Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke besökte Eskilstuna på pressfrihetens dag

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke besöker under våren verksamheter och personer som är engagerade i prioriterade frågor inom Kulturdepartementets ansvarsområden. Några av dessa prioriterade frågor är mediepolitiken och hot och hat mot journalister. Med anledning av detta besökte ministern Eskilstuna under Pressfrihetens dag den 3 maj.

  • Foto: Sookia Carlsson/Regeringskansliet

  • Foto: Sookia Carlsson/Regeringskansliet

Ministerns program under Pressfrihetens dag i Eskilstuna bestod av två arrangemang: En rundvisning på Eskilstuna-Kuriren och samtal med Jimmie Näslund, koncernen Eskilstuna-Kurirens vd, Eva Burman, Marie Hillbom och Anna Falk, chefredaktörer på koncernens tidningar, samt Alex Voronov, ledarskribent och politisk redaktör på Eskilstuna-Kuriren. Samtalet belyste lokaljournalistikens utmaningar som övergången från pappersprenumeration till digital betalningsmodell, den tappade annonsmarknaden där pengar i stor utsträckning istället går till globala aktörer såsom t.ex. Google och Facebook, lokaljournalistikens relation till public service och tunga distributionskostnader, men framförallt kom samtalet att uppehålla sig vid falska nyheter och hot och hat mot journalister. Och det hot det utgör mot demokratin.

-          Vår reporter Mathias Ståhle tog sig in bakom kulisserna på organisationen Granskning Sverige, och avslöjade en främlingsfientlig gruppering under falsk identitet som ringer upp makthavare, journalister och andra som förekommer i det offentliga samtalet. Han synliggjorde en trollfabrik, och att det inte är enskilda människor som hotar och trakasserar utan att det är en mycket välorganiserad orkestrering. Ståhle påvisade även kopplingen mellan Granskning Sverige och sajten Fria Tider, berättade Eva Burman, Eskilstuna-Kurirens chefredaktör.

Jimmie Näslund, koncernens vd, berättade även att hot, hat och trakasserier kraftigt ökat mot tidningens medarbetare de senaste åren, och att mycket av tidningens resurser läggs på att stärka medarbetares trygghet, t ex genom bevakning och förstärkt skalskydd på redaktionen. 

-          Medierna har en avgörande betydelse i det demokratiska samhället. Det är min absoluta övertygelse att betydelsen av professionella medier och högkvalitativ journalistisk granskning dessutom är större i dag än kanske någonsin tidigare. Hur vi säkrar allmänhetens tillgång till levande och god journalistik i framtiden oavsett var i Sverige man bor, är den viktigaste mediepolitiska frågan just nu. Det är därför regeringens ansvar att både värna en vidsträckt yttrandefrihet och att stärka oberoende medier, sade Alice Bah Kuhnke.

Samtalet om trollfabriken, falska nyheter och hot och hat mot journalister fortsatte därefter i ett öppet seminarium på Munktell Science Park. I det avslutande panelsamtalet medverkade kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke tillsammas med Jeanette Gustavsdotter, vd för Tidningsutgivarna, Eva Burman och Christer Sjöqvist, lokalpolisområdeschef i Eskilstuna. Även här kretsade samtalet främst runt hot, hat och trakasserier. Den oroväckande bild som framkom under samtalet är att hot och hat mot journalister upplevs öka.

– Det handlar om tilliten och förväntningarna på samhället – att visa hela kedjan, att hot och hat ger större åverkningar som i sin tur leder till självcensur och att tilliten går förlorad om man tror att samhället accepterar hot och hat. Studenter på journalishögskolorna tror idag att hot och hat ingår i yrket. Men hot och hat är oacceptabelt. Det är ett hot mot demokratin, sade Alice Bah Kuhnke.

Ministern framhöll att det till en början behövs konkreta åtgärder för att motverka hot och hat – som t.ex. att journalister ska ha en enkel direktkontakt till polisen för att slippa sitta i telefonkö när de vill anmäla hot. Men det är inte tillräckligt – även hela rättssamhället måste mobilisera för att hot och hat ska kunna minska. Regeringen kommer inom några månader dessutom att presentera en handlingsplan som stärker arbetet med att förebygga förtroendevaldas, journalisters och konstnärers utsatthet för hot och hat. Handlingsplanen är ett steg för att arbeta mer systematiskt med dessa frågor. För ett stärkt förebyggande arbete behövs mer kunskap om utsatthet och de konsekvenser som hot och hat får, medvetenhetshöjande åtgärder och bättre stöd för de som utsätts för hot och hat.

-          Yttrandefriheten är en av de viktigaste rättigheter vi har. Men vi måste alltid balansera fri- och rättigheter mot varandra, som t.ex. yttrandefrihet mot rätten att inte bli hotad och utsatt för hets och hat. Dom som vill störa systemet vet hur man utnyttjar systemet. Det måste vi ta på största allvar, underströk Christer Sjöqvist, lokalpolisområdeschef i Eskilstuna.

Jeanette Gustavdotter avslutade kvällens panelsamtal om pressfrihet med orden:

-          Hot mot journalister är ett större brott mot demokratin, det är ett demokratibrott. Syftet är att få journalisten att tystna. Det är därför viktigt att våga ta debatten. Nättrollen är få, och organiserade, men vi är fler. Men allra viktigast för pressfriheten är att stå upp för den, ta ansvar och betala för det man läser.

Ministern fick även motta en staty föreställande J A Selander som var chefredaktör på Eskilstuna-Kuriren i över 40 år.

 

 

Vad anser statsrådet vara de allvarligaste hoten mot den fria pressen?

När journalister tystas och tystnar – på grund av hot och hat – är det ett hot mot det demokratiska samtalet och ett hot mot demokratin. Det finns anledning att vara alltmer orolig när populism, nationalism och auktoritära krafter vuxit sig starkare på flera håll de senaste åren.

Min ambition är att inleda ett mer systematiskt arbete på området som bland annat handlar om mer kunskap om utsattheten och de konsekvenser som hot och hat får för det demokratiska samtalet. Ett stärkt förebyggande arbete handlar också om att skapa högre medvetenhet som bidrar till att öka anmälningsbenägenheten och motverka normaliseringen av hot och hat, och att förbättra möjligheterna till stöd för de som utsätts för hot och hat.

Hot och hat måste förebyggas brett, t.ex. genom att stärka demokratin och det öppna pluralistiska samhället mot rasism och extremism. Kommunerna måste t.ex. fortsätta att utveckla sitt arbete mot våldsbejakande extremism. När den nationella samordnarens verksamhet görs permanent i början av 2018, vid en existerande myndighet, är även avsikten att arbetet gentemot kommunerna blir mer operativt.

Det här gör regeringen

Regeringen ser allvarligt på ett hårdnat samtals- och debattklimat där hot, hat och andra kränkningar drabbar människor som syns, hörs och engagerar sig i samhällsfrågor. Regeringen kommer att presentera en handlingsplan som stärker arbetet med att förebygga förtroendevaldas, journalisters och konstnärers utsatthet för hot och hat. På medieområdet ligger statens roll bl.a. i att skapa bästa möjliga förutsättningar för god journalistik över hela landet. Detta gör vi bl.a. med presstödet och utvecklingsstödet. För närvarande arbetar regeringen med att utforma ett nytt mediestöd utifrån medieutredningens förslag som presenterades i höstas och de remissynpunkter som lämnats. Andra åtgärder för att skapa bättre förutsättningar och undanröja hinder rör sänkt reklamskatt och att regeringen så snart det är möjligt avser att sänka momsen för e-publikationer. Även villkoren för public service i det nya medielandskapet är en central mediepolitisk fråga. En nytillsatt parlamentarisk utredning, bestående av alla riksdagspartier, ska under innevarande år presentera förslag på en ny finansieringsmodell i syfte att skapa stabila och långsiktiga förutsättningar för ett starkt public service. Regeringen har också aviserat att kommittén kommer att få tilläggsdirektiv om att utreda de framtida villkoren för public service.