Frågor och svar om utbildningsplikt

Här finns frågor och svar om utbildningsplikten.

Varför inför regeringen en utbildningsplikt för nyanlända?

  • Svensk arbetsmarknad går bra och efterfrågan på arbetskraft är stark. Men för den som saknar de kunskaper som krävs på arbetsmarknaden är det ändå svårt att komma i arbete. Genom en utbildningsplikt tydliggörs individens ansvar att skaffa sig de kunskaper som krävs för att komma i arbete, kunna tillgodogöra sig arbetsmarknadspolitiska insatser som leder till jobb eller utbilda sig vidare.

Vad innebär utbildningsplikten?

  • Utbildningsplikten innebär att alla nyanlända som tar del av Arbetsförmedlingens etableringsinsatser, och som bedöms vara i behov av utbildning för att kunna komma i arbete, kan anvisas att söka och ta del av utbildning, annars kan ersättningen dras in. En nyanländ som har kort utbildning och som därför inte bedöms kunna komma i arbete under sin tid i Arbetsförmedlingens etableringsprogram ska i huvudsak ägna sig åt utbildning. Om en nyanländ däremot bedöms ha förutsättningar för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden ska insatser sättas in för att matcha individen till arbete, på samma sätt som tidigare.

Vad är regeringens syfte med utbildningsplikten?

  • Syftet med utbildningsplikten är att stärka nyanländas etablering, men också att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Just nu söker många människor som kommit till Sverige de senaste åren sin plats på svensk arbetsmarknad och samtidigt vill många arbetsgivare anställa ny personal.

Varför omfattar inte utbildningsplikten alla arbetslösa?

  • Regeringen skärper kraven på alla arbetslösa att ta del av utbildning om det bedöms vara vad som behövs för att stärka möjligheten att komma i arbete. Från och med den 1 januari 2018 kan alla arbetslösa som tar del av insatser hos Arbetsförmedlingen varnas eller stängas av från ersättning om hen utan godtagbara skäl låter bli att söka och ta del av en utbildning som Arbetsförmedlingen bedömer är lämplig utifrån individens behov och förutsättningar. Detta gäller all utbildning som kan bedrivas inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning.

När införs utbildningsplikten?

  • Utbildningsplikten träder ikraft i samband med att ett nytt regelverk för nyanländas etablering införs den 1 januari 2018. Arbetsförmedlingen kommer då att kunna anvisa nyanlända att söka och delta i kommunal vuxenutbildning eller motsvarande inom ramen för det etableringsprogram som då införs. I det nya regelverket kommer nyanlända liksom övriga arbetssökande vid Arbetsförmedlingen att omfattas av ett s.k. åtgärdssystem som innebär att individer kan få varning eller indragen ersättning om hen inte tar del av de insatser hen anvisats till.

Hur många kommer att beröras av utbildningsplikten?

  • Hur många som berörs beror på vilken bedömning Arbetsförmedlingen gör utifrån sin kartläggning av varje individs behov av insatser. Utbildningsplikten kommer att gälla alla nyanlända som går in i det etableringsprogram som börjar gälla den 1 januari 2018 och som av Arbetsförmedlingen bedöms vara i behov av utbildning.

Hur länge är det tänkt att en individ ska befinna sig inom ramen för utbildningsplikten?

  • Det är Arbetsförmedlingens bedömning av individens behov och förutsättningar som styr. En nyanländ som bedöms vara i behov av utbildning ska ta del av det tills dess Arbetsförmedlingen bedömer att hen kan matchas mot arbete eller att andra insatser är mer relevanta för att personen ska kunna komma i arbete.

Vad gäller om man har yrkeserfarenhet men saknar utbildning?

  • Alla som kan jobba ska jobba. Alla nyanlända ska i normalfallet ta del av sfi, samhällsorientering och andra insatser för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Om en person har tidigare arbetslivserfarenhet och bedöms kunna matchas till ett arbete så är det detta som ska vara fokus. Utbildningsplikten gäller de personer som bedöms behöva utbildning för att kunna matchas till arbete.

Vad gäller för nyanlända som redan har utbildning?

  • Många nyanlända har utbildning och erfarenhet som gör att de har goda möjligheter att få ett jobb. Dessa personer ska ta del av sfi, samhällsorientering och andra insatser för att kunna matchas mot arbete. Genom t.ex. de snabbspår till bristyrken som regeringen upprättat tillsammans med arbetsmarknadens parter ska utbildning och yrkeserfarenheter tas tillvara i en systematisk process med tydligt fokus på jobb.

Vad händer om man inte vill delta?

  • Det nya regelverket för etableringen som träder i kraft den 1 januari 2018 innebär att nyanlända kommer att omfattas av motsvarande åtgärdssystem som gäller för övriga arbetssökande inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Den som inte söker en anvisad utbildning, avvisar en utbildning eller som inte deltar i sådan utbildning kommer att kunna varnas eller stängas av från etableringsersättning.
Bild: Regeringskansliet