Fakta om migration och kriminalitet i Sverige

Den senaste tiden har det spridits onyanserad och ibland helt felaktig information om Sverige och svensk migrationspolitik. Här bemöter Utrikesdepartementet några av de vanligaste påståendena.

Påstående: "Det är inte länge sedan som Sverige upplevde sin första islamistiska terrorattack"

Fakta: Det enda kända försöket till en sådan attack inträffade 2010. Ingen dödades utöver gärningsmannen.

Sedan detta svar skrevs har fyra personer dödats i ett attentat som ägde rum i centrala Stockholm den 7 april 2017. Motiven bakom detta dåd är fortfarande inte helt klarlagda.

Påstående: "Det har skett en stor ökning av vapenvåld i Sverige"

Fakta: Våldet har generellt sett minskat i Sverige de senaste 20 åren. Samtidigt visar återkommande undersökningar att människor i Sverige och även andra västländer har en uppfattning om att våldet tvärtom ökar. Föreställningar om ökat våld har kopplats ihop med antalet invandrare i Sverige. Men samtidigt visar forskning att det inte finns belägg för att invandring skulle leda till ökad brottslighet. Trots att antalet invandrare i Sverige ökat sedan 1990-talet har utsattheten för våldsbrott minskat.

Uppgifter från den nationella trygghetsundersökningen (NTU) visar att när det gäller dödligt våld syns totalt sett en nedåtgående trend de senaste 25 åren. Nivån 2015, då totalt 112 fall av dödligt våld konstaterades, var dock högre än på många år.

Studier av Brottsförebyggande rådet visar att det dödliga skjutvapenvåldet inom ramen för kriminella konflikter har ökat. Antalet bekräftade eller sannolika skjutningar var 20 procent fler 2014 än 2006. Statistik visar också att 17 personer dödades med skjutvapen år 2011, medan motsvarande antal år 2015 var 33.

Siffror från United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC) visar att det år 2012 begicks 0,7 mord per 100 000 invånare i Sverige. Motsvarande siffra för USA var 4,7 och för Venezuela 53,7.

Källa: https://www.unodc.org/gsh/en/data.html

Påstående: "Det har skett en stor ökning av antalet våldtäkter i Sverige"

Fakta: Antalet anmälda våldtäkter i Sverige har ökat. Men våldtäktsbegreppet har vidgats över tid, vilket gör det svårt att jämföra siffrorna. Det blir också missvisande att jämföra med andra länder eftersom många handlingar som betraktas som våldtäkt enligt svensk lag inte anses vara våldtäkt i många andra länder.

Till exempel: Om en kvinna i Sverige anmäler att hon blivit våldtagen av sin make varje kväll under ett års tid räknas det som 365 separata brott medan det i de flesta andra länder skulle registreras som ett enda, eller inget, fall.

Viljan att rapportera skiljer sig även avsevärt åt mellan olika länder. I ett samhälle där det talas öppet om dessa brott, och där offren inte skuldbeläggs, kommer även fler fall att rapporteras. Sverige har medvetet arbetat för att skapa ett klimat där kvinnor känner att de kan rapportera alla brottsliga handlingar.

Läs mer om våldtäkt i lagens mening:

  • http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19620700.htm#K6
  • https://www.bra.se/download/18.37179ae158196cb172d6047/1483969937948/2017_1_Nationella_trygghetsundersokningen_2016.pdf

Påstående: "Flyktingar ligger bakom den ökade brottsligheten, men det mörkar myndigheterna"

Fakta: Enligt Brottsförebyggande rådets (Brå) nationella trygghetsundersökning utsattes drygt 13 procent av befolkningen för brott mot enskild person under 2015. Det är en ökning jämfört med föregående år, men på ungefär samma nivå som 2005.

Brå har genomfört två studier där representationen av personer med utländsk bakgrund bland brottsmisstänkta studeras, senast 2005. Studierna visar att majoriteten av de som är misstänkta för brott är födda i Sverige av två svenskfödda föräldrar. Studierna visar också att den alldeles övervägande majoriteten av de personer som har utländsk bakgrund inte är misstänkta för något brott.

Personer med utländsk bakgrund är oftare misstänkta för brott än personer med svensk bakgrund. I den senare studien är det 2,5 gånger så vanligt att utrikesfödda är misstänkta för brott jämfört med svenskfödda med föräldrar födda i Sverige. Forskare på Stockholms universitet har i en senare studie visat att huvudskillnaden i brottslighet mellan invandrare och övriga befolkningen berodde på skillnader i socioekonomiska uppväxtförhållanden i Sverige. Det handlar då om faktorer som föräldrarnas inkomst och sociala förhållanden i det bostadsområde individen har vuxit upp i.

Läs mer på Stockholms Universitets webbplats

Svenska myndigheter har inget att vinna på att mörka statistik och fakta utan eftersträvar en öppen och faktabaserad dialog. Sverige är ett öppet samhälle som styrs av en offentlighetsprincip som innebär att allmänheten, t ex enskilda individer och företrädare för media, har rätt till insyn i och tillgång till information om statens och kommunernas verksamhet.

Påstående: "I Sverige finns ett antal no-go-zones där kriminalitet och gäng har tagit över och dit blåljus-tjänsterna inte vågar åka"

Fakta: Nej. I en rapport som släpptes i februari 2016 pekar Polismyndigheten ut 53 bostadsområden runt om i landet som i allt större utsträckning har kommit att präglas av brottslighet, social oro och otrygghet. De här platserna har felaktigt pekats ut som "no-go-zoner". Sant är dock att i flera av de här områdena har polisen svårt att genomföra sitt uppdrag, men det är inte så att polisen inte åker dit eller att svensk lagstiftning inte skulle gälla.

Orsakerna till problemen i de här områdena är komplexa och mångfacetterade. För att vända utvecklingen krävs det insatser från hela samhället och på alla nivåer.

Läs mer på Polisens webbplats

Påstående: "Den höga invandringen gör att Sverige närmar sig systemkollaps"

Fakta: Nej. Svensk ekonomi är stark. Trots höga kostnader för invandring redovisade Sverige ett överskott i de offentliga finanserna under 2015 och prognoserna pekar på att överskottet förstärks till år 2020.

Dessutom har Sverige under de senaste två åren haft en av Europas högsta tillväxttakter. Ungdomsarbetslösheten har minskat kraftigt och ligger på sin lägsta nivå på 13 år och långtidsarbetslösheten (12 månader eller längre) är den lägsta i EU.

Dessutom har World Economic Forum pekat ut Sverige som det land som ligger bland de främsta i många internationella rankingar.

Läs mer på World Economic Forums webbplats

Ett stort antal människor har sökt skydd i Sverige. Under 2015 sökte nära 163 000 människor asyl. De åtgärder som regeringen därefter har vidtagit, däribland tillfälliga ID- och gränskontroller,och den nya tillfälliga asyllagstiftningen, har gjort att färre personer nu söker asyl i Sverige.

Läs mer på Migrationsverkets webbplats

Sverige behöver invandring för att kompensera för det sjunkande antalet inrikesfödda.

Läs mer om migrationens historia i Sverige

Påstående: "Muslimerna är snart i majoritet i Sverige"

Fakta: Nej. Det bor uppskattningsvis några hundratusen människor i Sverige som har sin bakgrund i huvudsakligen muslimska länder. Men den siffran säger ingenting om hur många som är religiösa eller inte.

De muslimska trossamfunden har cirka 140 000 medlemmar. Det är ungefär 1,5 procent av Sveriges befolkning. De största trossamfunden är Svenska kyrkan, Pingströrelsen och Romersk-Katolska kyrkan. 6,2 miljoner av Sveriges tio miljoner invånare är medlemmar i Svenska Kyrkan.

Inom många samhällsområden finns fördomar och negativa attityder mot muslimer. En rapport som Diskrimineringsombudsmannen publicerade 2015 visar att islamofobi tar sig uttryck i exempelvis hot, våld, glåpord, mediala påhopp, trakasserier i skolan och sämre möjligheter att få en anställning.

Läs mer på Diskrimineringsombudsmannens webbplats