Regeringens insatser för en fredligare värld

Behovet av fred i världen är större än på länge. Antalet konflikter har de senaste åren ökat. Våldet i länder som Syrien, Jemen och Afghanistan har raderat decennier av ekonomisk, social och politisk utveckling. Klimatförändringar, med tillhörande torka, översvämningar eller brist på färskvatten accelererar och spär på redan existerande utmaningar i sviktande stater.

Isabella Lövin i flyktinglägret Dadaab i Kenya.
Isabella Lövin i flyktinglägret Dadaab i Kenya. Foto: Annika Flensburg/Regeringskansliet

Krig resulterar alltid i ofantligt mänskligt lidande och brott mot de mänskliga rättigheterna. Väpnade konflikter ger upphov till negativa spiraler som är svåra att vända. För att på allvar hantera grundorsakerna bakom fattigdom och konflikt, behöver förmågan att bidra till hållbar fred förstärkas. För regeringen är detta ett prioriterat område där flera olika åtgärder samverkar:

Regeringen har nyligen inrättat en ny stödfunktion på Utrikesdepartementet med uppgift att stärka samarbetet mellan diplomati och utvecklingsarbete i ett antal prioriterade konfliktområden. Till satsningen hör även en handfull särskilt rekryterade diplomater som ska bidra med ny kunskap till ambassadernas redan pågående fredsfrämjande arbete i fält. Syftet är att stärka förmågan att driva politisk förändring samt ta dialog och förhandlingsinitiativ. Det handlar om att skapa fördjupad förståelse av komplexa konflikter, identifiera möjliga vägar mot lösningar, föra samman parter och att främja dialog som ett verktyg.

Den 1 januari trädde Sverige in i FN:s säkerhetsråd. Medlemskapet i säkerhetsrådet är en mycket viktig del i arbetet för fred. Det kommer att fokusera på att stärka FN:s konfliktförebyggande perspektiv, FN:s effektivitet samt kvinnor, fred och säkerhet. Sverige kommer dessutom att vara ordförande i arbetsgruppen för barn i väpnad konflikt.

På internationell nivå är Sverige aktivt även utanför säkerhetsrådet, inte minst inom den internationella dialogen för freds- och statsbyggnad som leds av Isabella Lövin tillsammans med Sierra Leones finansminister Momodu Lamin Kargbo. Dialogen förs mellan givarländer, sviktande stater och civila samhället och har utvecklat metoderna för att arbete med freds- och statsbyggnad i sviktande stater. Isabella Lövin stod värd för ett internationellt högnivåmöte i Stockholm under våren 2016 då Stockholmsdeklarationen antogs och deltagarna åtog sig att öka insatserna för att komma åt grundorsakerna till krig och konflikter.

Allt bistånd ska konfliktssäkrats och arbetet för att förebygga krig och konflikter har stärkts inom utvecklingssamarbetet. Redan hösten 2014 lades konfliktperspektivet till i SIDA:s myndighetsinstruktion. Regeringen har även återupptagit biståndet till Irak för att kunna vara med och bidra till återuppbyggnaden av landet och Sverige kommer fortsatt att vara engagerat i fredsarbetet i Colombia liksom Somalia och en rad andra länder. Regeringen har också tagit fram en femårig biståndsstrategi för Syrienkrisen som ska bidra till att lägga grunden för en kommande fred och komplettera det omfattande humanitära stödet till kvinnor, män och barn som drabbas av konflikten.

Genom den feministiska utrikespolitiken utvecklas stödet till kvinnors meningsfulla deltagande i fredsansträngningar före, under och efter konflikter. Att kvinnor ska medverka på samma villkor som män i alla delar av samhället är en självklarhet.

Fredsbyggande på flera nivåer

Fredsbyggnad är ett långsiktigt arbete som bör genomsyra och inkludera hela samhällen.

På lokal nivå ger Sverige stöd till konfliktlösning genom insatser från lokala organisationer som känner till förutsättningarna på plats, till exempel genom att lösa konflikter kring tillgång till vatten, markägandefrågor, eller boskapstvister.

På nationell nivå ger Sverige omfattande stöd till institutionsutveckling, uppbyggnad av rättstaten och förbättrad samhällsservice. Sverige stödjer även nationella initiativ för fredsbyggnad, försoning, övergångsrättvisa och medling. Insatserna kan bestå i att avväpna och återintegrera tidigare kombattanter eller att reformera säkerhetssektorn för att öka civil insyn och kontroll. Ytterligare ett område är stabilisering där utvecklingsinsatser kan komplettera militära insatser och bidra till ökad stabilitet i områden som drabbats av väpnad konflikt.

Sverige arbetar också aktivt för att stärka konfliktförebyggande och fredsbyggande på regional nivå, till exempel genom att analysera regionala konflikttrender och hantera dem så tidigt som möjligt. Frågor som små och lätta vapen, migration, tillgång till vatten och andra naturresurser samt krisförebyggande är av stor relevans att hantera på regional nivå.

Stöd genom FN, Världsbanken och EU

Sverige är en stor givare till både FN och Världsbanken. Agenda 2030, som är det globala utvecklingsramverket, är en avgörande faktor för fredsbyggande. Det globala målet som handlar om fredliga och inkluderande samhällen är en ny och unik möjlighet att internationellt fokusera på fredsbyggande.

I den banbrytande FN-resolutionen om en ny fredsbyggandearkitektur (UNSCR 2282) lyfts begreppet "sustaining peace" fram. Det är ett brett begrepp som innefattar alla delar av en konflikt - före, under, efter - och innebär en möjlighet att stärka FN:s konfliktförebyggande och fredsbyggande kapacitet.

Världsbankens fokus på sviktande och konfliktdrabbade länder har ökat kraftigt på senare år och fredsbyggande betraktas numera som en huvudfråga. En liknande utveckling sker i såväl den afrikanska som den asiatiska utvecklingsbanken.

Sverige arbetar även till stor del genom EU inom konfliktförebyggande och fredsbyggande. Detta inkluderar ett brett spektrum av insatser, från militära fredsoperationer till civil krishantering och utvecklingssamarbete.

Kontakt

Mikaela Kotschack Thurn
Pressekreterare hos minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister Isabella Lövin
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-062 90 04
e-post till Mikaela Kotschack Thurn, via registrator