Den svenska regeringen står väl förberedd inför Brexitförhandlingarna

För att skapa så goda förutsättningar som möjligt inför kommande förhandlingar med Storbritannien, har regeringen hittills gett fyra expertmyndigheter i uppdrag att analysera Brexits konsekvenser inom några specifika områden. Den 14 mars var det Kommerskollegiums tur att överlämna sin rapport.

Picture of Ann Linde
“The assignments given to the expert agencies are very important, as the United Kingdom is a key trading partner for Sweden,” says Ms Linde. Photo: Kristian Pohl/Government Offices

Tisdagen den 14 mars, lämnade Kommerskollegium över sin rapport till EU-och handelsminister Ann Linde. Rapporten analyserar möjliga alternativa lösningar på hur handel av varor och tjänster ska regleras efter Brexit.

- Uppdragen som expertmyndigheterna har fått är mycket viktiga, eftersom Storbritannien är en betydande handelspartner för Sverige. Färska siffror från 2016 visar att Sverige exporterar varor till Storbritannien för ett värde av 72 miljarder. Brexit kan således få stora ekonomiska konsekvenser för svensk handel, menar Ann Linde.

Rapporten konstaterar bl.a. att den inre marknaden tjänar svensk handel väl. Men ett brittiskt utträde från den inre marknaden kommer att innebära att handel med Storbritannien av såväl varor som tjänster blir både dyrare och krångligare. Till exempel kan det för varuhandeln innebära krav på deklarationer och tullkontroller.

Rapporten pekar på möjliga åtgärder och lösningar för att mildra de negativa effekterna av Brexit för varuhandeln t. ex att Storbritannien skulle slippa att föranmäla gods innan det skeppas in i EU.

Men rapporten visar tydligt att ett kommande frihandelsavtal med Storbritannien, även i sin mest ambitiösa tappning, inte kommer att ge samma fördelar som handel inom den inre markanden kan erbjuda. Det bekräftar den inre marknadens betydelse för tillväxt och ekonomiskt utveckling.

- Möjligheten att göra tullprocedurer enkla för länder som lämnar tullunionen är små, och risken för omfattande administrativa bördor och komplicerade handelsprocedurer är överhängande. Tjänstehandeln däremot berörs inte av tullar och ursprungsregler, men här är det risken för nationella regleringar och krav det som oroar, säger Ann Linde.

Rapporternas samlade analyser och rekommendationer kommer att ingå i regeringens analysunderlag, och lägga grund för en välbalanserad svensk förhandlingsposition inför kommande Brexit-förhandlingar.

Om rapporterna

Den första brexitrapporten som presenterats kom från Business Sweden i december 2016. Den kartlägger Sveriges möjligheter till investeringar till följd av Storbritanniens utträde. I februari 2017 presenterade Sieps en rapport som analyserar hur ett utträde inverkar på EU:s institutioner, och vilka nya samarbetsmönster som kan bli aktuella i Europiska unionens råd. Dessa tre rapporter är alla initierade av EU- och handelsminister Ann Linde.

Några av slutsatserna i Business Swedens rapport är att företag tycks avvakta med större investeringar i Storbritannien just nu, och att en stor majoritet av företagen anser att Brexit kommer att försvaga Londons ställning som internationellt affärs- och finanscentrum. En annan slutsats är att Sverige är en alltför perifer marknad för att automatiskt attrahera nya utländska investeringar när företag omlokaliserar verksamheter.

Bland förslagen på åtgärder finns att förstärka marknadsföringen gentemot utländska företag och förmedla fördelarna med att bedriva verksamhet i Sverige. Några andra förslag är att förstärka investeringsfrämjande i sektorer med hög svensk konkurrenskraft som IT, telekom och life science, samt att kraftsamla för att få EU-myndigheten European Medicines Agency (EMA) till Sverige.

I Sieps rapport är den huvudsakliga slutsatsen att Storbritannien har gjort avtryck på unionens utveckling, inte minst inom politikområden som är viktiga för Sverige i EU-samarbetet.

För svenskt vidkommande innebär därför Brexit en särskilt stor utmaning. Sverige behöver anpassa sitt EU-arbete till de nya omständigheterna för att säkerställa framtida inflytande i EU, både i det dagliga förhandlingsarbetet och i frågor av mer långsiktig betydelse. Arbetet med att förbättra samarbetet med andra medlemsstater behöver därför stärkas ytterligare.

I maj 2017 presenteras även Vetenskapsrådet och Vinnovas rapport som analyserar vad ett utträde innebär för svenskt och europeiskt innovations- och forskningssamarbete med Storbritannien, och fler rapporter är på väg inom många fler områden.