Fler människor än någonsin är på flykt

I dag uppmärksammas världsflyktingdagen världen över. Fler än 65 miljoner människor är på flykt. Enligt färska siffror från FN:s flyktingorgan, UNHCR, kommer mer än hälften av alla flyktingar från tre länder – Syrien, Afghanistan och Sydsudan. 40 miljoner människor är internflyktingar. Under år 2016 tvingades 20 människor lämna sina hem varje minut, eller 28 300 människor varje dag.

IL Dadaab
Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, besöker flyktinglägret Dadaab i Kenya. Foto: Annika Flensburg/Regeringskansliet

- Vi måste jobba för att bryta det kroniska flyktingskap miljontals människor hamnar i. I snitt lever en människa mer än 20 år i flyktingläger. Det är helt ohållbart. Därför ska vi nu bättre koppla ihop de akuta hjälpinsatserna med långsiktigt arbete för att människor ska kunna bygga en framtid, säger Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat.

De globala humanitära behoven har under de senaste tio åren ökat kraftigt, framförallt till följd av svårlösta konflikter som ofta lett till utdragna flyktingsituationer. Återkommande kriser sker även i spåren av fler extrema väderhändelser som torka och översvämningar, vilket på sikt riskerar att ytterligare öka behoven. FN uppskattar att över 128 miljoner människor är i behov av humanitärt stöd 2017, vilket är den högsta siffran någonsin. Särskilt utsatta är de över 65 miljoner människor som är på flykt.

Regeringen beslutade i januari om en ny strategi för humanitärt bistånd som ska bidra till ökad flexibilitet, ökat inflytande för krisdrabbade människor, mer stöd till lokala aktörer och stärkt samverkan mellan det humanitära biståndet och det långsiktiga utvecklingsbiståndet. Den stärker också arbetet för kvinnor och flickor som är väldigt utsatta i konflikter och kriser.

Sverige har länge varit en betydande aktör inom det humanitära biståndet och var den sjätte största bilaterala givaren i världen 2016 med cirka 2,7 procent av det globala humanitära stödet. Sveriges humanitära finansiering utgår dels från UD i form av kärnstöd (icke-öronmärkt stöd till olika humanitära organisationers verksamhet), dels från Sida i form av lands- och regionsbaserat stöd. För 2017 uppgår det humanitära anslaget till 5,9 miljarder kronor, varav drygt 3,2 miljarder fördelas genom Sida och 2,7 miljarder genom UD. Av de olika organisationerna inom FN-systemet går det största svenska stödet till UNHCR med 750 miljoner kronor i årligt stöd. Sverige är också en stor givare till FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar (UNRWA) – de 5,3 miljonerna palestinska flyktingar är offer för världens mest utdragna flyktingsituation.

Hit går Sveriges humanitära bistånd

Sveriges icke-öronmärkta kärnstöd bidrar till att de humanitära FN-organisationerna snabbt, flexibelt och effektivt kan vara på plats vid kriser och ge hjälp till de människor som är i störst behov. Kärnstödet bidrar till att de humanitära organisationerna kan vara på plats från början vid en kris och att responsen lättare kan anpassas om krisen eskalerar. Sverige är en drivande kraft för att en större del av världens humanitära stöd ska vara icke-öronmärkt. Inom ramarna för det så kallade Grand Bargain från 2016 leder Sverige den arbetsgrupp som fokuserar just på den frågan. Sverige driver också på för att det humanitära stödet ska bli mer effektivt.

Sverige genom Sida bidrar till de landspecifika humanitära appellerna. Sida har i år fördelat de största humanitära stöden till Syrienkrisen (317,5 miljoner kr), Jemen (235 miljoner kronor), Somalia ( 214 miljoner kronor), Nigeria (170 miljoner kronor) och Sydsudan (168 miljoner kronor) och Irak (130 miljoner kronor).

Kontakt

Mikaela Kotschack
Pressekreterare hos minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister Isabella Lövin
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-062 90 04
e-post till Mikaela Kotschack