhet inom assistansersättningen

Regeringen värnar om en hållbar utveckling av assistansersättningen. Försäkringskassan har därför fått ett nytt mål för assistansersättningen i regleringsbrevet för 2017. Målet innebär att Försäkringskassans arbete med assistansersättning ska präglas av hög kvalitet och rättsäkerhet. Det är genom en likformig och god rättstillämpning i landet som det säkerställs att människor får den ersättning de har rätt till. Försäkringskassan ska verka för att utredningar, försäkringsmedicinska utredningar och läkarutlåtandena håller hög kvalitet. Försäkringskassan ska även säkerställa en god kontroll för att motverka överutnyttjande och brottsligt nyttjande med ett särskilt fokus på den ökande timutvecklingen.

Kostnaderna för assistansersättningen har nästan förbubblats de senaste tio åren. Kostnadsökningen kan fram till 2010 delvis förklaras med att antalet brukare har ökat, men därefter har kostnadsökningen framförallt drivits av ett ökat antal beviljade timmar. 2005 valde ungefär 60 procent av brukarna kommunen som anordnare. Motsvarande siffra för 2015 var ungefär 25 procent. Denna utveckling innebär en förskjutning mot att vinstdrivande företag idag är den vanligaste driftsformen för personlig assistans och assistansföretagen.

Försäkringskassan har i oktober 2016 infört efterskottsutbetalningar av assistansersättning i stället för utbetalning i förskott. Efterskottsutbetalning stämmer med överens med lagens avsikt och gör det möjligt för Försäkringskassan att ha en bättre kontroll på utbetalade pengar.

 

Fakta

Grundläggande behov
Hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av- och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade

Personlig assistans enligt LSS, kommunalt
När det grundläggande behovet understiger i genomsnitt 20 timmar i veckan betalar kommunen för assistansen.

Statlig assistansersättning
När det grundläggande behovet överstiger i genomsnitt 20 timmar i veckan betalar staten för assistansen.