Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd – vecka 8

Ukrainas utrikeminister ledde i tisdags en debatt i säkerhetsrådet på temat konflikter i Europa (se länk nedan). En sådan debatt har inte genomförts i rådet sedan 90-talet i samband med krigen på Balkan. Debatten inleddes med en tyst minut för den ryske FN-ambassadören, Vitalij Tjurkin, som plötsligt gick bort i måndags.

Drygt 50 talare deltog under mötet. Sverige representerades av kabinettsekreterare Annika Söder. Överlag blev det inte alldeles oväntat ett fokus på situationen i Ukraina och den ryska aggressionen. Ett brett stöd uttalades för Ukrainas sak.

Säkerhetsrådets öppna debatt om konflikter i Europa (Sveriges inlägg görs efter 1:23:05)

Situationen i Ukraina var också framträdande då rådet i onsdags briefades av Österrikes utrikesminister, Sebastian Kurz, i egenskap av ordförande för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). En sådan briefing äger rum varje år. Vid sidan av situationen i Ukraina gick Kurz igenom det österrikiska OSSE-ordförandeskapets tre prioriteringar: hantering av konflikter, bekämpande av radikalisering samt förtroendebyggande arbete.

Säkerhetsrådets månatliga möte om den humanitära situationen i Syrien genomfördes i tisdags. Det är snart sex år sedan konflikten utlöstes i Syrien och FN:s undergeneralsekreterare för humanitära frågor, Stephen O'Brien, konstaterade att landet förstörts totalt under dessa år. Positivt från rådets slutna överläggningar efter O'Briens briefing var att enigheten från januari månad kunde bibehållas, och att samtalsklimatet rådsmedlemmarna emellan inte var lika infekterat som i slutet av förra året. Rådet uttryckte samfällt oro över bristande humanitärt tillträde och påkallade en utökning av vapenstilleståndet. Japan, som är så kallad pennhållare tillsammans med Sverige och Egypten, höll ett inlägg å samtliga tre länders vägnar.

Efter diskussionen om Syrien höll rådet ett extrainsatt möte om FN:s fredsbevarande insats i Västsahara, MINURSO. Diskussionen fokuserade återigen på genomförandet av rådets resolution 2285 om återupprättande av MINURSO:s fulla funktionalitet, som antogs efter att Marocko i mars 2016 beslutat att utvisa ett antal personer i FN-insatsen. Denna fråga har sedan en tid tillbaka återkommit varje månad i säkerhetsrådet (se också veckobrev 4).

I torsdags förlängde rådet mandaten för såväl FNs fredsbyggandekontor i Guinea-Bissau (UNIOGBIS) som sanktionsregimen mot Jemen. På förslag från Sverige under de förhandlingarna som föregått antagandet stärktes genderperspektivet i UNIOGBIS mandat. Efter dessa beslut hade rådet två viktiga möten bakom lyckta dörrar om Sydsudan respektive Demokratiska republiken Kongo (DRK). FN redogjorde för en kraftigt försämrad säkerhetssituation i Sydsudans nordöstra delar, och en mycket allvarlig situation vad gäller respekten för mänskliga rättigheter. Oron är påtaglig i rådet för fredsprocessens bärkraft. I denna kontext var det välkommet att man efter mötet kunde uttala ett samfällt och tydligt stöd för en vitaliserad fredsprocess med fullt stöd för regionens ansträngningar.

Mötet om DRK kretsade också kring en allt sämre säkerhetssituation, rapporter om kränkningar av mänskliga rättigheter samt en haltande implementering av det så kallade nyårsavtalet (se också veckobrev 1). Efter mötet kunde rådet sent på fredagen komma överens om ett pressuttalande om DRK. Rådet uppmanar i uttalandet regeringen att omgående genomföra en trovärdig undersökning av uppgifterna om övergrepp från miliser och nationella säkerhetsstyrkor i Kasaiprovinsen. Liksom i Sydsudan är rådet för närvarande i stora delar enigt om hanteringen av DRK. Under mars månad kommer DRK att bli en framträdande fråga, då man ska förhandla om förlängningen av mandatet för FN-insatsen MONUSCO.

Säkerhetsrådet höll i fredags de månatliga konsultationerna om Syrien i det så kallade kemvapenspåret. Diskussionerna, som skedde i slutet format, kom att fokusera på den resolution om ansvarsutkrävande som diskuterats i kulisserna sedan UK och Frankrike i december utarbetat ett resolutionsutkast (se också veckobrev 1). Ryssland upprepade inför media i fredags att man avser vetera en sådan resolution. USA:s FN-ambassadör Nikki Haley uttalade samtidigt tydligt stöd för texten och USA har anslutit sig som pennhållare för resolutionen tillsammans med UK och Frankrike. Sverige tillhör den krets av likasinnade som tydliggjort sitt stöd för resolutionen. Texten har under veckoslutet lagts i blått, vilket innebär att förhandlingen är avslutad och att resolutionen läggs fram för omröstning. Detta kommer sannolikt att ske i början av kommande vecka.

I fredags stod Sverige värd för ett så kallat Arria-möte tillsammans med rådsmedlemmarna Senegal och Uruguay. Arria-möten äger inte rum i rådets kammare och är mer informella till sin karaktär, vilket gör att frågor som kan vara svåra att ta upp i ett formellt möte kan avhandlas. Formatet möjliggör också deltagande från länder som inte sitter i rådet liksom från särskilt inbjudna civilsamhällesrepresentanter eller andra aktörer. Mötet i fredags handlade om arbetet med mänskliga rättigheter i fredsbevarande insatser. Detta är en fråga som Sverige också driver löpande i rådet när olika fredsbevarande insatser står på agendan.