Handelspolitiken i fokus – Björn Arvidsson om trender och progressiv frihandel

EU är utan tvivel Sveriges viktigaste politiska arena. Det gäller inte minst för handelspolitiken där regeringen arbetar för en fri och rättvis handel mellan EU och andra delar av världen. Under senare tid har frihandeln ifrågasatts alltmer samtidigt som Sveriges välstånd bygger på stark export och goda importmöjligheter. Här reflekterar EU-representationens samordnare för handelsfrågor, ministerråd Björn Arvidsson över handelspolitikens framtid och innehåll.

  • Björn Arvidsson

    När Storbritannien lämnar EU förlorar Sverige en viktig samarbetspartner i handelsfrågorna inom unionen. – Samtidigt är Storbritannien en mycket viktig svensk marknad för både varor och tjänster och målsättningen är naturligtvis att verka för en fortsatt god handelsrelation, säger Björn Arvidsson, ministerråd och ansvarig för samordningen av EU-representationens handelsgrupp.

    Foto: EU-representationen

  • Björn Arvidsson

    Ministerråd Björn Arvidsson för Sveriges talan i EU:s handelspolitiska kommitté. Det är här EU-ländernas representanter förhandlar om utformningen av unionens gemensamma handelspolitik. Här formas till exempel EU:s gemensamma ståndpunkter inför möten i WTO och i förhandlingar med enskilda länder.

    Foto: EU-representationen

- EU:s handelsavtal med Kanada är klart och nu pågår slutförhandlingar med Japan. EU är också engagerat i förhandlingar med Mercosur, Mexiko och flera länder i Asien. Vi behöver handla mer med tillväxtländer och att få handelsavtal på plats med dem blir nu allt viktigare. I förhandlingarna blir vi starkare genom att vara med i EU istället för att förhandla på egen hand, säger Björn Arvidsson.

Den svenska tjänste- och varuexporten är värd ungefär 2 000 miljarder kronor per år och sysselsätter nästan en och en halv miljon svenskar. Att handelsfrågorna har en hög profil och att förhandlingarna går framåt är en av utrikespolitikens prioriteringar. Det och att Sverige ställer krav på avtalen var utrikesminister Margot Wallström tydlig med när hon presenterade årets utrikesdeklaration i riksdagen 15 februari:

"Regeringen ska verka för att EU ingår progressiva frihandelsavtal där sociala rättigheter, miljö- och djurskydd samt människors hälsa värnas."

I regeringen är det EU- och handelsminister Ann Linde som har det yttersta ansvaret för Sveriges handelsrelationer. Att se till att EU:s gemensamma ståndpunkter i handelsförhandlingar med omvärlden hamnar så nära regeringens linje som möjligt är Björn Arvidssons och hans kollegors viktigaste uppgift.

- Att bidra till jobb och tillväxt är fortfarande viktigt för handelspolitiken, men numera får frågor relaterade till hållbar utveckling större utrymme i avtalen. Här tror jag att EU kan göra skillnad eftersom vi ofta förhandlar med länder som inte kommit lika långt som oss i de här frågorna.

Han konstarerar att förändringen är genomgripande. Det finns en tydlig trend där handelsfrågorna har blivit mycket mer politiska och värdebaserade.

- De väcker stark opinion och länkar in i många andra politikområden på ett helt annat sätt än tidigare. Ibland får vi tyvärr kämpa mot missuppfattningar, men samtidigt bidrar intresset till att utveckla handelspolitiken till det bättre.

Björn Arvidsson påpekar att skiftet har påverkat innehållet i hans eget arbete.

- När jag började jobba med handelsfrågor som praktikant på EU-kommissionen för knappt femton år sedan hade jag ingen aning om att handelspolitiken skulle bli så högpolitisk som den är idag. Det ställer stora krav på öppenhet och att kommunicera innehållet i avtalen.

I kritiken mot frihandel hörs ofta att det bara är de stora företagen som gynnas av frihandel och att handel ökar transporterna vilket driver på klimatförändringen. Björn Arvidsson anser att den bilden är onyanserad.

- Avtalen kan vara ännu viktigare för de små och medelstora företagen. Det gäller inte bara deras förutsättningar att nå ut i världen, utan också för att kunna importera insatsvaror till tillverkning. Och i fråga om långa transporter så är det viktigt att se till de olika förutsättningarna för produktion på olika platser. Det kan finnas miljömässiga fördelar från handel med platser längre bort.

Motståndet mot frihandel uppmärksammades av Margot Wallström i utrikesdeklarationen där hon varnar för att protektionismen ökar. Sådana signaler kommer just nu från USA där regeringen bland annat har beslutat att överge det nyförhandlade avtalet Trans-Pacific Partnership, TPP, som USA ingick i tillsammans med 11 andra länder. Här är EU inte med, men förhandlingarna har ändå varit av intresse ur EU-perspektiv.

- Från vår sida har det handlat om att få fingervisningar om förutsättningarna för TTIP, förhandlingarna om ett transatlantiskt handels- och investeringsavtal mellan EU och USA. Efter beskedet om TPP skruvade vi ner förväntningarna på TTIP. Samtidigt är det för tidigt att säga hur den amerikanska administrationen kommer att agera och transatlantiska handelsflöden förblir mycket viktiga, säger Björn Arvidsson.

I höst tillträder du en tjänst som sektionschef för handels- och ekonomiska frågor vid Sveriges ambassad i Washington. Hur går tankarna inför det?

- Det ska bli intressant att se EU från utsidan och främja svenska ekonomiska intressen i den amerikanska miljön. Jag tror mig kunna ha nytta av mina kunskaper om hur EU fungerar, hur vi fattar beslut i Bryssel och kunna förklara värdet av det. EU beskylls ofta för att vara långsamt, men en överenskommelse betyder faktiskt att många länder är ense.

Hur kom det sig att du valde att arbeta med handelspolitik?

- Jag tycker om skärningspunkten mellan ekonomi och politik. Men jag skulle ju inte jobba med det här om det inte vore för att jag tror att handel är en positiv kraft, genom exempelvis jobbskapande i Sverige och ökade ekonomiska möjligheter för utvecklingsländer.

 

Fakta och förkortningar:
TTIP - Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar
TTP - Trans-Pacific Partnership, handelsavtal mellan Australien, Brunei, Kanada, Chile, Japan, Malaysia, Mexiko, Nya Zeland, Peru, Singapore och Vietnam samt USA till och med 23 januari  2017
Mercosur - Sydliga gemensamma marknaden, tullunion mellan Argentina, Brasilien, Paraguay, Uruguay och Venezuela
CETA - Comprehensive Economic and Trade Agreement mellan Kanada och EU.

Utrikesdeklarationen 2017